Prisjämförelser Bokrecension: Traudl Junge: Until the Final Hour
Den utmärkta filem Der Untergang om Hitlers sista dagar med Bruno Ganz som en perfekt Hitler är delvis baserad på Hitlers yngsta sekreterare, Traudl Junges, minnen.
Jag har just läst färdig hennes minnen, och det är en enkel men ändå intressant bok.
Traudl Humps, som hon då hette, fick år 1943 av en ren slump som 22:åring chansen att arbeta som en av Hitlers sekreterare. Det faktum att hon kom från Munchen hade nog mycket att göra med att hon fick platsen i hård konkurrens med en grupp andra sekreterare i Rikskansliet . (Hitler kom från Österrike och hade länge bott i Munchen)
Traudl Junge, som är välkänd för alla som har läst om andra världskriget från tysk sida, skrev ner sina minnen strax efter det krig som hon mirakulöst nog överlevde.
Den här boken, som är på 261 sidor, av vilka dock endast 190 sidor upptas av Traudl Junges minnen, och resten av tillägg av Melissa Muller, är lättläst, intressant och läsvärd.
Traudl Humps var en enkel tysk flicka som ville se världen och uppleva spänning. Man får vara försiktig med vad man önskar sig.
Vad som gör boken intressant idag är hennes beskrivning av det helt isolerade liv hon levde i Hitlers närmaste omgivning i Wolfschantze i Rastenburg i Östpreussen, i Berghof, och slutligen i bunkern i Berlin.
Vad som framkommer med all önskvärd tydlighet är hur hela högkvarteret levde i en bubbla som mycket liknar den som George Bush lever i idag. Alla nyheter filtrerades, inget negativt förekom. Hitler hade varit mycket noggrann med att endast omge sig med medelmåttor som aldrig vågade yppa ett kritiskt ord.
Ron Surkinds bok The Price of Loyalty: George W. Bush, the White House, and the Education of Paul ONeill beskriver en nästan identisk i dagens Washington.
Hitlers dubbelliv, där han till sin närmaste omgivning kunde framstå en som gemytlig paterfamilias medan han nästa stund bakom lykta dörrar beordrade massmord, är välkänt, och jag tror att den sortens dubbelliv levs av många ledare inom många olika slags organisationer. Inte med massmord givetvis, men med två distinkta personligheter. En gemytlig och folklig och den andra helt skonlingslös.
Vad som också är intressant i det här sammanhanget är hur en del människor, lika unga som Traudl Junge, kunde se igenom Hitler och vad han stod för, medan andra aningslöst lät sig förföras av honom.
Vi såg samma situation med kommunismen och idag bland de amerikanska republikanerna.
