Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

Fotoblogg: Oracle i morgondiset

November 30th, 2004 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Pusha


Foto: Det Progressiva USA

Oracle Àr ett av de stora databasföretagen. Deras byggnader sticker upp alldeles invid San Franciscobukten bland de mer typiska en-och och tvÄ-vÄningshusen i Silicon Valley

Maken hÀr var tidigare en del av bukten, men precis som Zuider See som San Francisco liknar sÄ mycket sÄ hÄller bukten lÄngsamt men sÀkert pÄ att försvinna.

Den Àr mycket grund. SÄ grund att inga stora fartyg gÄr lÄngre söderut Àn till Oaklands hamn uppe i norra delen av bukten. HÀr nere ser man pÄ sin höjd en enstaka segelbÄt, men aldrig mer.

Men pÄ sommaren Àr de skönt att vandra nere vid vattnet. Det finns ett stort grönomrÄde lÀngs en stor del av den vÀstra stranden och man kan vandra i timmar lÀngs vattnet.

Vid stranden i Palo Alto lÄg det tidigare en hamn dÀr man fraktade timmer ut pÄ haven. Nu finns det en privatflygplats pÄ det stÀllet och hamnen har försvunnit för lÀnge sedan.

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

DN och Prospect om AtatĂŒrk och Turkiet

November 30th, 2004 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Pusha

Henrik Berggren har en artikel om har en artikel i DN om Turkiet AtatĂŒrk och det moderna Turkiet. Först ett litet pĂ„pekande. Det Ă€r synd att DN och SvD aldrig sĂ€tter ut URL-et till den originalartikel som de ofta refererar.

NĂ€r man ha bloggat ett tag kĂ€nner man igen greppet. DN-journalisten lĂ€ser en artikel i en utlĂ€ndsk tidning och skriver sedan helt enkelt en “blogg” om artikeln. Precis sĂ„ som vi sjĂ€lva brukar göra. SĂ„dana hĂ€ra artiklar kan vi lĂ€tt konkurrera med.

Mig veterligen talar Berggren inte Turkiska och han har heller ingen bakgrund i turkiska studier. Det har inte jag heller bortsett frÄn en sex mÄnaders kurs i turkiska.

Men hur som helst, jag kan föra fram den artikel som Berggren lÀst sÄ att vi kan jÀmföra originalet med hans refertat.

Men all polemik Ă„sido. AtatĂŒrk var en utomordentligt intressant politiker och hans inflytande pĂ„ dagens Turkiet Ă€r omfattande.

Det kanske intressantaste Àr att se hur den ottomanska islamska lÀran som han förtryckte nu kommer tillbaks, pÄ samma sÀtt som reigionen gör i USA.

Det skulle vara intressant att jÀmföra dagens turkiska islam med det ottomanska och se skillnaderna och likheterna.

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

Rött och blÄtt i USA

November 30th, 2004 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Pusha

Rött och blÄtt Àr fÀrgerna pÄ de tvÄ politiska lÀgren i USA. man tror ofta att den amerikanska södern Àr helt för Bush och de tvÄ kusterna Àr för demokraterna. Men det Àr betydligt mer komplicerat Àn sÄ. Det Àr mest en frÄga om stÀderna mot landsbygden. I grÀnsstaten Missouri röstade t.ex. 81% av vÀljarna i St Louis medan delstaten dom sÄdan röstade för Bush med 54%.

Förutom delstaterna Utah, Nebraska, Alaska och Oklahoma, sÄ röstade vÀljarna i alla de stora stÀderna för Kerry. Men det omvÀnda var ocksÄ fallet. 54 av de 67 kommunerna i Pennsylvania, som röstade för Kerry, röstade för Bush. Orsaken var givetvis att de allra flesta av dessa kommuner ligger pÄ lande och Àr relativt smÄ.

SÄ det Àr de blÄ, dvs de progressiva, stÀderna mot den röda, republikanska, landsorten.


