Skriv ut inlÀgget
Schwarzeneggers retrÀtt
April 30th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
What began in January as an outsized agenda - encompassing a range of issues as arcane as redistricting and as controversial as merit pay for teachers - has steadily shrunk as a chastened governor is set back on his heels, stung by his own missteps and an increasingly emboldened opposition.
Already, he has abandoned an initiative to privatize the state’s pension system, as well as promises to drastically cut the bureaucracy in Sacramento. Now, he appears to be considering a plan to drop the merit-pay measure. Add in a few ill-conceived comments antagonizing immigrants and nurses, and Governor Schwarzenegger has reached a low point of his administration.
Skriv ut inlÀgget
Religionen och nutiden
April 30th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
www.reason.com har en intressant artikel om Johannes Paulus II och hans instÀllning till den moderna vÀrlden
…Writing in a recent issue of The Tablet, a British Catholic weekly, veteran Vatican critic Marco Politi applauds John Paul II for his many achievements, but calls him “a man ill at ease in his own century.”
It was JP2’s stated view that “from Descartes onwards, there had developed in modern society an anti-religious agenda based on ‘the battle against God’ and ‘the systematic elimination of everything that is Christian.’ The Pope described it as an attack which had ‘dominated in large part the thought and life of the West for three centuries.’”
According to Politi, “Many believers were left perplexed by this interpretation of the development of critical thought from the seventeenth to the nineteenth century. Non-believers found it incomprehensible that the Enlightenment, Positivism, Nietzsche, Marx and Freud could be represented as a sort of huge plot against Christianity.”
“John Paul II always had a problem with modernity,” Politi believes. “He was constantly in conflict with it. Nihilism, relativism, hedonism, materialism â these were to him the basic elements of contemporary culture, a tangled mass of ‘isms’ that wandered ghost-like through the modern world.” Of course, these are largely the same views held by John Paul’s successor. Indeed, such continuity was apparently a major factor in Benedict’s election to the Papacy. He now can be ill at ease in a century of his own.
Det hÀr Àr intressant och jag tror mycket viktig insikt som vi sÀllan ser diskuterad i medierna idag. Speciellt den amerikanska tidskriften Newsweek har blivit religiös som bara den. De hade tre omslagsartiklar om pÄven pÄ bara tvÄ mÄnader, och dessutom flera andra religiösa omslagsartiklar per Är. Just den katolska kyrkans och de amerikanska konservativa kyrkornas kamp mot den moderna vÀrlden Àr mycket markant och oroande.
Och vi ser, som bekant, samma fenomen i de islamiska lÀnderna.
Skriv ut inlÀgget
Kafékulturen i USA
April 30th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Foto Det Progressiva USA. Starbucks kafé i USA. 29/4/2005
Jag har tidigare bloggat om hur isolerat USA Àr frÄn omvÀrlden, ÄtminstÄne jÀmfört med Sverige.
Men omvÀrlden trÀnger ocksÄ in i USA, om Àn betydligt lÄngsammare Àn i Europa.
Ett exempel Àr den europeiska kafékulturen som nu har tagit fÀste Àven hÀr i USA. Det europeiska kafét kommer - antagligen, för jag Àr inte expert pÄ dess historia - frÄn mellaneuropa. I det förra seklets barndom tillbringade enklare mÀnniskor mÄnga timmar pÄ billiga kaféer dÀr man kunde lÀsa de senaste tidningarna gratis, spela schack och bestÀlla ett glas kaffe och sedan sitta i timmar.
Kafékulturen var en del av den europeiska gatukulturen som man florerade fram till andra vÀrldskriget och sedan lÄngsamt försvann i och med bilismen.
För en sÄdan gatukultur behövs tvÄ saker. Gator och breda, mycket breda trottoarer. Jag minns hur förvÄnad jag blev nÀr jag besökte Barcelona och sÄg de fantastiska boulevarderna. I Silicon Valley finns det inga trottoarer, ja utom i Palo Alto och Los Gatos. Man tar bilen till affÀren och sedan hem igen. Amerikanen flanerar inte, utom i New York och San Francisco.
Den lilla staden Mountain View hÀr i Silicon Valley har lyckats med nÄgot sÄ fint som att bygga en liten stad som pÄ ett nÄgra kvarter faktiskt har en europeisk prÀgel. Sunnyvale och Cupertion Ä andra sidan Àr arkitektoniska skamflÀckar med enorma parkeringsplatser och inga trottoarer.
Det som de europeiska flyktingarna frÄn Europa saknade mest nÀr de kom hit frÄn Tyskland och de andra krigshÀrjade lÀnderna före andra vÀrldskriget var just de europeiska storstÀderna med deras gatuliv.
David Hjort har skrivit en mycket fin bok med titeln Kaféliv. Författare pÄ kafé under 100 Är. som berÀttar kaféts historia i Wien, Prag, Budapest, Berlin och Munchen.
