Skriv ut inlägget
Intressant om Bushs utrikespolitik
January 31st, 2005 Kommentera här. 1 kommentar »
Tidskriften Foreign Affairs har ett par intressant artiklar om Bush-regeringens utrikespolitik. Den ene skrevs av Condi Rice fär fyra år sedan och den andra är skriven av John Lewis Gaddis , professor i historia vid Yaleuniversitetet.
Speciellt Gaddis artikel , som finns att läsa på webben, är mycket intressant och väl värd att läsas för dess insikt i de drivkrafter som kommer att ligga bakom USAs utrikespolitik de närmaste fyra åren.
Skriv ut inlägget
Amerikansk energiforskning
January 31st, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Av alla västländer är USA det land som kommer att behöva genomgå de största sociala förändringarn om man skall kunna leva med avsevärt högre oljepriser.
Intressant nog jobbar flera amerikanska privatföretag just nu med innovativa energiteknologier. Ett av dom är General Electric som satsar stor på utveckling av högeffektiva vindturbiner.
De har en mycket intressant och innehållsrik websajt om sina vindenergiprojekt.
Det är viktigt att förstå att trots att USA alltså kommer att få det mycket svårare än t.ex. Sverige att anpassa sig till högre energikostnader så kan man, om man bara en gång bestämmer sig, utveckla nya energiteknologier mycket snabbt.
De är uppmuntrande att se att företag som G.E. nu fokuserar på ny energiteknologi. Förhoppningsvis är det inte för sent.
Ett annat tecken på att man nu börjar ta energifrågor på allvar här i landet är den stora efterfrågan på hybrida bilar här i Kalifornien.
Skriv ut inlägget
Maforismer
January 31st, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Det finns aforismer men det finns också maforismer, dvs aforismer om matematik. Här är en sida mycket underhållande maforismer som Jørn Børling Olsson på matematiska fakulteten på Köpenhams universitet har sammanställt.
Mycket läsvärda!
Skriv ut inlägget
Jared Diamond: Collapse: How Societies Choose to Fail or Succeed
January 31st, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
En av de mest omtalade böckerna här just nu är Jared Diamons nya bok:
Collapse: How Societies Choose to Fail or Succeed.
Diamond, som är professor i Geografi vid UCLA , skrev den stora bestsellern Guns, Germs, and Steel: the Fates of Human Societies år 1997. Den boken, som jag starkt kan rekommendera, handlade om hur olika samhällen på olika kontinenter har utvecklats i olika takt och på olika sätt på grund av de olika fysiska villkor som fanns i t.ex. Europa, Afrika och Amerika. Hans nya bok, som på många sätt är en fortsättning på hans förra bok. handlar om hur samhällen kan kollapsa, igen beroende på olika fysiska villkor. Jag har ännu inte läst boken men kommer att göra det så snart jag får tag på den.
New York Times har en bra recension av boken
The thesis of the first part is that environmental coincidences are the principal factor in human history. Diamond contends it was chance, not culture or brainpower, that brought industrial power first to Europe; Western civilization has nothing to boast about.
”Collapse” spends considerable pages contemplating past life on Easter Island, as well as on Pitcairn and Henderson islands, and on Greenland, an island. Deforestation, the book shows, was a greater factor in the breakdown of societies in these places than commonly understood. Because trees take so long to regrow, deforestation has more severe consequences than crop failure, and can trigger disastrous erosion. Centuries ago, the deforestation of Easter Island allowed wind to blow off the island’s thin topsoil: ‘’starvation, a population crash and a descent into cannibalism” followed, leaving those haunting statues for Europeans to find.
Skriv ut inlägget
Ölschapp i Cupertino
January 31st, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Foto Det Progressiva USA: Ölschapp i Cupertino. 30/1/2005
Jag har läst om 20- och 30-talets ölschapp i Klara och också sett dom i gamla svenska filmer.
Trots att Kalifornien är mest känt för sitt vin så finns det också en utbredd ölkultur här, bl.a. i San Francisco. Här i Silicon Valley har också kaffet gjort sitt intrång med Starbucks de sista åren.
