Bokrecension: The Nuremberg Interviews

Leon Goldensohns The Nuremberg Interviews är en mycket intressant bok, speciellt idag. Boken, som är på 490 sidor och utgiven på Alfred A Knops förlag 2004 består av utdrag ur de psykologiska intervjuer som psykiatern Leon Goldensohn gjorde med de nazistiska krigsförbrytarna inför Nürnbergrättegången. Men boken är bredare än så för den innehåller också intervujer med 14 höga tyska militärer och tjänstemän som kallats som vittnen till rättegången.

Att läsa intervjuerna med Göring, Hess, Ribbentrop, Hess, Rosenberg och de andra inom den nazistiska hierarkin är mest penibelt. De var alla mycket begränsade människor inte bara moraliskt utan också intellektuellt. Ledsamt nog intervjuade Goldensohn Albert Speer, den mest intressante av krigsförbrytarna, bara helt kort.

Dessa intervjuer är mest som att tillbringa en eftermiddag med att läsa utdragna intervjuer med a-lagare och fotbollshuliganer.

Betydligt intressantare är då de avsnitt som består av intervjuer med höga tyska militärer som Franz Halder, Albert Kesselring, Erich von Manstein, Ewald von Kleist och Erhard Milch.

Speciellt Manstein och Kesselring var båda mycket framgångsrika officerare. Manstein anses allmänt vara den skickligaste av alla de tyska officerarna under kriget. Den bild som framkommer i de här intervjuerna är av män som hade stor yrkesskicklighet men som var mycket begränsade utanför sitt expertområde och desutom moraliskt blinda. De verkar aldrig ha reflekterat över krigets moraliska dimension och inte ens ha tänkt på naziregimens kriminella handlingar. Detta är speciellt underligt eftersom de alla hade deltagit i Första Världskriger där de hade sett en hel generation unga tyskar dödats.

Precis som med dagens amerikanska officerskår och Abu Ghuraib och Guantanamo så slår man ifrån sig. Manstein kände inte till att Himmler hade Einsatzgruppen som opererade inom hans befälsområde.
Nja han kände kanske till det men han reflekterade inte över det. Jo han kände till att det fanns koncentrationsläger i Tyskland men han tänkte inte på det. Han var yrkesmilitär och som yrkesmilitär ville han inte träda utanför sin roll.

Både Manstein och speciellt Kesselring har stora svårigheter att förklara under vilka omständigheter de skulle vägra att lyda order.

Mansteins analys av general Paulus agerande under slaget vid Stalingrad, hans vägran på eget iniativ att bryta ut ur den ryska omringningen, är mycket bra och visar att Manstein inte hade några svårigheter att ta egna initiativ på det strikt militäre området.

Ett problem med de här intervjuerna är att Leon Goldensohn inte talade tyska utan förlitade sig på en tolk, en Herr Triest, som vi inte ens får veta förnamnet på. Den som har den minsta erfarenhet av olika kulturer vet att en tysk fältmarskalk inte kommer att öppna sig och berätta vad han verkligen tänker för en amerikan som kommer från en helt annan samhällsgrupp än han själv. De hade helt enkelt mycket få kontaktytor.

Men samtidigt kanske det inte gjorde så mycket för de hade i alla fall den viktigaste kontaktytan gemensamt, de var alla människor.

Men som vi har sett i Abu Ghuraib så räcker det inte alla gången.