I boken visar Hjort hur vÀrldshistorien skapades pÄ kaféerna. NÀr den ryska revolutionen utbröt sade hovmÀstaren Czerny pÄ Café Central i Wien, Anföraren Àr kanske herr Bronstein frÄn schackrummet
Lev Bronstein, bÀttre kÀnd som leon Trotsky, tillbringade nÀmligen mÄnga timmar just i Café Centrals schackrum under sin emigration.
Amerikaner anklagas av svenskar, Ă€ven, tror jag, moderater, att bara dricka ‘kaffeblask’. Eftersom jag inte sjĂ€lv dricker kaffe sĂ„ kan jag inte bedöma det. Men de sista Ă„ren har USA upplevt en kaffevĂ„g, genom Seattleföretaget Starbucks makalösa framgĂ„ng pĂ„ den amerikanska marknaden. Starbucks grundades 1971 och finns nu i varenda stad, varenda kvarter verkar det som, liksom givetvis pĂ„ alla flygplatser.
Till kafékulturen hör ocksÄ torg och allmÀnna platser. Den berömde Wien-födde amerikanske arkitekten Christoper Alexander har skrivit utförligt om just hur viktiga allmÀnna platser Àr i stadsplanering. Hans klassiska bok A Pattern Language som bl.a. har haft ett stort inflytande p[ datavetenskapen. Websajten pÄ lÀnken ovan Àr verkligen vÀrd ett besök.
De amerikanska villomrÄdena hÀr i Silicon Valley Àr inte alls barnvÀnliga just dÀrför att de saknar allmÀnna platser dÀr barn kan samlas och leka. Och detsamma gÀller givetvis för de vuxna.
Men Starbucks har lyckats införa nÄgot som liknar den gamla europeiska kafékulturen hÀr i landet, och det Àr verkligen roligt. Man fÄr hoppas att andra utlÀndska seder ocksÄ snart kommer hit. Kanske t.om. modern stadsplanering.
Skriv ut inlÀgget
Men det finns inget himmelrike pÄ jorden!
April 30th, 2005 Kommentera här. 1 kommentar »
Jag börjar mer och mer inse hur viktig religiös tro Àr i Sverige. Sverige verkar vara smockfullt med religiösa typer för vilka det Àr livsviktigt för deras mentala hÀlsa att det ser ut pÄ ett speciellt sÀtt i USA, deras himmelrike pÄ jorden.
Deras resonemang verkar gÄ sÄ hÀr:
Den dÀr dj-vla lata svenska vÀnstern klagar alltid pÄ USA. Och sÄ lever dom bara pÄ en massa bidrag. Hackar dom pÄ USA igen sÄ skall dom fan ocksÄ fÄ med oss att göra! Det var ju USA som befriade Europa frÄn nazisterna och som tvingade Sovjet pÄ fall och som har MTV och som kÀmpar mot terrorismen i Irak. Vad sjutton Àr det för fel pÄ det, va???
Och sÄ tar man sig ett par bÀrsor och sedan kastar man sig pÄ Blogspot.
Det Àr samma blinda tro som den i den svenska vÀnstern som för nÄgra decennier sedan allt febrilare letade efter ett socialistiskt himmelrike pÄ jorden. Först i Sovjet, sen Kina, Vietnam, Kuba, och jag tror sökandet slutade i Kambodja av alla platser.
För den svenska högen Àr det av nÄgon anledning Det Röda USA som Àr det mentala paradiset och ve den som vÄgar pÄstÄ att det inte Àr sÄ. Fakta har ingenting med det hÀr att göra. Det Àr en trossak.

För faktum Àr att miljoner amerikaner tycker precis likadant som nu senast Karin Henriksson i SvD om Floridas skvatt galna vapenlag. Men för den hÀr svenska bloggen Àr det viktiga att
.. men artikeln fortsÀtter ÀndÄ i gammal god anda om att allting Àr helt galet i Amerika.
Men det Àr inte det som Karin Henriksson sÀger, fattar ni ingenting? Miljoner innevÄnare i Florida Àr emot den hÀr lagen!
Det finns inget himmelrike pÄ jorden!!! Ni begÄr samma misstag som den svenska vÀnstern som ni sÀger er avsky. Hur sjutton kan ett land sÄ stort som detta vara ett himmelrike? Det Àr ett land precis som Sverige. Se er om i Sverige och se hur mÄnga sociala problem ni ser. Vi har precis lika mÄnga sociala problem hÀr!!
Och om en svensk journalist som Karin Henriksson beskriver ett av dessa problem, och om en TV-journalist som Lisa Carlsson beskriver ett annat, sÄ mÄste ni förstÄ att sÄnt Àr livet. SÄnt Àr USA. Det Àr inte ett paradis! Men det Àr inget helve heller. Det Àr bara ett land som alla andra. Med samma problem som alla andra lÀnder. Med samma grÄdaskiga vardag som Sverige. Med samma problem som man har i Sverige.