Men det finns alltså ölschapp här också. Jag nästan väntar mig att få se en svartvit Åke Grönberg, Thor Modéen eller Holger Höglund komma vinglande med pavan i handen. Men här finns det endast yuppies eller Apple-programmerare, och de verkar nästan pinsamt nyktra.
Skriv ut inlägget
Politisk korrekthet och förstklassiga intellekt
January 31st, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
En engelsman, jag har glömt bort vem det var, har sagt att från ett första klassens intellekt så väntar man sig något mer än bara det schablonmässigt politiskt korrekta.
Jag tänker på det när jag läser Bill Buckleys minnen, som jag kommer att recensera senare i veckan när jag har läst ut boken.
Bill Buckley och jag har inte mycket gemensamt politiskt, men men trots det tycker jag alltid om att läsa hans böcker, och jag har flera av dom i bokhyllan. Han har i många år varit en av USAs allra bästa debattörer; han är en skicklig författare, och har bl.a. skrivit ett par mycket populära deckare. Han har varit en stor TV-personlighet och även om man inte delar hans uppfattning så är de alltid mycket intressanta att läsa vad han skriver. Man lär sig alltid mycket av att läsa honom. Det samma gäller för övrigt Robert Nozick. Jag har även några väl tummade exemplar av Nozick i bokyllan.
Jag måste erkänna att jag alltid har tyckt om att läsa Jan Myrdal och även Per Ahlmark, inte för att jag på något sätt delar deras åsikter, utan för att de tänker själva och vågar föra fram åsikter som inte enbart är politiskt korrekta teflon-åsikter.
Nej jag tror inte att jag själv har ett förstklassigt intellekt, men jag är smart nog att kunna spana in förstklassiga intellekt. Stimulerande tankar är sällan teflontankar, och det är ju just det som gör dem stimulerande.
Andra svenska tänkare och författare som jag tycker om av samma anledning är Torbjörn Tännsjö
, Sven-Erik Liedman, som tydligen inte har en egen hemsida, arabisten Jan Hjärpe , journalisten Göran Greider
och ärkebiskopen K.G. Hammar.
Det finns säkert massvis med intressanta tänkare som jag har missat. Men vad som binder dem samman, warts and all som man säger på engelska, det är att de inte är rädda att tänka själva.
En annan intressant amerikansk konservativ tänkare är
Skriv ut inlägget
Religiösa bildekaler
January 31st, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Det som inte kan sägas på en bildekal kan antagligen inte sägas alls. Så här kommer två ypperliga exempel på amerikanska religiösa dekaler:
Man kanske skulle sätta upp en motsvarighet till the Web Museum med politiska och religiösa bildekaler?
Här är en religiös-politisk dekal som inte heller är dum:
Men det är inte helt trivialt, för retorik har alltid varit det som har fångat människors uppmärksamhet och formar våra tankar. Tänk på Churchills retorik under Andra Världkriget och Kennedys och Martin Luther Kings fantastiska retorik. Den ende som på senare år har kunnat tävla med Kennedy är annars Reagan, som hade en fantastisk förmåga att kommunicera med folket.
Skriv ut inlägget
Inbjudan till alla nyliberala bloggare
January 31st, 2005 Kommentera här. 5 kommentarer »
Här är en enkel fråga: vilka är de grundläggande filosofisk/politisk/ekonomisk/moraliska verken för dagens olika politiska ideologier?
Antag att en student på en högskola läser vår blogg och ställer just den frågan. Hon eller han vill helt enkelt veta vilka böcker de bör läsa för att sätta sig in i dagens olika politiska ideologier.
Som ett exempel från den religiösa världen så tror jag att alla kristna skulle hålla med om att man inte kan vara kristen om man inte har läst Bibeln, lika litet som man kan vara muslim om man inte har läst Koranen. Religionen är dogmatisk, och politiska läror är inte dogmatiska, men ändå borde det finnas böcker som är så grundläggande att man bör ha läst dom om man vill kalla sig nyliberal, eller vänster, höger, eller socialdemokrat eller vad som helst.