Conservative author and psychologist Terry Paulson, who wrote the book “The Dinner: The Political Conversation Your Mother Told You Never to Have,” says church provides a social role for people in rural areas with limited opportunities to mingle. “Once a week churchgoers are more likely to vote Republican,” according to Paulson.

Intressant nog sÄ vann Kerry New York, San Francisco, Boston och Philadelphia med över 70% av rösterna. Bush vann dock alla de stora stÀderna i Texas plus San Diego i Kalifornien, dock inte med en stor majoritet.

Det borde vara sÄ att allteftersom USA urbaniseras sÄ blir samhÀllet mer öppet. Men det Àr inte sjÀlvklart. Sanningen Àr att vi inte vet om USA hÄller pÄ att bli rödare eller blÄare.

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

Joe Trippi om Demokraternas framtid

November 30th, 2004 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Pusha


PĂ„ bilden: Joe Trippi

Det finns tvÄ legendariska politiska strateger i USA idag. Den ene Àr Karl Rove , republikanernas strategiska geni som har följt i Lee Atwaters fotspÄr och byggt den mest mÄlmedvetna och hÀnsynslösa politiska organisationen i USAs historia.

Den andre Àr Joe Trippi som kommer att bli ihÄgkommen som den som för alltid revolutionerade USAs presidentkampanjer med sitt mÀsterliga ledarskap av Howard Deans presidentkampanj. Rove Àr traditionalisten och Trippi Àr revolutionÀren.

Det Àr Trippi som leder framÄt, medan Rove Àr den siste av de stora amerikanska politiska maffiastrategerna.

SÄ vad Trippi har att sÀga om det demokratiska partiets framtid Àr av mycket stort intresse.

Trippis första insikt Àr att Kerrys förlust egentligen var större Àn den verkade.

Kerry var frÄn början beredd att upprepa Al Gores katastrofala strategi att inte finansiera sin kampanj med privata medel utan att enbart anvÀnda skattepengar. Han tvingades bort frÄn denna ÄtervÀndsgrÀnd av Howard Dean och Joe Trippi. Hade inte Dean tvingar Kerry att acceptera privat finansiering hade valet antagligen slutat i en katastrof för Kerry.


Mr. Kerry’s lead among young voters hid just how bad Election Day really was for Democrats. In the 2000 election, voters between the ages of 18 and 29 split their votes evenly; nine million each for Mr. Bush and Al Gore. But in 2004, two million more voters in this age group turned out to vote. And while Mr. Bush won the same nine million votes, 11 million voted for Mr.Kerry.

It turns out that Mr. Kerry was a weaker candidate than Mr. Gore. Mr. Kerry lost so much ground among women, Hispanics, and other key groups, that the millions in Internet money, the most Herculean get-out-the-vote effort in party history, and the largest turnout of young voters in over a decade, could not save him. Had the young voters stayed home, the sea of red on the electoral map would have grown to include at least Pennsylvania, Wisconsin and New Hampshire-perhaps one or two more.

Meanwhile, Mr. Bush, received 50 million votes in 2000, and 59 million in 2004. He added nine million votes. That is because Karl Rove had a plan and the Bush campaign stuck to it. There is no doubt that they executed it brilliantly.

Today the number of Democrats in the House is the lowest it’s been since 1928. Democrats are on the brink of becoming a permanent minority party. Can the oldest democratic institution on earth wake from its stupor? Here are some steps to pull out of the nose-dive:

Trippi menar att demokraterna mÄste bygga up sin egen grÀsrotsorganisation precis som republikanerna har gjort. Orsaken till demokraternas stora tillbakagÄng har att göra med deras oförmÄga att organisera sina egna anhÀngare. Det ligger mycket i den kritiken.

Idag befinner sig demokraterna i en djup kris och ingen vet om de nÄgonsin kommer tillbaka som ett parti som kan tÀvla med republikanerna.