Det finns inget paradis pÄ jorden. Nietzsche hade rÀtt. FrÄga den svenska vÀnstern! Har ni inte förstÄtt nÄtt av efterkrigstidens historia? Om ni verkligen söker efter paradiset kommer ni inte att hitta det hÀr. TyvÀrr.
Och det betyder ocksÄ att nÀr Moderaterna och FP tar makten om ett Är sÄ kommer inte heller Sverige att förvandlas till ett paradis. Vi slipper aldrig bort frÄn den grÄ vardagens slentrian och vardagens alla smÄ problem. SÄnt Àr livet. GÄ och se en av Woody Allens filmer om ni inte tror mig.
Och kolla Svenska Kyrkan om ni verkligen inte klarar er utan tron pÄ ett paradis.
Skriv ut inlÀgget
Men var skall vi fÄ soldater ifrÄn?
April 30th, 2005 Kommentera här. 1 kommentar »
USA hÄller pÄ att fÄ ett allt akutare problem i Irak. Allteftersom gerillans attacker fortsÀtter sÄ ökar trycket pÄ USA:s soldater. Eftersom USA inte har allmÀn vÀrnplikt, Àn, sÄ Àr en stor del av soldaterna reservister och repgubbar, alltsÄ National Guard-enheter.
Men dessa soldater Àr av en mycket speciell typ. De Àr inte unga outbildade fattiga svarta tonÄringar utan vÀlutbildade vita ur medelklassen med fruar och barn, och vad som Àr betydligt viktigare, kontakter i kongressen.
Att vara reservsoldat i USA har alltid varit ekonomiskt lönsamt. Man trÀnar nÄgra dagar i mÄnaden och man fÄr mycket bra betalt. Och dessutom fÄr man en mycket generös pension pÄ köpet.
Och givetvis man vet man att man aldrig behöver gĂ„ i krig. Ja tills dagens krigiska amerikanska administration kom till makten. SĂ„ nĂ€r Pentagon saknade soldater till Irak sĂ„ tog man reservisterna. Som fick en mycket stor chock. ‘VaddĂ„ krig, men vi vill inte ut i krig’!
Inte bara det, reservisterna har blivit tvingade att inte bara tjÀnstgöra en utan tvÄ rundor i Irak.
Men nu börjar reservsoldaterna ta slut. Ingen vill bli reservsoldat i dagens USA, och man fĂ„r inte nog med frivilliga. SĂ„ man kan inte fortsĂ€tta ‘Kriget Mot Terrorismen’ i all framtid.
Förr eller senare mÄste USA mobilisera och förvandlas till en militÀrnation med miljoner vÀrnpliktiga . Idag lever man helt enkelt över sina militÀra tillgÄngar.
En av de saker som inte rapporteras i den svenska pressen, och minst av allt i de krigiska svenska högerbloggarna, Àr de omfattande förluster, hela 15.000 , som USA har lidit i Irak.
Man har kommit till vÀgs ende i Irak
Skriv ut inlÀgget
Hand i hand till trupperna tar slut
April 29th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Tom Hayden, som Àr en av grundarna till den moderna amerikanska fredsrörelsen, har skrivit ett mycket bra brev till Howard Dean , demokraternas nye partiordförare. Allteftersom USAs dilemma i Irak blir tydligare sÄ blir demokraternas tystnad om Irak svÄrare att förstÄ.
Som jag har bloggat om tidigare sÄ har USA nu kommit till vÀgs Ànde i Irak. Det Àr dags att lÀgga ut en klar tidtabell för nÀr de amerikanska trupperna skall dras tillbaks. Republikanerna har inga som helst planer att dra tillbaks trupperna frÄn Irak, nÄgonsin, och demokraternas tystnad Àr beklÀmande och inte sÄ litet farlig inför framtiden.
USA kommer nÄgon gÄng i framtiden att bli tvingad att sammankalla en sanningskommision för att utreda orsakerna till Irakinvasionen och det Àr viktigt om ÄtminstÄne ett av partierna har tagit klart avstÄnd frÄn ockupationen och den illegala invasionen.
Skriv ut inlÀgget
Ă dalen i Silicon Valley
April 29th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Foto Det Progressiva USA. Morgondimma frÄn Stilla Havet över Chrystal Springs Reservoir, Silicon Valley. 29/4/2005
Den hĂ€r bilden Ă€r tagen mot vĂ€ster tidigt pĂ„ morgonen. Naturen hĂ€r pĂ„minner en smula om Ă dalen, som har en speciellt plats i min hjĂ€rta eftersom det var dĂ€r, pĂ„ ĂsterĂ„kers HĂ€lsohem utanför SollefteĂ„ som jag blev till, som man sĂ€ger, för att sedan födas i Uppsala. Min pappa var fallskĂ€rmsjĂ€gare och landade bredvid min mamma i en snöstorm pĂ„ julaftons morgon. Min mamma, som var mycket religiös, sĂ„g det som ett tecken frĂ„n Gud, och insisterade alltid att jag hade blivit född genom jungrufödsel.