Så låt oss börja med nyliberalismen. (Vi tar de andra lärorna imorgon). Vilka böcker anser våra nyliberala bloggare ger den grundläggande synen på nyliberalismen som den är idag?
Vilka böcker bör alla som omfamnar - eller kritiserar - nyliberalismen ha läst för att vi skall ta dem på allvar?
Jag har själv en ide om vilka böcker det rör sig om, men det vore roligt att få höra från andra.
Skriv ut inlägget
Fotoblogg: Det gamla Cupertino
January 30th, 2005 Kommentera här. 3 kommentarer »
Foto Det Progressiva USA: Gammalt Cupertinohus
Jag berättade tidigare om det gamla Cupertino, staden i Silicon Valley som nu har blivit gentrifierad och betongifierad. Ett ledsamt öde för den gamla idyllen. Men det finns fortfarande små lämningar av det gamla Cupertino kvar, som detta lilla hus någora hundra meter från Apple.
För bara några år sedan fanns det en aprikosodling kvar mitt i hjärtat av Cupertino, men den är nu borta, liksom Olsons kösbärsfarm i Sunnyvale.
Idag finns det endast en bondgård kvar i hela Silicon Valley. Varje gång jag kör förbi den undrar jag hur länge till den kommer att finnas kvar. Silicon Valley utan lungor, inte bra för våra lungor.
Skriv ut inlägget
Bokrecension: The Nuremberg Interviews
January 30th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Leon Goldensohns The Nuremberg Interviews är en mycket intressant bok, speciellt idag. Boken, som är på 490 sidor och utgiven på Alfred A Knops förlag 2004 består av utdrag ur de psykologiska intervjuer som psykiatern Leon Goldensohn gjorde med de nazistiska krigsförbrytarna inför Nürnbergrättegången. Men boken är bredare än så för den innehåller också intervujer med 14 höga tyska militärer och tjänstemän som kallats som vittnen till rättegången.
Att läsa intervjuerna med Göring, Hess, Ribbentrop, Hess, Rosenberg och de andra inom den nazistiska hierarkin är mest penibelt. De var alla mycket begränsade människor inte bara moraliskt utan också intellektuellt. Ledsamt nog intervjuade Goldensohn Albert Speer, den mest intressante av krigsförbrytarna, bara helt kort.
Dessa intervjuer är mest som att tillbringa en eftermiddag med att läsa utdragna intervjuer med a-lagare och fotbollshuliganer.
Betydligt intressantare är då de avsnitt som består av intervjuer med höga tyska militärer som Franz Halder, Albert Kesselring, Erich von Manstein, Ewald von Kleist och Erhard Milch.
Speciellt Manstein och Kesselring var båda mycket framgångsrika officerare. Manstein anses allmänt vara den skickligaste av alla de tyska officerarna under kriget. Den bild som framkommer i de här intervjuerna är av män som hade stor yrkesskicklighet men som var mycket begränsade utanför sitt expertområde och desutom moraliskt blinda. De verkar aldrig ha reflekterat över krigets moraliska dimension och inte ens ha tänkt på naziregimens kriminella handlingar. Detta är speciellt underligt eftersom de alla hade deltagit i Första Världskriger där de hade sett en hel generation unga tyskar dödats.
Precis som med dagens amerikanska officerskår och Abu Ghuraib och Guantanamo så slår man ifrån sig. Manstein kände inte till att Himmler hade Einsatzgruppen som opererade inom hans befälsområde.
Nja han kände kanske till det men han reflekterade inte över det. Jo han kände till att det fanns koncentrationsläger i Tyskland men han tänkte inte på det. Han var yrkesmilitär och som yrkesmilitär ville han inte träda utanför sin roll.
Både Manstein och speciellt Kesselring har stora svårigheter att förklara under vilka omständigheter de skulle vägra att lyda order.
Mansteins analys av general Paulus agerande under slaget vid Stalingrad, hans vägran på eget iniativ att bryta ut ur den ryska omringningen, är mycket bra och visar att Manstein inte hade några svårigheter att ta egna initiativ på det strikt militäre området.
