Skriv ut inlÀgget
Pentagons rekryteringssiffror
June 30th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Pentagons rekryteringssiffror har gÄtt upp den sista mÄnaden, och man sÀger sig ha mött sin kvot. Men siffrorna Àr ÀndÄ inte bra. Man behöver rekrytera 80.000 soldater i Är och man ligger nu 10% under, med 3 mÄnader kvar av budgetÄret. Den enda orsaken till att man har klarat sig Àr att man nu tar i stort sÀtt alla ungdomar som inte Àr hjÀrndöda. Om du kan stÄ upp och vet vad du heter sÄ kan du bli soldat. Det hÀr kommer att sÀnka truppernas kvalité och pÄ sikt Àr det inte ens sÀkert att man kan fortsÀtta rekrytera den armé som de neokonservativa sÀger sig behöva.
Problemen Àr mÄnga, men ett Àr att det amerikanska samhÀllet lÄngsamt hÄller pÄ att moderniseras. Unga mÀnniskor tycker inte lÀngre att det Àr coolt att dö dör sitt land, speciellt nÀr de ser att inga neokonservativa eller nyliberaler Àr beredda att göra det.
NÀr unga svenskar ser fram emot ett spÀnnande liv inom IT eller bioteknologi sÄ Àr det enda som de hÀr amerikanska ungdomarna kan se fram emot en grav pÄ en militÀrkyrkogÄrd och det Àr inte riktigt lika spÀnnande.
Det hÀr betyder att USAs militÀra stÀllning pÄ sikt kan vara hotad, för USA behöver kontinuerligt kunna rekrytera stora mÀngder soldater.
Eric Schmitt har mer i New York Times:
Recruiting woes plaguing the Army and the Marine Corps, partly over parental concerns about the war in Iraq, have raised such concerns among members of Congress that the Senate Armed Services Committee has summoned General Myers and the Army and Marine Corps chiefs to testify on Thursday. Of the 139,000 troops in Iraq, the Army provides about 105,000 troops and the Marine Corps about 22,000.
“We face a challenge in recruiting right now, especially for the ground forces like the Army and the Marine Corps,” Gen. Peter Pace of the Marines, the vice chairman of the Joint Chiefs, told the committee during a separate hearing today on his nomination to succeed General Myers as chairman of the Joint Chiefs.
For example, Marine Corps recruiters are now having to spend an average of 12 hours per recruit they enlist, up from about 3 hours a year or so ago, according to Marine officials.
General Pace noted that while recruiting numbers were down, re-enlistments were above historic averages, making up some of the gap. “Those within uniform serving this country get it,” General Pace said.
Skriv ut inlÀgget
Antonio Villaraigosa
June 30th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Nu pÄ fredag svÀrs demokraten Antonio Villaraigosa in som Los Angeles nye borgmÀstare.
USA har alltid varit ett immigrantland och de sista decennierna har immigrationen frÀmst kommit frÄn Latinamerika. Antonio Villaraigosa representerar den nya generationen latinamerikanska invandrare
och hans val har blivit mycket uppmÀrksammat.
Kalifornien hÄller snabbt pÄ fÄ en sydamerikansk prÀgel, nÄgot som ger omrÄdet hÀr fÀrg och vitalitet.
Kalifornien Àr idag tvÄsprÄkigt och kommer, om nÄgra decennier, att bli mer latinamerikanskt Àn angloamerikanskt.
Den latinamerikanska vÄgen i USA mÀrks över hela landet, och kommer att förÀndra USA pÄ ett fundamentalt sÀtt. Antonio Villaraigosas seger Àr bara det sista tecknet pÄ USAs snabba latinisering.
Det Àr ocksÄ, förhoppningsvis ett tecken pÄ att Los Angeles, USAs nÀst största stad, kommer att kunna hÀvda sig litet bÀttre mot New York. Trots sin storlek har Los Angeles aldrig riktigt lyckats bli en vÀrldsstad.