NĂ€r jag besökte ĂsterĂ„ker för ett par Ă„r sedan blev jag vĂ€ldigt imponerad av naturen, som faktiskt pĂ„minner litet om just den hĂ€r delen av Silicon Valley.
LÀngre söderut blir dalen bredare och nere vid San Jose tar den stora slÀtten vid.
Skriv ut inlÀgget
USA som slagtrÀd i den svenska debatten
April 28th, 2005 Kommentera här. 1 kommentar »
Det Àr intressant att se hur svÄrt det verkar vara att objektivt bedöma vad som sker i USA. IstÀllet blir allt som hÀnder hÀr omedelbart till ett slagtrÀd i den svenska inrikespolitiska debatten.
Den svenska högern verkar aldrig kunna erkĂ€nna att det finns brister i det amerikanska samhĂ€llet, och om man Ă€ndĂ„ blir tvingad till det sĂ„ gör man det efter mĂ„nga harklingar och med tillĂ€gget att ‘ja men hur som helst det Ă€r ju mycket vĂ€rre i Sverige’. Den svenska vĂ€nstern Ă€r inte mycket bĂ€ttre och har ofta en schablonmĂ€ssig bild av detta mycket komplicerade land.
Ta exemplet med dagens bibliotekskris i USA. Man skulle tycka att detta vore en mycket enkel sak att bedöma. Antingen rÄder det bibliotekskris i USA eller ocksÄ gör det det inte.
Bloggen Flykten frÄn Ankdammen har t.ex. följande inlÀgg:
JĂ€vla USA (heja Sverige!)
SVT-journalisten Lisa Carlsson, som redan under presidentvalet utgick frÄn en vÀlfÀrdsvÀnstrig provinsialism i sina reportage (se hÀr och hÀr), har varit i farten igen. Nu har hon pÄstÄtt att det rÄder bibliotekskris i USA, vilket, som Roland Poirier Martinsson visar i Expressen, Àr fullstÀndigt falskt. Denna typ av USA-journalister Àr vanliga i svenska media, Àven om de sÀllan Àr lika övertydliga som Carlsson: en sorts socialstatens hantlangare i utanförvÀrlden.
SÄ vi har en journalist pÄ SVT som sÀger att det rÄder bibliotekskris i USA och en svensk som Àr bosatt hÀr i Kalifornien som skriver i Expressen att det inte gör det, som t.om. sÀger att pÄstÄendet i SVT Àr rent falskt.
Om vi börjar med fakta sĂ„ kan vi kolla med mitt eget bibliotek hĂ€r i Silicon Valley. Santa Clara County Library har förlorat 44% av sin budget de senaste Ă„ren och kommer antagligen, tror vi, att förlora ytterligare 20% av sin budget. Kolla lĂ€nken, dĂ€r stĂ„r alla fakta. Det skulle betyda en nedgĂ„ng med 64%. Jag vet inte om det kallas kris i Sverige eller inte. Men hĂ€r anser de bibliotekarier som jag talar med att det Ă€r den djupaste krisen som de nĂ„gonsin har sett sen de började som bibliotekarier. Att som Expressen sĂ€ga att 44%, och kanske t.om. 64% Ă€r ‘minimala nedskĂ€rningar’ stĂ€mmer alltsĂ„ inte överens med fakta. SĂ„ Lisa Carlsson har rĂ€tt och artikeln i Expressen har helt enkelt fel:
Library Faces $5.4 Million in Cuts
Beginning in 1992 local property tax revenue has been taken every year from counties, cities and special districts, including libraries, to balance the State budget.
The Santa Clara County Library experienced a 44% cut in revenue resulting in cuts to hours, books and staff; today $10.7 million is taken annually from County Library property taxes.
In 1994 voters approved by over a two-thirds majority vote an annual parcel assessment to fund the nine libraries that make up the Santa Clara County Library. This ten-year assessment expires in June 2005. It currently accounts for $5.4 million or 20% of the annual operating budget.
Sluta att tÀnka pÄ det hÀr med ideologiska skygglappar! FrÄga er sjÀlva. Om jag bodde i USA och bibliotekens budgetar skars ner sÄ hÀr, skulle jag uppfatta det som en kris?
SÄ SVT har rÀtt och Expressen fel, ÄtminstÄne vad betrÀffar mitt bibliotek. Jag har inte siffrorna för hela det vÀldiga USA, men det har inte Expressen heller.
Ett annat faktum, och det Àr betydligt allvarligare, tas ocksÄ upp av Expressen:
(Inslaget innehöll dessutom pÄstÄendet att federala polisen i USA övervakar boklÄn i jakt pÄ terrorister, det Àr en annan artikel men givetvis Àr ocksÄ det felaktigt.)