Ett problem med de här intervjuerna är att Leon Goldensohn inte talade tyska utan förlitade sig på en tolk, en Herr Triest, som vi inte ens får veta förnamnet på. Den som har den minsta erfarenhet av olika kulturer vet att en tysk fältmarskalk inte kommer att öppna sig och berätta vad han verkligen tänker för en amerikan som kommer från en helt annan samhällsgrupp än han själv. De hade helt enkelt mycket få kontaktytor.
Men samtidigt kanske det inte gjorde så mycket för de hade i alla fall den viktigaste kontaktytan gemensamt, de var alla människor.
Men som vi har sett i Abu Ghuraib så räcker det inte alla gången.
Skriv ut inlägget
Bokrecension: Dresden: Tuesday 13 February 1945
January 30th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Jag har just läst färdigt tre mycket läsvärda böcker som har intressanta samband sinsemellan.
Den första boken är Frederick Taylors Dresden: Tuesday 13 February 1945 som är ett försök att försvara brandbombningen av Dresden i slutet av andra världskriget. Boken har getts ut på Harper Collins 2004 och har ISBN 0-06-000676-5.
Taylor har varit mycket grundlig och inte bara läst allierade källor utan också tyska källor i original. Hans tyska verkar vara mycket bra för han har tidigare översatt delar av Göbbels dagböcker. Han har också intervjuat överlevande från Dresden.
Hans bok innehåller en stor mängd mycket intressant material om Dresdens historia, dess judiska befolkning, det tyska luftförsvarssystemet, luftkrigsföring mm mm. Men författaren har inte fokuserat på det mål som han sätter för sin bok, att visa att brandbombningen av Dresden var rättfärdigad.
Konstigt nog verkar han inte känna till den amerikanska Strategic Bombing Survey och de allierades förhör med Albert Speer, mannen som ledde den tyska krigsindustrin under krigets andra hälft.
I maj 1945 förhörde George Ball och John Kenneth Galbraith och andra Albert Speer i ett försök att förstå varför den allierade bombningen av Tyskland hade varit så ineffektiv. Förhören, som var en del av den allierade Strategic Bombing Survey visade att de allierade hade kunnat få den tyska krigsindustrin att kollapsa betydligt tidigare om man bara konsekvent hade bombat vissa militärindustriella nyckelmål. Den tyska krigsindustrin hade vissa flaskhalsar som lätt kunde täppas igen med precisionsbombning. Så skedde aldrig. Även när man bombade de dammar som försedde Ruhrområdet med vatten gjorde man det bara en gång och följde sedan aldrig upp med fler attacker.
Frederick Tayors försök att rättfärdiga brandbombningen av Dresden missar helt sitt mål eftersom författaren inte har en nationalekonomisk bakgrund. Han förstår inte hur den tyska krisindustrin var organiserad och han missar helt koncepten bakom strategisk bombning.
Visst fanns det militär industri i Dresden, men den var knappast av en strategisk natur inom den tyska krigsindustrin just då. I mitten av februari 1945 var kriget för länge sedan avgjort. Bombingen, som riktades mot centrum av en storstad, var helt onödig.
Men trots det är det här en läsvärd bok med massvis med intressant kulturhistoria.
Skriv ut inlägget
Mark Danners bok: Torture and Truth
January 30th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Mark Danner är journalistprofessor på Berkeleyuniversitetet.
Han har skrivit en viktig bok om USAs använding av tortyr: Torture and Truth: America, Abu Ghraib and the War On Terror, som har blivit mycket omskriven.
Abu Ghuraib och Guantanamo kommer för alltid att vara förknippat med Bush-regimens neokonservativa politik av oprovocerade anfallskrig och Mark Danner dokumenterar hur tortyr-politiken utvecklades.
Första kapitlet av Danners bok finns att läsa på Webben. (Gratis registrering)
Det finns flera aspekter på tortyren. Den första är att den endast upptäcktes på grund av att soldaterna hade tillgång till billiga digitalkameror. Hade bilderna aldrig publicerats, och regeringen gjorde allt för att förhindra det, så hade tortyren aldrig uppdagats.