USAs har idag problematiska relationer med Latinamerika och speciellt med Mexiko. NÀr vi nyligen var nere i San Diego sÄ pÄminde staden rÀtt mycket om VÀstberlin under det kalla kriget. Staden grÀnsar nÀmligen till Mexiko men grÀnsen Àr inte öppen och illegal invandring frÄn Spanien Àr idag en het politisk frÄga hÀr i landet.
Men latiniseringen av USA kan alltsÄ inte förhindras och kommer förhoppningsvis att bli en motvikt till den liljevita republikanska kristna fundamentalismen.
Skriv ut inlÀgget
Flaggdesekrering
June 29th, 2005 Kommentera här. 1 kommentar »
USA har lĂ€nge stĂ„tt som en symbol för medborgarnas fri- och rĂ€ttigheter. Under Bush-administrationen har dessa inskrĂ€nkts som aldrig förr, och Ă€nnu allvarligare inskrĂ€nkningar Ă€r att vĂ€nta. En av de mest förunderliga Ă€r en grundlagsĂ€ndring som kommer att göra det olagligt att ‘desekrera’ den amerikanska flaggan.
Den amerikanska grundlagen skapades pÄ 1700-talet och Àr idag mycket otidsenlig. Man har dock gjort 27 tillÀgg under Ären . De tio första av dessa kallas gemensamt the Bill of Rights och definierar medborgarnas fri- och rÀttigheter.
Att stifta nya tillÀgg till grundlagen Àr en mycket komplicerat affÀr och görs endast för mycket viktiga frÄgor.
Att göra en grundlagsÀndring för att kriminalisera desekrering av stjÀrnbaneret Àr helt klart inte en viktig frÄga, men trots det anser det vara en av de viktigaste frÄgorna i landet just nu, om man fÄr tro republikanerna. Dvs viktigare Àn Irakkriget och den globala uppvÀrmingen.
Det finns tvÄ andra frÄgor som ocksÄ anses livsviktiga. En Àr ett grundlagstillÀgg, den ursprungliga grundlagen Àndras aldrig, den Àr som Moser stentavlor, som skulle kriminalisera homosexuella Àktenskap. Det har dock knappast nÄgon chans att bli antaget just nu.
Den kanske mest bisarra frÄgan av alla Àr om USA officiellt skall bli en kristen nation med Bibeln som moraliskt - och lagligt - rÀttesnöre. AlltsÄ om USA skall bli ett nytt Iran. HÀr har HD just fattat ett avgörande som Ätminstone delvis tar avstÄnd frÄn ett bibliskt samhÀlle hÀr i landet, ÄtminstÄne just nu.
Bush kommer snart att kunna utnÀmna ÄtminstÄne en ny medlem i HD och dÄ kommer HD att bli Ànnu mer höger. Den kristna Högern kÀnner segervittring och kommer att fortsÀtta att kÀmpa för att göra USA till ett kyskt och moraliskt medeltida samhÀlle. Den senaste strategin Àr att försöka göra Tio Guds Bud till USAs lagliga rÀttsnöre. Men först kommer det alltsÄ att bli olagligt att pÄ nÄgot sÀtt desekrera stjÀrnbaneret.
SÄ att om nÄgon vakt pÄ Guantanamo skulle kasta den och inte Koranen i toan dÄ skulle det inte bli nÄdigt.
Skriv ut inlÀgget
Silicon Valley frÄn luften
June 29th, 2005 Kommentera här. 1 kommentar »
![]()
Foto Det Progressiva USA. Poldrar i södra Silicon Valley. 9/5/2005.FrÄn maps.google.com
Ja vi kommer att ta en liten flygtur över Silicon Valley. Vi börjar nere i södra San Franciscobukten. MÄnga av er som har varit hÀr har sÀkert sett de hÀr poldrarna frÄn luften. NÀr man kommer flygande sÄ kan planen ta tvÄ vÀgar in mot San Franciscoflygplatsen. Antingen den norra över Golden Gatebron eller den södra över de hÀr vackra poldrarna.
Jag har endast varit i Holland i en timme, och dÀrför aldrig sett de hollÀndska poldrarna, utom pÄ bild. Jag och min fru tÄgluffade för mÄnga Är sedan och var pÄ vÀg till Amsterdam.