Ja Ă€r det verkligen ‘givetvis’ ocksĂ„ felaktigt?
Vad som gÀller hÀr Àr den s.k. Patriot Act, och vi kan lÀsa mer om hur den tillÀmpas pÄ biblioteken hÀr.
Fakta Àr, som vi kan lÀsa pÄ den hÀr lÀnken att:
Increased visits to libraries by law enforcement agents, including FBI agents and officers of state, county, and municipal police departments, are raising considerable concern among the public and the library community. These visits are not only a result of the increased surveillance and investigation prompted by the events of September 11, 2001, and the subsequent passage of the USA PATRIOT Act, but also as a result of law enforcement officers investigating computer crimes, including e-mail threats and possible violations of the laws addressing online obscenity and child pornography.
De senaste Ären har alltsÄ polisen och FBI börjat intressera sig för de amerikanska folkbiblioteken pÄ ett helt annat sÀtt Àn tidigare. Det har inte bara med jakten pÄ terrorister att göra, och bilden som Expressen Àr igen helt felaktig.
Lisa Carlsson och SVT har igen rÀtt och Expressen har fel.
Expressen Ă€r ocksĂ„ tendentiös pĂ„ ett mycket insinuant sĂ€tt. Man sĂ€ger att ‘de minimala nedskĂ€rningarna’ beror pĂ„ kĂ€rva ekonomiska tider. Men Ă€r det riktigt? Beror det inte istĂ€llet pĂ„ de stora skattresĂ€nkningarna och pĂ„ Irakkriget?
DÀremot har Expressen-artikeln rÀtt i att USA har ett vÀl utbyggt biblioteksvÀsen. I de rika omrÄderna Àr de mycket fina, men i de fattiga omrÄdena mycket torftigare.
De sista frÄgan, om president Bush lÀser eller inte överlÄter jag Ät mina lÀsare att avgöra sjÀlva.
Skriv ut inlÀgget
Den amerikanska budgeten för 2006
April 28th, 2005 Kommentera här. 1 kommentar »
USAs budet för Är 2006 Àr nu klar. Budgeten innehÄller skattesÀnkningar pÄ 106 miljarder dollar och ett budgetunderskott pÄ 382 mijarder dollar.
Burgeten kommer ocksÄ att hjÀlpa till att finansiera den oljeborrning i Alaskas Arctic National Wildlife Refuge, nÄgot som Vita Huset hoppas kommer att göra det möjligt för amerikaner att fortsÀtta att konsumera lika stora mÀngder olja som tidigare.
Budgeten röstas fram separat i representanthuset och senaten och de tvÄ versonerna jÀmkas sedan.
Samtidigt som stora belopp överförs till de redan rika sÄ skÀrs de sociala programmer mer och mer, speciellt nu Medicaid, det program som hjÀlper till att betala sjukhuskostnaderna för de allra fattigaste.
Det programmer kommer att skÀras ner med tio miljarder dollar, pengar som de rikaste sÀkert kommer att fÄ stor anvÀnding av.
Samtidigt skÀrs stödet till de amerikanska bönderna.
Den hÀr tabellen ger en ungefÀrlig ide om hur den amerikanska budgetn ser ut.
$446.11 billion …. Military Spending
$111.85 billion …. Iraq War and Afghanistan Operations
$115.48 billion …. Veterans & Retired Military Pensions and Services
$31.59 billion ….. International Affairs
$23.97 billion ….. General Science, Space, and Technology
$2.12 billion …… Non-Defense Energy Spending
$31.16 billion ….. Natural Resources and Environment
$26.02 billion ….. Agriculture
$70.67 billion ….. Transportation
$19.1 billion …… Community and Regional Development
$64.07 billion ….. Education
$47.81 billion ….. Training, Labor and Unemployment Programs
$253.32 billion …. Non-Medicare Health Spending
$345.75 billion …. Medicare
$71.94 billion ….. Civilian Retirement (Social Security excluded)
$206.77 billion …. Aid to Low-Income Families
$25.62 billion ….. General Family Support
$6.82 billion …… Commerce and Housing Loan Programs
$544.82 billion …. Social Security
$43.1 billion …… Administration of Justice
$17.75 billion ….. General Government Administration
$211.08 billion …. Net Interest
$-44.37 billion …. Undistributed Offsetting Receipts and Allowance
Den hÀr lÀnken har mer information om den amerikanska budgetprocessen.
Det finns faktiskt en mycket intressant budgetsimulator pÄ Internet som Àr vÀrd ett besök.
Skriv ut inlÀgget
USA och USA
April 28th, 2005 Kommentera här. 1 kommentar »
Jinges blogg har ett inlÀgg om Floridas vansinniga vapenlagar. Det Àr inom parentes intressant att se at SvD nu ocksÄ har uppmÀrksammat dom. Jag bloggade faktiskt om dom för ett tag sedan.