En annan aspekt är att den amerikanska regeringen fortfarande inte följer Genevekonventionen och fortsätter att använda tortyr som ett vapen i ‘kriget mot terrorismen’. Det är den här aspekten som har lett till det allt starkare väpnade motståndet i Irak och till att hela mellanöstern idag blivit betydligt mer ostabil än någonsin tidigare.
En tredje aspekt är att det amerikanska folket ännu inte har krävt att de som ligger bakom USAs nya politik skall straffas. USAs utrikesminister och nye justitieminister är båda arkitekter av tortyr-systemet, och det är svårt att se hur USA kan återupprätta sitt internationella rykte så länge det inte går till botten med vad som är den största rättsskandalen i USAs historia.
American Civil Liberties Union har samlat dokument om tortyren som finns att läsa på nätet.
Dave Gilson på Mother Jones har en bra intervju med Mark Danner.
Till sist vill jag tillägga att jag hittils endast har läst kortare avsnitt ur boken. Men jag hoppas att snart kunna göra det.
Skriv ut inlägget
Fotoblogg. West Side Story. En idyll i förändring.
January 30th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Foto Det Progressiva USA: Rader av betongklumpar i Cupertino 29/1/2005
Om någon av Silicon Valleys många städer kan göra anspråk på att kallas hjärtat av Silicon Valley så är det den lilla staden Cupertino . Idag är den mest känd som platsen för Apples stora ‘campus’ bredvid interstate 280 och DeAnza boulevard.
Koloniseringen började 1776 när kapten Juan Bautista de Anza ledde en expedition upp till San Franciscobukten från Sonora i Mexiko för att bygga ett presidio. De Anzas kartograf, franciscanerprästen Pedro Font gav namnet ‘Cupertino’ efter ett italiensk helgon till en liten å i vad som idag är staden Cupertino.
Den stad som växte fram döptes först till ‘West Side’ av de europeiska immigranterna, och det var först senate som namnet ‘Cupertino’ återupplivades.
Mot slutet av 1800-talet började immigranterna plantera vindruvor och Cupertino fick snart ett stort antal vingårdar och en stor vinförsäljning.
Katastrofen kom 1895 när den vingårdarna drabbades av phylloxera, en rotlus som åt upp vinplantornas rötter. Samma problem drabbade f.ö. vingårdarna i Napadalen några mil längre norrut.
För att överleva började man odla katrinplommon, persikor, aprikoser och plommon, och även valnötter och mandlar.
På 1940-talet påminde Cupertino om Hagalund, som jag föreställer mig det. Små enplansvillor i grönskan utefter lugna smågator i en liten sömnig lantlig idyll. Befolkningen bestod nästan uteslutande av bönder. Med det ständiga solskenet och det lugna livet var det så nära paradiset man kunde komma.
En ung man, Steve Jobs, skulle för alltid förändra idyllen när han grundade Apple Computer i Cupertino i april 1976.
Åkrarna och enplansvillorna försvann och ersattes av kontorsbyggnader och motorvägar.
Santa Claradalen förvandlades till Silicon Valley. En del av de gamla villorna finns fortfarande kvar, men de blir färre år för år.
Dagens villor är betongkolosser som de ovan. Alldeles för stora för tomterna.
Idag har det lilla sömniga Cupertino fått en befolkning på hela 50.000, varan hälften är asiatisk. Och IT-företagen dominerar helt och totalt.
Skriv ut inlägget
Fotoblogg: Socialrealistisk väggmålning i Silicon Valley
January 29th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Foto Det Progressiva USA: Socialrealistisk väggmålning i Silicon Valley
Jag minns med nostalgi min ungdoms sovjetiska socialrealistiska tavlor. Fylliga ukrainska bondflickor och heroiska ryska fabriksarbetare mot en bakgrund av ett enormt stålverk i Stalino eller Kuibyshev. Det finns inte många sådana tavlor kvar.