Vi stoppades pÄ grÀnsen av en mycket artig HollÀndsk militÀrpolis som tog sig en titt pÄ min frus pass och raskt utvisade henne frÄn landet,
som misstÀnkt terrorist!
Det Àr faktiskt alldeles sant. Lyckligtvis hade den tyska polisen - och den svenska - inga liknande problem, sÄ vi tillbringade en mycket trevlig tid i Tyskland istÀllet.
Men de hÀr poldrarna Àr ocksÄ mycket fina, som ni kan se, speciellt frÄn luften.
Skriv ut inlÀgget
Den vita staden
June 29th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Foto Det Progressiva USA. San Francisco - den vita staden.
26/6/2005.
Den första gÄngen jag sÄg San Francisco kom jag pÄ en buss frÄn University of California at Davis dÀr jag dÄ studerade, och dÀr min son just har tagit sin examen i Mikrobiologi. Plötsligt kom vi runt en kulle vid Berkeley och sÄg den vita staden som liksom flöt pÄ vattnet. Inte helt olikt Venedig. Hade Turner besökt San Francisco hade han blivit blixtförÀlskad i staden.
Den hÀr bilden tog vi i helgen. Vi Àr pÄ vÀg söderut frÄn Santa Rosa pÄ Highway 101 och kommer snart ut pÄ Golden Gatebron. Som ni ser sÄ Àr San Francisco verkligen Den Vita Staden.
Andra gĂ„ngen jag kom hit var det pĂ„ en IT-kurs i Palo Alto. Vi satt i ett klassrum utan fönster i en vecka. Sista dagen sade lĂ€raren: ‘eftersom jag vet att ni sĂ€kert vill ut och titta pĂ„ San Francsco sĂ„ kan vi sluta kl 1 istĂ€llet för fem om ni vill’.
En sĂ„n dĂ€r riktig skitstövel rĂ€ckte upp handen och sade ‘nej jag har en massa frĂ„gor sĂ„ det kan vi inte göra’. Lyckligtvis satt jag en en kompis lĂ€ngst bak och smet ut och körde upp till San Francisco, men kunde inte hitta Golden Gatebron.
Nu vet jag var den ligger, men den Àr i sanning inte lÀtt att hitta om man kommer söderifrÄn.
NorrifrÄn Àr det dÀremot inget problem.
Skriv ut inlÀgget
SpÄrvagn i San Francisco
June 29th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Foto Det Progressiva USA. SpÄrvagn pÄ Embarcadero i San Francisco.
26/6/2005.
För nĂ„gra Ă„r sedan trĂ€ffade jag en chef pĂ„ Ford som berĂ€ttade hur han hade hjĂ€lpt till att riva upp det utmĂ€rkta spĂ„rvagnsnĂ€tet i Los Angeles. Jag frĂ„ga honom litet naivt om Ford inte kĂ€nde ett socialt ansvar för en bĂ€ttre miljö och han sĂ„g mĂ€kta förvĂ„nad ut. ‘Nej, vĂ„rt jobb Ă€r att sĂ€lja bilar’ sade han oförstĂ„ende.
Under mÄnga Är gjordes stora försök att fÄ bort San Franciscos kabelvagnar, som dock rÀddades av en av San Fraciscos hjÀltinnor, kabelvagnskramaren Friedel Klussman.
Men San Francisco har ocksÄ ett litet spÄrvagnsnÀt, och hÀr ser vi en av de vackra gamla spÄrvagnarna lunka fram pÄ Embarcadero pÄ vÀg in pÄ Market Street. I bakgrunden en av San Franciscos vackra gamla vita pirer.
Ăven om de inte Ă€r lika berömda som kabelvagnarna sĂ„ Ă€r de mĂ€kta populĂ€ra och precis lika miljövĂ€nliga. Det skulle dĂ€remot inte klara San Franciscos branta backar. För det behövs de kabeldrivna kabelvagnarna som idag Ă€r KmĂ€rkta och en av San Franciscos stora sevĂ€rdheter.
Skriv ut inlÀgget
Gift i Sverige, gift i USA?