Men jag vill bara rĂ€tta till en sak som man ser rĂ€tt ofta och som Ă€r faktiskt felaktig. Det Ă€r direkt fel att sĂ€ga att “USA Ă€r sĂ„-och-sĂ„”. Landet Ă€r lika stort som hela EU, och de olika landsĂ€ndarna skiljer sig nĂ€stan lika mycket som Stockholm och Rom. SĂ„ det faktum att Florida nu har instiftat en rent vansinnig vapenlag som gör det möjligt för vem som helst att skjuta ihjĂ€l vem man vill som man uppfattar som ett hot, inklusive smĂ„barn, Ă€r inte ett bevis pĂ„ att USA Ă€r vansinnigt, det Ă€r ett bevis pĂ„ att man har allvarliga problem med den mentala hĂ€lsan i Florida.
Men det skulle ta mig minst sex timmar att flyga hÀrifrÄn till Florida, sÄ den landsÀndan ligger lika lÄngt borta frÄn Kalifornien som New York frÄn Stockholm. Och de kulturella skillnaderna Àr minst lika stora.

Men det Àr likadant ocksÄ inom Kalifornien. Södra Kalifornien Àr republikanskt, speciellt nere kring den enorma flottbasen i San Diego, medan den mellersta delen hÀromkring San Francisco och Silicon Valley Àr progressiv, ofta betydligt mer progressiv Àn den svenska vÀnstern.
Det Àr viktigt att man uppfattar de hÀr skillnaderna och inte bara ser USA som ett schablonland. Trots att det finns miljoner vansinniga mÀnniskor hÀr sÄ finns det ocksÄ miljoner högutbildade, progressiva, icke-religiösa mÀnniskor hÀr som har precis samma vÀrderingar som dom man har inom samma samhÀllsgrupper i Sverige.
Det Àr mÀnniskor som ofta skulle stÄ pÄ socialdemokraternas vÀnsterkant och som skakar pÄ huvudet precis lika mycket som man gör i Sverige nÀr de ser vansinnet i Florida och Irak . Och, kan jag tillÀgga, som protesterar öppet och högljutt mot allt det negativa i dagens amerikanska samhÀlle.
Ett intressant faktum i det hÀr sammanhanget Àr hur djupt antagonistiska innevÄnarna i den amerikanska södern Àr mot speciellt Kalifornien. De Àr betydligt mer anti-kaliforniska Àn de mest rabiata vÀnstersvenskar Àr anti-amerikanska. Kalifornien Àr befolkat av omoraliska mentalsjuka knarkare, vilket Àr nÀstan precis de bild man har hÀr av sydstaterna -:)
SÄ USA Àr inte ett land, det Àr flera olika lÀnder, o ch det Àr just det som gör USA till ett sÄ fascinerande land.
Skriv ut inlÀgget
Det osynliga kriget
April 28th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Trots att vi lever i ett mycket öppen samhÀlle har den amerikanska regeringen lyckats göra Irakkriget helt osynligt i USA. Alla bilder censureras mycket noggrant och vissa bilder fÄr aldrig visas, som bilder pÄ nÀr kistorna med de döda amerikanska soldaterna kommer hem.
Nu har George Washington Universits National Security Archive lyckars fÄ tag pÄ en del endast delvis censurerade bilder som visar hur det ser ut nÀr de döda amerikanska soldaterna fraktas hem frÄn Irak .
Den hÀr förmÄgan att gömma undan kriget Àr en av orsakerna till att det inte finns nÄgot motstÄnd mot kriget i USA. Kriget existerar helt enkelt inte för mannen pÄ gatan. Man talar inte om kriget. En annan orsak Àr de stÀndiga rapporterna om att kriget nu Àr vunnit, Irak Àr fritt och demokratiskt igen och Bush visade sig ha rÀtt i Irak.
Det Àr först de sista tvÄ veckorna som man har börjat ana att allt inte stÄr helt rÀtt till. Men administrationens förmÄga att mÄla allt motstÄnd mot kriget som stöd för terrorismen och opatriotiskt har gjort mÀnniskor mycket försiktiga.
Antalat dekaler som uttalar sitt stöd för kriget i Irak har ökat dramatiskt hÀr de sista tvÄ mÄnaderna.
Skriv ut inlÀgget
Piratradio och strandvilla i Santa Cruz
April 28th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Foto Det Progressiva USA: Viktoriansk strandvilla i Santa Cruz
De flesta kaliforniska stÀder Àr mycket rena och prydliga men kanske lite förutsÀgbara. De ser mest ut som de prydliga samhÀllen man ser i Hollywoodfilmer. Vlket inte Àr sÄ konstigt eftersom de flesta Hollywoodfilmer Àr inspelade hÀr i Kalifornien. Dock mest i omrÄdet omkring Los Angeles.