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

Gudmundson Redux

November 30th, 2004 Kommentera här. 2 kommentarer »

Pusha

Ja bara en sista kommentar till Gudmundsons blogg som jag mÄste erkÀnna att jag aldrig har lÀst. Jag lÀste den just nu och kan inte sÀga att jag direkt blev imponerad. Det finns mÄnga mycket skickliga och belÀsta amerikanska och svenska högerskribenter, som t.ex. George Will , men jag kan inte sÀga att jag tycker att Gudmundson har hört till den skaran.

Jag ser t.ex. att han “stöder kriget mot terrorismen”. Men ingen av alla de som har kommenterat hans inlĂ€gg har stĂ€llt sig den enkla frĂ„gan, “ok Gudmundson, vad menar du med att du stöder kriget mot terrorismen?” För sanningen Ă€r vĂ€l att Gudmundson inte har haft den minsta tanke pĂ„ att stödja USA.

Att stödja USA i kriget mot terrorismen mÄste betyda mer Àn bara tomt prat. Om nu Gudmundson gör en sÄn stor sak av att han befinner sig i krig sÄ borde ju det betyda att han tar vÀrvning i nÄgon av de privatfirmor som stöder den amerikanska armen i Irak. Att han sÀtter sitt liv pÄ spel för nÄgot han Àr övertygad om.

De norrbottenskommunister som stödde kampen mot Franco i Spanien gjorde mycket riktigt det, de tog vÀrvning. Detsamma gjorde den, lyckligtvis försvinnande lilla, grupp svenskar som stödde Hitler under andra vÀrldskriget.

De menade verkligen vad de sade. Men det gör inte Gudmundson och hans vÀnner. De pratar stort, mycket stort, men nÀr det kommer till kritan förblir det bara prat.

NÀr man frÄgar amerikanska soldater som kommer tillbaks frÄn Irak om vad de tycker om det stöd de fÄr frÄn den svenska högern sÄ brukar man fÄ en svordom till svar .

Och det Ă€r det som jag tycker Ă€r det mest tragiska med de svenskar som “stöder” de amerikanska soldaterna i Irak. De bara pratar. För dem Ă€r det liksom bara en lek, men för soldaterna Ă€r det blodigt allvar.

Det Àr inte alls svÄrt för en svensk medborgare att ta vÀrvning i Irak. Det vore ett sÀtt att visa att man menar vad man sÀger. Som man sÀger hÀr i landet. Put up or shut up.

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

Pentagon och akademisk frihet i USA

November 30th, 2004 Kommentera här. 1 kommentar »

Pusha

Det amerikanska försvarsdepartementet Àr - givetvis - en del av den amerikanska regeringen, och den amerikanska regeringen Àr inte glad om ett amerikanskt universitet vÀgrar tilltrÀde till militÀra rekryterare.

Om sÄ sker sÄ finns det en lag som leder till att man helt sonika vÀgrar att lÀmna nÄgra som helst statsbidrag till universitetet i frÄga .

Nu har ett antal juridikfakulteter vid olika amerikanska universitet stÀmt Pentagon .och vunnit en inte helt ovÀsentlig seger

Saken Àr den att Pentagon diskriminerar mot amerikanska homosexuella, och det Àr nÄgot som universiteten inte vill vara med om. De har stÀmt Pentagon som ett led i deras kampanj att stoppa företag som diskriminerar mot svarta eller andra minoriteter att rekrytera pÄ universiteten.

Denna kampanj har varit en del av medborgarrÀttsrörelsen i USA en lÀngre tid, och den har nu alltsÄ utvidgas till att ocksÄ gÀlla den homosexuella minoriteten.

Pentagon kommer med rÀtt stor sÀkerhet att överklara och fallet kan komma att sluta i HD.

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

Gudmundson lÀgger ner sin blogg

November 30th, 2004 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Pusha

Jag ser att Gudmundson blir tvingad att lÀgga ner sin blogg. Som alla svenska bloggare sÄ blir jag förstÄss ledsen nÀr en blogg försvinner och jag hÄller med Tobias Billström att det viktiga Àr hur man sköter sitt jobb, inte vilka personliga Äsikter man har.