June 29th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Traditionellt sÄ har Àktenskap varit giltiga vÀrlden över. Dvs ett svenskt par som gifter sig i Sverige kan flytta till Danmark, Japan eller USA och fortfarande vara gifta.
Men i ett tecken pÄ hur USA alltmer flyter ivÀg ifrÄn vÀrlden in i sin egen cocoon sÄ har Doug Struck en intressant artikel i Washington Post om ett allvarligt hot mot den amerikanska kristna högern.
Kanada, som Àr ett betydligt mer europeiskt land Àn USA, kommer att godkÀnna homosexuella Àktenskap.
Eftersom det Àr enkelt för amerikaner att resa till Kanada sÄ öppnar det hÀr för amerikanska homosexuealla par att gifta sig i Kanada, precis som mÄnga svenskar gifter sig Las Vegas.
Men det verkar nu troligt att USA som första land i vÀrlden inte lÀngre kommer att respektera alla Àktenskap frÄn andra lÀnder, utan endast de som godkÀnns av den amerikanska kristna högern.
Kanadas lösning av den hÀr frÄgan visar hur enkelt det Àr att komma fram med en lösning som passar alla. Den visar samtidigt hur USA alltmer framstÄr som ett samhÀlle som inte kan lösa de enklaste problem.
Just nu hÄller man pÄ att driva igenom en grundlagsÀndring i USA som kommer att kriminalisera skÀndning av USAs flagga. SÄ den som av misstag hÀnger flaggan pÄ fel sÀtt eller som brÀnner upp en gammal flagga kan komma att fÄ dryga straff.
Det Àr Ànnu inte klart om det kommer att bli straffbart att inte stÄ i givakt framför flaggan vid officiella tillfÀllen, men det kan ocksÄ komma.
Ett land som inte kan lösa enkla problem kommer pÄ sikt inte att klara sig. Och alla tecken tyder idag pÄ att USA snabbt hÄller pÄ att bli irrelevant.
“The big peaceable kingdom on the U.S. border will demonstrate that it is absolutely possible for religious freedom to coexist with the end of discrimination against gay and lesbian people,” said Alex Munter, a gay rights advocate who gathered with other supporters at Parliament Hall in Ottawa to watch the vote.
“Many couples already come from America to get married, and thousands of more will come.”
American couples have been wed here since lower courts began to legalize same-sex marriages in some provinces in 2003. The marriage in Ottawa this month of a gay American couple from the popular television show “Amazing Race” is the latest high-profile example.
Skriv ut inlÀgget
Jonglörer pÄ Pike Place Market
June 28th, 2005 Kommentera här. 1 kommentar »

Foto Det Progressiva USA. Jonglörer pÄ Pike Place Market i Seattle. 25/6/2005.
HÀr Àr en typisk gatuscen frÄn omrÄdet runt Pike Place Market i Seattle. Den hÀr bilden kunde nÀstan vara tagen i San Francisco. BÄda stÀderna har ett livligt gatuliv av en typ som man aldrig ser hÀr nere i Silicon Valley.
I Silicon Valley stÄr bilen, inte mÀnniskan, i förgrunden, och det har lett till en tilltagande alienation av befolkningen hÀr.
Ju lÀngre jag bor hÀr ju mer inser jag hur fruktansvÀrt skadlig bilen Àr för det amerikanska folket. Den gör det omöjligt för folk att umgÄs pÄ gator och torg som man fortfarande kan i Europa.
IstÀllet bor man isolerat ute i förorterna och de enda mÀnniskor man ser Àr sina vÀnner i kyrkan pÄ söndag.
Men det finns alltsÄ fortfarande stÀder dÀr man kan umgÄs, som hÀr i Seattle en mulen dag i slutet av juni.
Skriv ut inlÀgget
Bushs tal till nationen
June 28th, 2005 Kommentera här. 1 kommentar »
Bushs emotsedda tal till nationen om Irak Àgde rum pÄ den stora militÀrbasen Fort Bragg norr om Fatetteville i North Carolina nu pÄ tisdagskvÀllen amerikansk tid. Talet, och ni kan lÀsa hela texten hÀr , visar mycket tydligt Bushs syn pÄ kriget i Irak.