Men Santa Cruz Àr litet annorlunda. Staden har sin egen unika karaktÀr och speciellt de gamla viktorianska villorna frÄn början och mitten av förra Ärhundradet Àr mycket charmiga. Staden har ocksÄ nÄgot sÄ ovanligt som en helt illegal piratradiostation, Free Radio Santa Cruz. som Àr nÄgot mycket ovanligt i USA. Den har faktiskt sÀnt i hela tio Är nu, trots en del raider frÄn polisen .
Men det finns ocksÄ restaurerade och nybyggda villor, och den hÀr fina vita villan ute vid kusten Àr mycket vacker dÀr den ligger bara tjugo meter frÄn Stilla Havet.
TrÀhus Àr mjukare Àn de strama och hÄrda - och rosa- betongbunkrarna som byggs överallt idag.
Priset för den hÀr villen ligger pÄ mellan 2.5 och 4.5 miljoner dollar.
Perfekt för en sommarstuga, vilket Àr vad mÄnga av de hÀr villorna Àr.
Skriv ut inlÀgget
Kontaktannonser
April 27th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
London Review of Books har inte bara bra recensioner, de har ocksÄ nÄgra av de bÀsta kontaktannonserna nÄgonstans. http://www.lrb.co.uk/classified/index.php Som denna:
Toilet duties. Thatâs where you come in â buxom, 22-year-old blonde stereotype not shy of adjusting the surgical stockings of 73-year-old misanthrope with poor bladder control. Failing that, just send care home brochures to Box no. 08/05
Eller vad sÀgs om den hÀr
Massive-breasted heiress, 38, seeks witty Nobel-awarded intellectual beef-cake gardener-chef-poet with stonking pecs. Like me, you are dynamic, hilarious, serious, ironic, passionate, practical, affectionate, kind, funny, have most of your own legs, and are startled to find yourself still cruising the aisles of the Lurve Bazaar. Unlike me, you donât exist. Am I right? If so, will consider any M who can make conversation, sense, a living, friends, four cooked meals, hot love and me laugh. Box no. 07/01
som jag nÀstan skulle svara pÄ sjÀlv om det inte vore för det dÀr om trÀdgÄrdskötseln.

Det som kanske mest av allt utmÀrker den kristna högern hÀr i landet Àr dess totala avsaknad av varje form av humor. Den enda tidning man lÀser nÀr man inte lÀser Bibeln Àr The Weekly World News, och eftersom man Àr bokstavstrogen sÄ tar man den pÄ fullaste allvar.
Men litet tur kanske USAs senaste uppfinning, en massiv toa för de allt fetare amerikanerna kan lösa problemet med den religiösa högern, som oftast Àr mycket smala, som bilden ovan visar.
Skriv ut inlÀgget
StÀndigt denne Wittgenstein
April 27th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
John Gibson och Wolfgang Huemer har gett ut en essÀsamling, The Literary Wittgenstein som jag inte har lÀst men som recenseras i Times Literary Supplement.
Wittgenstein var en fascinerande mÀnniska som tack vare sin mysticism blev mycket populÀr bland poeter, kompsitörer och romanförfattare.
Why are artists so fascinated by Ludwig Wittgenstein? Frege is a
philosopherâs philosopher, and Bertrand Russell was every shopkeeperâs idea of a sage; but Wittgenstein is the philosopher of poets and composers, novelists and movie directors. Derek Jarman made his last major film about him; Bruce Duffy plucked a novel from his tormented life in The World As I Found It; M. A. Numminem has set Wittgensteinâs Tractatus Logico-Philosophicus to music in his Tractatus Suite, and garbled fragments of the same text can be heard croaked in a hilarious stage-German accent by a Dutch pop group. The list is long.
Han Àr en av vÀrldens mest kÀnda filosofer med en utomordentligt stark personlighet men som samtidigt nÀstan helt lamslog brittisk filosofi i flera decennier.
Jag kan rekommendera hans korta mÀsterverk .Tractatus Logico-Philosophicus, som ocksÄ finns pÄ svenska i en mycket fin översÀttning, liksom Ray Monks fina biografi Ludwig Wittgenstein: The Duty of Genius, samt Wittgensteins Filosofiska Undersökningar, som ocksÄ den finns i svensk pocket.
Wittgenstein kan ha lidit av Aspergers symptom, och han var en mycket svÄr mÀnniska att umgÄs med. Det finns en mycket lÀttillgÀnglig bok om Wittgenstein och Karl Popper som Àr lÀsvÀrd.
Wittgenstein’s Poker: The story of a 10-minute argument between two great philosophers Ă€r en mycket bra inkörsport för den som vill lĂ€ra sig litet allmĂ€nt och inte alltför tungrott om de bĂ„da filosoferna.