Det hÀr Àr ett exempel pÄ Ad Hominem som tyvÀrr Àr ganska vanligt inte bara i Sverige.

Men jag tror faktiskt att orsaken till att Gudmundson mÄste sluta blogga Àr mycket enklare Àn sÄ. Det intressanta Àr ju att nÀrGudmundsson berÀttade för sin chef att han bloggade sÄ hade chefen tydligen ingen aning om det. Jag tror nÀr folk fÄr upp ögonen för den svenska bloggosfÀren sÄ kommer fler bloggare att kallas in till enskilt samtal.

Kanske mest för att detta Àr nÄgot helt nytt som mÄnga inom företagsvÀrlden inte förstÄr och kÀnner sig hotade av. Skall en vuxen mÀnniska sitta och skriva om sina egna Äsikter pÄ nÀtet??? Jag tror att det slÄr mÄnga i dagens Sverige som nÄgot mycket puerilt.

Samtidigt blev han vÀl inte egentligen ombedd att sluta blogga? Han blev vÀl ombedd att sluta blogga om politik? För jag tar för givet att SvT skulle ge Gudmundson rÀtt att blogga om t.ex. biodling eller musik eller filosofi eller kÀrnfysik?

Det hÀr Àr faktiskt en viktig frÄga som borde diskuteras inom bloggosfÀren.

DÀremot tror jag inte att Tobias Billström skulle ha varit lika generös mot bloggandet om Gudmundson hade varit medlem i VPK.

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

Fotoblogg: Morgon i Silicon Valley

November 30th, 2004 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Pusha

Morgon

Foto: Det Progressiva USA

En alldeles fÀrsk bild, morgon över San Franciscobukten. Solen kommer just upp i öster bakom bergen. Man ser vattnet glimmra i morgonsolen och Silicon Valley lÄngsamt vakna till liv. Traffiken pÄ Highway 101 coh 280 Àr redan i full gÄng.

Det Àr ovanligt att luften Àr sÄ klar. Ofta kan man inte alls se bergen, utan ett dis av luftföroreningar hÀnger över hela bukten. Men det har varit kallt de senaste dagarna och luften Àr klar och ren.

Om nÄgon timme kommer ocksÄ luften att vara full av flygplan. Det finns tre stora flygplatser i omrÄdet och det Àr inte ofta man kan fÄ en sÄn hÀr naturskön bild under dagen.

Det var frost i natt och det Àr tre grader varmt just nu. Om nÄgra veckor kan det vara snö pÄ bergen hÀromkring. DÀremot snöar det sÄ gott som aldrig nere i dalen. Sista gÄngen var för 25 Är sedan.

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

Avskaffa internationella brottsmÄlsdomstolen

November 29th, 2004 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Pusha

Republikanerna verkar skjuta in sig pÄ att med alla medel avskaffa den internationella brottsmÄlsdomstolen .

Man blir litet förundrad tills man inser att de inte vill ha nÄgra internationella organisationer som de inte sjÀlva styr. Det hÀr Àr en attityd som kommer att leda till mycket konflikt under de nÀsta fyra Ären.

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

Att mallemaroka pÄ Uppsala-pendeln

November 29th, 2004 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Pusha

Mallemaroking Àr ett sÄnt dÀr engelskt ord som man skulle ha kunnat anvÀnda sÄ mÄnga gÄnger om man bara hade kÀnt till att det existerade.

Hur mÄnga gÄnger har ni inte, precis som jag, befunnit er pÄ grönlÀndska valfÄngstfartyg som sitter fast i isen och sett hur den grönlÀndska besÀttningen blir mer och mer pÄverkade av vad det nu Àr som de dricker. (Jag kan ju inte sÀga att de blir fulla för dÄ kommer alla mina grönlÀndska lÀsare att anklaga mig för att skriva nedsÀttande om dom). Jag menar vad kan man göra pÄ ett grönlÀndskt valfÄngsfartyg som sitter fast i isen? Det finns inte mycket att hitta pÄ.