Genom att hÄlla talet pÄ en stor militÀrbas visade han att han ser kriget i militÀra och inte i politiska termer. Och det Àr ett av de stora problemen som USA har haft i Irak.
Han hĂ€nvisade, som vĂ€ntat, till den 11:e september och till att USAs fortsatta ockupation av Irak Ă€r en del av ‘Kriget mot Terrorismen’.
Our mission in Iraq is clear. We are hunting down the terrorists. We are helping Iraqis build a free nation that is an ally in the war on terror. We are advancing freedom in the broader Middle East. We are removing a source of violence and instability â and laying the foundation of peace for our children and our grandchildren.
Talet bemöttes omedelbart av demokraterna, och bara det faktum att de inte omedelbart stÀllde sig helt bakom presidenten Àr förvÄnande. Harry Reids (demokraternas minoritetsledare i senaten) kritiska svar kom snabbt, liksom Nancy Pelosis ( minoritetsledare i representanhuset).
Bushs problem Ă€r att han inte kan kommunicera med folket som t.ex. Reagan kunde. Amerikanerna ser Irakkriget pĂ„ TV varje kvĂ€ll och vad de ser stĂ€mmer inte med vad regeringen sĂ€ger. De skulle sĂ€kert stödja Bush om han bara kunde artikulera ett klart mĂ„l i Irak. Men hans ‘Kriget mot Terrorismen’ Ă€r sĂ„ vagt och utan ett klart slutmĂ„l att folk Ă€r oroliga. De stöder honom fortfarande men om situationen inte snabbt förbĂ€ttras kan han fĂ„ problem.
Demokraterna kommer att fortsĂ€tta att ge Bush alla de medel han sĂ€ger sig behöva i ‘Kriget mot Terrorismen’, men det Ă€r inte sĂ€kert att han kommer att kunna fĂ„ fram nog med nya rekryter.
Jag ser inte talet som nÄgon vÀndpunkt för Bush.
Skriv ut inlÀgget
USAs folk stöder Bush i Irak?
June 27th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Man fÄr vara försiktig med opinionsundersökningar, men om man fÄr tro en ny undersökning sÄ ökar just nu det amerikanska folkets stöd för George Bushs Irakkrig. En klar majoritet sÀger sig stÄ bakom att den amerikanska ockupationen fortsÀtter i flera Är framÄt. Vi fÄr se om den hÀr trenden hÄller i sig, och om det hÀr ocksÄ betyder att fler unga amerikaner Àr beredda att dö för Irak. Men om trenden skulle hÄlla i sig över sommaren sÄ skulle kriget igen kunna bli ett plus för Bush. Konstigare saker har intrÀffat hÀr i landet. Jag ser i alla fall ett stigande antal bildekaler hÀr i Kalifornien som alla uttalar sitt starka stöd för trupperna i Irak.
Nu Àr, som jag skrev tidigare, frÄgan inte om folket stöder Bush eller inte. FrÄgan Àr om han kan hitta alla de nya soldater han behöver i Irak. Och det kommer fortfarande att bli svÄrt.
Washington Post har mer om den hÀr undersökningen
The survey found that only one in eight Americans currently favors an immediate pullout of U.S. forces, while a solid majority continues to agree with Bush that the United States must remain in Iraq until civil order is restored — a goal that most of those surveyed acknowledge is, at best, several years away.
Amid broad skepticism about Bush’s credibility and whether the war was worth the cost, there were some encouraging signs for the president. A narrow majority — 52 percent — currently believe that the war has contributed to the long-term security of the United States, a five-point increase from earlier this month.
Skriv ut inlÀgget
Adjö p2p - Hollywoods stora seger
June 27th, 2005 Kommentera här. 1 kommentar »
USAs Högsta Domstol har gett Hollywood en storseger över alla fildelare. Efter den domen sÄ kommer Hollywood med rÀtt stor sÀkerhet att stÀmma alla P2Psajter, och P2P som en teknologi kommer dÀrmed antagligen att vara död.