En annan bok om Wittgensteins österrikiska bakgrund som jag starkt rekommenderar Ă€r Wittgenstein’s Vienna
Wittgenstein hade ocksÄ en norsk anknytning, som man kan lÀsa om i Gunnar Fredrikssons Wittgensteinsbiografi som ocksÄ Àr en bra inkörsport till mannen
DĂ€remot har jag inte hittat nĂ„gon riktigt bra bok om hans filosofi. Det Ă€r alltid svĂ„rt att skriva populĂ€rt om filosofier till skillnad frĂ„n filosofer utan att skrive en omfattande bok om en hel tids kulturella bakgrund. Wittgenstein’s Vienna Ă€r den bĂ€sta boken om honom eftersom den kopplar sammans Wittgensteins tankevĂ€rld med det Wien i vilket han vĂ€xte upp.
Wittgensteins förmÄga att dominera sin omgivning, inklusive den viljestarke Bertrand Russell och bl.a. G.E. Moore Àr förvÄnande.
Wittgensteins centrala tes, att vi ser vĂ€rlden genom en lins som utgörs av sprĂ„ket, och att det inte finns nĂ„gra fundementala filosofiska problem, bara sprĂ„kliga grammatiska frĂ„gor Ă€r helt felaktig, som Bryan Magee har visat i sin mĂ€sterliga filosofiska sjĂ€lvbiografi, ‘Confessions of a Philosopher’, som har översatts till svenska och finns i pocket.
En intressant man, kanske mest för att han var sÄ enigmatisk.
Skriv ut inlÀgget
SNAP. Snigelprotokollet: Nytt dataprotokoll
April 27th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
En grupp Israeliska studenter har uppfunnit SNAP, SNAil-based data transfer Protocol, ett nytt datakommunikationsprotokoll.
Det visar sig att snigelprotokollet Àr snabbare Àn ADSL, trots att det finns en del tekniska problem med djur-burna dataprokotoll.
Det hÀr Àr en variant av B2P protokollet, Back to Pigeons, dÀr man skickar data via brevduvor.
Yet the Wi-Fly TCP (Transmission by Pigeons) protocol of wireless internet has had its limitations. First, pigeons cannot fly through Windows. Second, since they don’t fly in darkness either, this method’s bandwidth drops to zero 50% of the time. Finally, there’s the problem of droppings download. We are pleased to report that all these shortcomings were resolved in our new data transfer protocol, as we now turn to describe.
Men som man har upptÀckt sÄ finns det alltsÄ allvarliga problem med Wi-Fly TCP, som att de inte kan flyga genom fönster (Windows), och problem med duvbajs.
Det Àr dÀrför som man har utarbetat SNAP, som kan nÄ en bandbredd pÄ 37,000 Kbps.
Och till mina nyliberala lÀsare, som jag vet Àr mycker allvarliga, det Àr ett skÀmt..
Skriv ut inlÀgget
USAs vid vÀgs ende i Irak
April 27th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
IgÄr mördades den första, men tyvÀrr nog inte den sista, av Iraks 275 parlamentsledamöter av gerillan. Problemet som USA nu stÄr inför Àr att det visar sig att man helt enkelt inte kan införa demokrati med vapenmakt. Det rÀcker inte att besegra gerillan. Det finns en politisk aspekt pÄ problematiken och den kan USA inte lösa med vapenmakt.
Fler och fler amerikanska tidningar börjar plötsligt inse att USA stÄr inför ett svÄrt dilemma.
Man hade hoppats att om man bara kunde genomföra valet i Irak sÄ skulle man sedan kunna lÀmna över mer och mer makt till Irakierna sjÀlva för att sÄ dra tillbaks trupperna till strategiska baser i landet.
NÀr valet vÀl var över vÀxte euforin i USA. Gerillaattackerna sades avta och fler och fler bedömare sade att Bush hade haft rÀtt. Han hade vunnit Irakkriget. Lyckan var total.
Men Irak Àr inte ett militÀrt utan ett politiskt och ekonomiskt problem. Irak har Ànnu inte en fungerande regering och det kan ta Är innan Irakierna Àr redo att lösa alla interna problem och fÄ till stÄnd en fungerande administration.
Under tiden mÄste USA hÄlla omkring 150,000 trupper i landet, vilket kommer att kosta miljardbelopp per Är i ett decennium eller mer. Försöken att trÀna en irakisk polisstyrka och arme har hittills misslyckats, rejÀlt.
USA har helt enkelt inte rÄd med en fortsatt ockupation av den hÀr omfattningen. Budgeten Àr hÄrt anstrÀngd och budgetunderskottet bara vÀxer.
Man har för fÄ trupper i Irak för att riktigt kunna pacificera landet, och man har nu ingen som helst möjlighet att intervenera nÄgon annan stans i vÀrlden. Man lever farligt, bÄde sÀkerhetspolitiskt och ekonomiskt.
Samtidigt Àr man ovillig att arbeta för en riktig fred mellan Israel och Palestina. Mycket tyder idag pÄ att USA har kommit till vÀgs Ànde i Irak. Det finns helt enkelt ingen vÀg ut.