Men, och detta Àr det intressanta. Faktum Àr alltsÄ att det finns ett helt riktigt ord för denna aktivitet. Dvs att ha en spritfest ombord pÄ ett grönlÀndskt valfÄngstfartyg som sitter fast i isen. MÀrkligt. DÀremot finns det inget ord för de spritfester som sÀkert ocksÄ anordnades pÄ amerikanska, kanadensiska eller danska valfÄngsfartyg nÀr de satt fast i isen. Och om man befinner sig pÄ ett grönlÀndskt valfÄngsfartyg och det inte sitter fast i isen men man i alla fall vill ha litet kul, kallas det dÄ ocksÄ för att mallemaroka? Eller har det kanske en helt annat benÀmning?

Kanske nÄgon av mina lÀsare som ocksÄ Àr valfÄngare kan upplysa oss?

Men om ni lÀser lÀnken ovan sÄ kan ni ocksÄ se varför USA har sÄ stora problem i vÀrlden idag:


I’m a tolerant enough fellow, and if the noisy carryings-on of inebriated Scandinavian whale-hunters locked in the ice of the Davis Strait present a tolerable diversion for them, then no problem — so long as they keep their habits to themselves.

Som ni kan se sÄ vet Salong magazine inte ens att grönlÀndare inte Àr skandinaver. Detta trots att Grönland faktiskt ligger vÀgg i vÀgg med USA.

Nu kan man undra varför jag bloggar om detta. Men jag tycker att det Ă€r solklart. KĂ€ra lĂ€sare. NĂ€r ni sitter pĂ„ Uppsala-pendeln eller pĂ„ SL-tĂ„get till MĂ€rsta om nĂ„gon vecka och det blir stopp och tĂ„get plötsligt blir insnöat och en grupp grönlöndska turister i kupen bredvid er plötsligt tar fram sina harpuner och nĂ„gra kilo valfett och frĂ„gar konduktörn pĂ„ stapplande svenska “förlĂ„t men fĂ„r vi mallemaroka nu”, sĂ„ vet ni som enda resenĂ€rer i kupen vad de talar om.

Kultur Àr viktigt och vi mÄste vara beredda pÄ allt.

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

Döda ja men röka nej

November 29th, 2004 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Pusha

I det nya tokreligiösa jesuslandet i södra USA Àr det jÀttacoolt [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

Bok: Red Sky at morning

November 29th, 2004 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Pusha

Red Sky at Morning skriven av James Gustave Speth Àr en bok om den globala uppvÀrmingen och vad USA och vÀrlden mÄste göra för att överleva.

Eftersom USA Àr vÀrldens största förbrukare av energi sÄ anser författaren att en ny internationell energipolitk mÄste börja i USA:


The biggest threat to our environment is global climate disruption, and the
greatest problem in that context is America’s energy use and the policies that undergird
it. So, in terms of bottom-up, citizen-driven action–the green JAZZ discussed in chapter
9–there is no riper target than the U.S. energy scene. And, indeed, the energy-climate
problem provides the best example available of how citizen initiative and local action are
beginning to address a global-scale problem. Most of the examples offered in chapters
3 and 9 of JAZZ in action have to do with energy and climate.

I dagens republkanska USA existerar det ingen global uppvĂ€rming, sĂ„ böcker som den hĂ€r lĂ€ses knappast i “Det Röda USA”, dvs det republkanska USA.

Men för resten av vÀrlden Àr det hÀr det kanske viktigaste Àmnet som finns.