Men trots Hollywoods stora seger sÄ kommer det hÀr domslutet inte att stoppa fildelningen. Det beror pÄ att fildelning inte bara sker via p2p. PÄ sikt Àr frÄgan inte fildelning utan om Hollywood kommer att lyckas att förhindra att digital information kopieras överhuvudtaget. Det ligger i den digitala informations natur att den Àr lÀtt att kopiera. Det mÄste den vara, IT-teknologin skulle inte kunna existera om sÄ inte vore fallet.
Precis som livet inte skulle kunna existera om inte DNA vore sÄ lÀttkopierad sÄ Àr det precis likadant med digital information.
Hollywood kan förhindra att digital information kan kopieras endast om man förbjuder datorn. NÄgot som man sÀkert skulle försöka göra om man bara kunde. En möjlighet Àr att bygga datorer som Àr slutna system och dÀr hÄrdvaran stÄr för kopieringsskyddet.
En annan Ă€r att endast tillĂ„ta att digital information behandlas om datorn Ă€r uppkopplad till nĂ€tet och skickar regelbundna ‘ping’ till en regeringsdator nĂ„gonstans. En sĂ„dan lösning, fast med privata datorer, finns redan för en hel del Internetspel.
Jag misstÀnker sjÀlv att den relativa frihet vi har att anvÀnda digital information i dag kommer att begrÀnsas rÀtt avsevÀrt. Hollywood Àr alldeles för mÀktigt för att inte försöka gÄ mycket lÀngre Àn sÄhÀr.
HÀr Àr information frÄn HD
Men som the Economist skriver:
But this blow against internet piracy may not be the magic bullet that the industry hopes will end its malaise. A Pew survey suggests that the swapping of music and film files doesnât just happen over file-sharing networks. Some 19% of downloads, involving about 7m individuals, now happen through someone else’s iPod or MP3 player. Around 28% take place via email and instant messages. And quite apart from file-sharing, one in three CDs sold worldwide is pirated, according to the IFPI. Enforcement action to protect material under copyright has seen seizures of illegal CD-copying equipment double since 2003. Copyright theft through DVD piracy is equally worrying for the film industry, especially in countries like China, Indonesia and Mexico.
Furthermore, legal downloading could cannibalise industry profits as fans are given the ability to pick and choose favourite tracks rather than having to buy whole albums. Indeed, advocates of P2P file-sharing insist that the option to sample for nothing an artistâs oeuvre could work in the record companyâs favour as music buyers discover new favourites whose material they will subsequently pay for. Ultimately, many critics of the music business claim that its problems stem from an inability to produce a product that consumers want to buy, and that most illegal downloaders will flatly refuse to pay for unappetisingly packaged songs and films that they previously got for free.
Skriv ut inlÀgget
Ayn Rand suger
June 27th, 2005 Kommentera här. 5 kommentarer »
DÄ och dÄ möter man svenska nyliberaler som pÄstÄr sig ha lÀst den nyliberala ikonen Ayn Rand och som, för att göra situationen Ànnu mer otrolig, sÀger sig ha tyckt om hennes mastodontepos Atlas Shrugged. Eftersom boken Àr pÄ 1074 sidor sÄ bör man ta alla sÄdana uttalanden med en mycket stor nypa salt.
Det Àr som nÀr man trÀffar folk som sÀger sig ha lÀst Das Kapital, Riksdagspropositionen eller för den delen telefontakalogen. Men beundrar deras panache, speciellt eftersom dom vet att man sjÀlv vet att dom aldrig orkade igenom mer Àn de första sidorna.
Orsaken till det hÀr inlÀgget Àr att jag Àr mycket stolt över min andre son. Ja jag Àr stolt över alla mina barn, men just idag fick just detta barn mitt fadershjÀrta att klappa extra hÄrt.
Han har nÀmligen jobbat som journalist pÄ University of California at Davis, och han Àr en lÀsare - och författare - av stora mÄtt. Trots att han nu Àr utbildad mikrobiolog sÄ lÀser han klassisk literatur, ryska romaner, modern literatur, Borges, Dickens, Dostojevski mm mm, ja allt mellan himmel och jord.