Vi räddade Leningrad. Vi skall återuppbygga henne
Så döm om min förvåning när jag plötsligt upptäcker en traditionell socialrealistisk arbetarmåning på väggen av ett ölschapp alldeles framför Apples högkvarter i Cupertino.
Nåja, ölschapp och ölschapp, det är en mycket elegant ölrestaurant, men målningen är ovanlig. Litet utanför den vanliga plastkulturen.
Annars är bebyggelsen här rätt likriktad och det är inte ofta man upptäcker något såhär ovanligt.
Skriv ut inlägget
Låt bensinen flöda!
January 29th, 2005 Kommentera här. 2 kommentarer »
Foto. Det Progressiva USA: Bensinstation i Silicon Valley 29/1/2005
Trots att bensinpriset nu har gått ner under 2 dollar per gallon (en gallon är 3.7854 liter) så kommer det snart att gå upp igen.
Den amerikanska livsstilen kräver låga bensinpriser, kanske mer än någonsin idag med alla stadsjeepar och SUVs.
Trots att det finns vissa tecken på förändringar, hybrida bilar håller t.ex. på att ta Kalifornien med storm, så skulle det behövas en regelrätt revolution för att USA skall kunna överleva drastiskt höjda oljepriser.
Problemet är den utspridda bebyggelsen och det faktum att de flesta amerikanska kommuner och delstater vägrar att satsa på kollektivtransport.
Här i Silicon Valley skulle man t.ex. lätt kunna halvera den intensiva biltraffiken genom att byggga ut buss- och järnvägsnätet. Riktigt symmetriskt bredband skulle också göra det möjligt för fler människor att arbeta hemifrån en eller flera dagar i veckan.
På 70 och 80-talet var det väldigt populärt att sätta upp solceller på taken och det fortsätter än idag, men tyvärr inte alls i samma utsträckning som tidigare.
Skriv ut inlägget
Den växande muthärvan i USA
January 29th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Nya avslöjanden kommer nu fram om hur den amerikanska regeringen har
mutat journalister för skriva positiva artiklar om regeringens socialpolitik.
Pengarna kommer från skatteintäkter och är en del av de mycket stora skattebelopp som idag går direkt till den kristna högern för att finansiera deras attacker mot abort och amerikanska homosexuella.
Härvan växer just nu mycket snabbt och det råder inget tvivel om att Bush-administrationen har börjat att i hemlighet finansiera en kader av journalister med skattepengar, stick i stäv med den amerikanska traditionen om en fri press.
The administration spent more than $88m on public relations contracts last year - more than double the $37m it spent during Mr Bush’s first year in office. That brought the administration’s first-term spending on PR to $250m.
The first sign of a political payola scandal erupted this month when USA Today reported that Armstrong Williams, a conservative African-American columnist, had been paid $240,000 by the education department to champion the administration’s controversial policies in his print, radio and television outlets.
Frågan är nu om man använt samma metod utomlands.
Skriv ut inlägget
Fotoblogg: Skelett vid Half Moon Bay
January 29th, 2005 Kommentera här. 1 kommentar »
Foto Det Progressiva USA
Det här stora skelettet ligger uppe på Stilla Havsstranden vid Half Moon Bay, inte långt härifrån.
Men vad är det, och hur kom det hit?
Stilla Havet spelar en vikt roll i det dagliga livet här i Silicon Valley. Varje morgon kommer dimman vältrande in från havet och ofta ser man sjöfålgar här, speciellt när vinden kommer från väster.
Havet och bergen är vad som definierar det här området och gör det till naturskönt på ett grandiost sätt som har få motsvarigheter i USA.
Men det här området har också en förvånansvärd lång historia som går hela vägen tillbaks till stenåldern. Det är bara vår västerländska chauvinism som oftra får oss att inte se den. Det här skelettet går inte så lång tillbaks, bara till den kaliforniska kustens storhetstid vid slutet av förra århundradet.
Och ja, det är ett valskelett. Valarna vandrar fortfarande utefter kusten, speciellt just nu på vårkanten.
Skriv ut inlägget