Boken Àr bra och lÀsvrÀd, och ni kan lÀsa ett kapitel frÄn boken a>

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

Fotoblogg: FÄglarna pÄ Walgreens

November 28th, 2004 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Pusha

wallbirds

Vi var ute pÄ Thanksgiving Day och sÄg de hÀr fÄglarna som hade prickat in hela Walgreens , en drugstore i Sunnyvale.

Jag Àr egentligen en mycket dÄlig fotograf. Jag har inte den dÀr instinkten att blixtsnabbt se ett perfekt motiv.

Ansel Adams var en utomordentligt skicklig amerikansk fotograf som förevigade den amerikanska vÀstern.

TyvÀrr kommer jag aldrig att komma i hans nÀrhet, eller ens i nÀrheten av de som kommer i hans nÀrhet. Men bilden gav mig en djup - nÀstan zenliknande insikt.

Det Àr sÄ hÀr ett bra blogginlÀgg skall se ut. Inte bara en bild av skylt, dvs ett helt vanligt rapportage av nÄgot som har intrÀffat - utan ett blogginlÀgg skall berÀtta en historia. En bild av en skylt berÀttar inte mycket. Men en bild av en skylt som spelar en roll pÄ nÄgot sÀtt kan berÀtta en historia.

Det finns ett rikt fÄgelliv hÀr. NÀr vinden ligger pÄ frÄn vÀster kommer flockar av havsfÄglar flygande. Och San Francisco-bukten har ett mycket unikt fÄgelliv och man ser ofta grupper av fÄgleskÄdare dÀr ute.

Men det hÀr var bara vanlig duvor. De var inte ens RFID-mÀrkta, jag tror inte ens att de var speciellt patriotiska. AffÀrer brukar sÀtta ut spikar pÄ neonskyltarna för att förhindra duvor frÄn att sÀtta sig dÀr. Och samtidigt göra vÀrlden litet mindre mÀnsklig.

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

Den Israeliska fredsrörelsen: Machsom Watch

November 28th, 2004 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Pusha

Det finns en stark och vÀxande Israelisk fredsrörelse som aktivt kÀmpar för en fred som inte bara gagnar Israel utan ocksÄ Palestina. Orsaken Àr enkel. Israel kan aldrig fÄ fred utan att Palestina fÄr det och vice versa.

Machsom Watch Àr en israelisk fredsorganisation med ett enkelt syfte: att sÀtta ut observatörer vid de övergÄngsstÀllen som palestiner mÄste passera för att gÄ frÄn ett inringat palestinskt omrÄde till ett annat.

Observatörena, som alla Àr israeliska civilpersoner, försöker pÄ ett mycket praktiskt sÀtt ge palestinerna en liten garanti för att de inte skall bli misshandlade. Den israeliska armen Àr betydligt mindre benÀgen att trakassera palestiner framför ögonen pÄ dessa observatörer.

Det Ă€r mycket farligt att inte uppmĂ€rksamma den israeliska fredsrörelsen som med stort mod kĂ€mpar emot Sharon och Bush-regeringens politik i mellanöstern. Anti-semitismen och hatet fĂ„r grogrund nĂ€r folk kan pĂ„stĂ„ att “alla israeler hatar palestinerna ” eller vice versa.

De svenskar, inklusive de inom den svenska bloggosfÀren, som engagerar sig för Israel borde ge sitt aktiva stöd till den israeliska fredsrörelsen som faktiskt försöker skapa fred för alla mÀnniskor i omrÄdet.

Det finns mycket skrivet om Machsom Watch och det hÀr Àr en organisation som jag hoppas att t.ex. Folkpartiet aktivt stöder.

Mother Jones har mer om Machsom Watch-organisationen

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

Macquaire Island

November 27th, 2004 Kommentera här. 1 kommentar »

Pusha

Macquaire
Det hÀr har ingenting att göra med USA eller progressiv politik eller IT. Jag rÄkar vara fascinerad av avlÀgset belÀgna öar. Platser dÀr man nÀstan befinner sig pÄ en annan planet.

Macquaire Island Àr en av de allra mest avlÀgsna öar man överhuvudtaget kan tÀnka sig.