SĂ„ nĂ€r jag just nu hittade den massiva Atlas Shrugged i hans rum sĂ„ frĂ„gade jag ‘lĂ€ser du den?’ Och fick till svar, ‘jag började lĂ€sa den men jag slutade, den Ă€r ju helt olĂ€sbar!
Det hÀr svaret kom helt spontant och mina barn har alltid fÄtt lÀsa precis vad de vill. Och jag litar alltid pÄ hans omdömen. SÄ det gladde mig verkligen.
Men Ayn Rand **Àr** olÀsbar och sjÀlvaste Bill Buckey, den amerikanska högerns intellektuelle ikonfigur, tyckte precis detsamma.
Om ni klickar pÄ Timbros websajt sÄ finner ni inte förvÄnansvÀrt reklam för just den olÀsbara Ayn Rand.
Humorlös, olĂ€sbar, inte riktigt salongsfĂ€hig. Vad mer kan man sĂ€ga om en person som författade tegelstenar och nu Ă€r helt bortglömd, utom pĂ„ Timbro och inom den svenska nyliberalismen ….
Skriv ut inlÀgget
Saluhallen i Seattle
June 27th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Foto Det Progressiva USA. Saluhallen i Pikes Place, Seattle. 26/6/2005.
Saluhallen i Pikes Place nere vid Stilla Havsstranden vid Puget Sound i Seattle skulle nĂ€stan kunna ligga i Ăstermalmshallen i Stockholm. Men fisken hĂ€r kommer frĂ„n Stilla Havet och man sĂ€ljer mycket till turister.
Bl.a. packeterar man lax i frysförpackningar för den som vill ta den med sig pÄ planet. Man hÄller bra priser och fisken kommer direkt frÄn fiskebÄtarna ute i sundet.
Men varför ser alla saluhallar nÀstan lika ut?
Skriv ut inlÀgget
DN om Fox
June 26th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Bloggen ef - livsnjutare frÄn Haparanda har tipsat om en mycket intressant DN-artikel om hur Det Röda USA ser vÀrlden genom ögonen pÄ Fox News och andra liknande nyhetskÀllor.
Det faktum att miljoner amerikaner inte har en aning om hur vÀrlden utanför landets grÀnser ser ut, att de aldrig har satt sin fot i ett frÀmmande land eller ens skulle göra det om de fick en chans Àr utomordentligt farligt för vÀrlden i övrigt.
Precis hur oinformerade dessa mÀnniskor Àr Àr svÄrt för en Europe att riktigt förstÄ.
Dessa mÀnniskor skiljer sig frÄn mÄnga andra okunniga mÀnniskor genom att de inte Àr de minsta intresserade av vÀrlden utanför USA. Jag har trÀffat fattiga mÀnniskor i Taiwan och Brasilien som heller aldrig hade varit utomlands. Men de var mycket intresserade av omvÀrlden. Det Àr inte dessa amerikaner.
Samtidigt finns det givetvis ocksÄ massvis med utmÀrkta nyhetskÀllor hÀr i landet.
Skriv ut inlÀgget
Bush Tisdagstal
June 26th, 2005 Kommentera här. 2 kommentarer »
Bushs tal till nationen om Irakkriget pÄ tisdag kommer att bli ett av det viktigaste han nÄgonsin har hÄllit.
Det Àr ett tal som han har blivit tvingad att hÄlla och det Àr en stor personlig förödmjukelse för honom.
Den andra maj 2003 landade en jublande Bush pÄ hangarfartyget USS Abraham Lincoln och deklarerade i ett tal till vÀrlden, Mission Accomplished .
Irakkriget var vunnet och de neokonservativa hade visat vÀrlden och USA att de hade haft rÀtt och alla deras belackare fel.
USA stod som ensam supermakt i vÀrlden och George Bush var en av vÀrldens stora militÀra fÀltherrar. Commander in Chief som han alltid vill bli kallad.
Att Bush nu alltsÄ tvingas pÄ defensiven över Irak har redan fÄtt stora Äterverkningar pÄ USAs inrikespolitik.