Macquaire ligger mellan Nya Zealand och sydpolen och pÄ ön finns Macquarie Island Permanent GPS Observatory Site som Àr bemannad en del av Äret. Det kommer ocksÄ kryssningsfartyg dit, hur konstigt det Àn kan lÄta.

Man kan lÀsa om Macquaire Islands historia hÀr.

Om nÄgon som lÀser det hÀr inlÀgget skulle ha besökt ön sÄ mejla mig. Men jag tror att chanserna till det Àr mycket lÄga.

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

Hur nyliberalismen hindrar USAs utveckling

November 27th, 2004 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Pusha

En av de viktigaste orsakerna till att USA ligger omkring fem Är efter Sverige och Korea pÄ bredbandsomrÄdet Àr det ekonomiska system som moderater och folkpartister ser som Sveriges rÀddning.

Alla vet idag vad resultatet av statssocialismen i det forna Sovjet blev. Varje försök att att införa ett liknande system i Sverige idag skulle ses som befÀngt. Vi vet att statssocialismen inte fungerar hur idealistisk den Àn kan ha verkat i teorin.

Idag föresprÄkar dagens svenska ideologer ett annat utlÀndskt ekonomiskt system, det amerikanska, som Sveriges rÀddning. Igen sker det pÄ ideologiska grunder, utan hÀnsyn till de lÀrdomar vi redan har frÄn det stora ekonomiska laboratoriet i USA.

Den som inte lÀr sig av historien Àr tvingad att Äterupprepa den.

I ett försök att komma ifatt EU och Korea pÄ bredbandsomrÄdet, och samtidigt bygga den ekonomiska infrastruktur som USA behöver för att kunna konkurrera pÄ Internet-baserade tjÀnster, har ett flertal amerikanska stÀder beslutat om att sjÀlva finansiera utbyggnaden av bredband. Man anvÀnder WiFi-teknologin och hoppas pÄ sÄ sÀtt snabbt kunna fÄ hela stÀder uppkopplade till bredband.

Det Ă€r nu som nyliberalismen ropar “Stoppâ€?! Det hĂ€r strider mot alla nyliberala principer. StĂ€der, dvs., samhĂ€llet, har ingenting att göra med att finansiera bredband. Det skall privatföretagen göra.

De stora telekomjÀttarna i USA har nu, som Wall Street Journal rapporterar pÄ sidan B1 den 23 november, lyckats stoppa utbyggnaden av bredband i Pennsylvania, Utah, Florida och Louisiana. Det hÀr Àr delstater med svÄra ekonomiska problem som skulle fÄ stor hjÀlp av en bredbandsutbyggnad.

Allt tyder idag pÄ att telekomjÀttarna med Verizon
i spetsen kommer att göra allt de kan för att stoppa all utbyggnad av bredband i USA.

Det ligger i Verizons intresse att lÄngsamt, mycket lÄngsamt, bygga ut bredband till mycket höga priser. De har inget som helst intresse av att se det amerikanska folket fÄ billig eller helt gratis tillgÄng till bredband. Verizon bryr sig inte om nÄgra fjuttiga delstaters ekonomiska framtid. Verizon bryr sig om sin egen aktiekurs.

“Marknaden” Ă€r helt klart överlĂ€gsen den Sovjetiska ekonomiska modellen. Men precis som den sovjetiska ekonomiska modellen sĂ„ har den amerkanska nyliberala modellen stora svagheter. Dessa svagheter ser vi idag i USA pĂ„ en mĂ„ngfald omrĂ„den.

Den amerikanska progressiva rörelsen vill överkomma dessa svagheter genom en symbios av skattemedel och en fri marknad. Det Àr denna modell som republikanerna kÀmpar emot med alla medel.

Det Àr den republikanska nyliberala modellen som dagens moderater och folkpartister ser som hoppet för framtidens Sverige. Om man visade det minsta intresse för erfarenheterna frÄn USA skulle man inse hur fel man har.

“Marknaden” klarar inte av storskaliga lösningar som Internet, som vad statsfinansierat, eller adopteringen av bredband, som ocksĂ„ till en stor del kan ock mĂ„ste vara statsfinansierad.

DÀr marknaden ges fritt spelrum som inom den amerikanska hÀlsovÄrden sÄ producerar den ett system som Àr vida underlÀgset den svenska i effektivitet!

Vad som verkar vara mest effektivt Ă€r om skattefinansierade lösningar och Öppen Kod-lösningar kan leva i symbios med privatfinansierade lösningar. Det Ă€r t.ex. sĂ„ som den Öppna Kod Apache stiftelsen fungerar.

Privatföretag kan aldrig konkurrera med Öppen Kod-lösningar i det lĂ„nga loppet. Men de senare kan leva i symbios med privatföretag, som Ă€r bra pĂ„ att framstĂ€lla mjukvara för vissa stora nischer.

Socialdemokraterna borde ta initiativet frÄn borgerligheten och göra USA till sitt land. Man skulle lÀtt kunna kontra mÄnga av de ideer som borgarna ser som sveriges rÀddning om de kommer till makten vid nÀsta val. Vi vet redan att deras politik inte kommer att fÄ den önskade effekten. SÄ varför imitera nÄgot som vi vet inte kommer att fungera?

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

Data och DNA: Det öppna privatlivet

November 27th, 2004 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Pusha

Sverige hÄller snabbt pÄ att bli ett samhÀlle dÀr det hittills privata privatlivet blir mer och mer öppet för myndigheterna.

Det Àr framför allt framstegen inom bioteknologin och IT som idag gör det möjligt för myndigheter att i detalj kartlÀgga varje individs rörelser och förehavanden.

Ett heltÀckande DNA register kommer att göra det möjligt att spÄra brottslingar - och oss andra. Ett liknande data register kommer med rÀtt stor sÀkerhet ocksÄ att lÀggas upp i samma syfte.

Data och DNA, de Àr egentligen tvÄ sidor av samma sak. För DNA Àr data. Och bÄda analyseras idag pÄ mycket liknande sÀtt, och med samma slags verktyg, speciellt inom bioinformatiken.

Vart kommer det hÀr att leda? Jag tror att vi kommer att fÄ ett samhÀlle dÀr regering och myndigheter har total insyn i vÄra privatliv pÄ ett sÀtt som vi knappast kan ana idag. En början Àr de biometriska passen , som kan komma att förser med RFID.

Jag tror att de olika teknologierna förr eller senare kommer att samköras, och att vi alla kan komma att bli tvingade att bÀra ID-kort med inkapslade RFID-chips pÄ oss.

Steget dit Àr inte speciellt lÄngt. Och eftersom det Àr sÄ enkelt, billigt och smidigt att implementera sÄ kommer det bli svÄrt att arbeta upp nÄgot egentligt motstÄnd mot det.

Allteftersom mer och mer data digitaliseras och körs över datavÀxlar av den typ som Cisco och andra framstÀller, sÄ Àr övervakningen ett faktum. Cisco har redan möjligheten att avlÀsa all trafik som flyter genom vÀxlarna. Den kan lagras pÄ de allt billigare dataservrarna och sedan analyseras nÀr sÄ behövs.

Och med RFID-försedda ID-kort sÄ skulle vi inte kunna gÄ ett steg utan att myndigheter skulle veta det.

SÄdana hÀr system anvÀnds redan, och kommer att anvÀndas mer och mer. Det kommer t.ex. att bli enkelt att hÄlla reda pÄ var barn Àr, var lÀkare och patienter Àr pÄ ett sjukhus, var fÄngar Àr pÄ fÀngelserna, osv.

Det Àr inte en frÄga om det totala övervakningssamhÀllet kommer, det Àr en frÄga om nÀr.

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us]