Att Donald Rumsfeld nu ocksÄ tvÄ dagar före talet kÀnner sig tvingad att berÀtta om förmenta kontakter med gerillan gör inte saken bÀttre.
Bush problem Àr inte att det amerikanska folket inte lÀngre stöder kriget. Bush behöver inte folkets stöd för att föra kriget, för demokraterna kommer aldrig att vÄga rösta emot Irakbudgeten.
Problemet som Bush har Àr mycket mer grundlÀggande Àn sÄ. Det Àr att han inte kan hitta nog med soldater till kriget.
HÄll ögonen pÄ rekryteringssiffrorna. Ingenting annat betyder nÄgonting. Hittils har siffrorna sjunkit till 40% av vad regeringen behöver i Irak.
Det Àr inten omedelbar katastrof men för varje dag med blodiga nyheter frÄn Irak, som idag, sÄ kommer rekryteringen knappast att gÄ bÀttre.
HÄll ögonen pÄ rekryteringssiffrorna, de kommer att avgöra hur lÀnge Bushregeringen kan fortsÀtta ockupationen.
Och republikanerna vill inte gÄ till val pÄ Irakkriget nÀsta höst. SÄ nÄgonting mÄste ske och det snart om inte republikanerna skall riskera att förlora mot demokraterna i nÀsta Ärs kongressval. Och kom ihÄg att det hÀr Àr inte republikanernas krig, det Àr Bushs personliga krig.
Bush, den perfekt mafiadonen kan behÄlla makten sÄ lÀnge han Àr framgÄngsrik. Att han nu snubblar betyder att hans bundsförvanter börjar slipa knivarna. De Àr inte ett dugg intresserade av att förlora till demokraterna i kongressvalet. Om man mÄste vÀlja mellan Irakkriget och seger i valet sÄ kommer man att vÀlja valseger.
Skriv ut inlÀgget
Pike Place Market
June 26th, 2005 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Foto Det Progressiva USA. Pike Place Market i Seattle. 26/6/2005.
Pike Place Market nere vid Puget Sound i Seattle Àr en plats som den som tycker om fÀrsk fisk absolut mÄste besöka. Jag upptÀckte den sjÀlv för mÄnga Är sedan nÀr jag besökte Seattle för första gÄngen. Nu har min son just upptÀckte den och skickat hem en mÀngd underbara bilder, som den ovan.
Seattle liknar San Francisco pÄ mÄnga sÀtt. BÄda stÀderna ligger vid Stilla Havet och det ger dom en kosmopolitansk prÀgel som man saknar i Det Röda USA.
Trots att USA Àr sÄ ofantligt stort sÄ Àr det inte mÄnga stÀllen jag skulle kunna tÀnka mig att bo pÄ. Sydstaterna Àr helt ute Àven om man kan bo bra och billigt dÀr.
San FranciscoomrÄdet, Oregon och Seattle Àr platser jag skulle kunna tÀnka mig att bo pÄ. Och som jag hoppas kunna visa under sommaren sÄ Àr Seattle en mycket bovÀnlig stad.
NÀrheten till Kanada och Vancouver tror jag ocksÄ Àr utomordentligt viktig. Vancouver ligger endast 23 mil frÄn Seattle, och Kanada Àr som en frisk flÀkt av europeiskt tÀnkande som pÄverkar Seattle och andra grÀnstrakter.
Skriv ut inlÀgget
Bloggen i PDF format
June 26th, 2005 Kommentera här. 3 kommentarer »
Det Ă€r lĂ€tt att lĂ€sa ‘Det Progressiva USA’. Allt man behöver Ă€r en Internetuppkoppling och en webblĂ€ddrare. Men vad gör man om man bor i Uppsala och jobbar i Stockholm och vill lĂ€sa Det Progressiva USA pĂ„ Stockholmspendeln? Eller i Tbanan? Jo, nu kan man lĂ€sa bloggen i PDF format!
Klicka pÄ den hÀr lÀnken sÄ fÄr ni se en tidig alfaversion av det nya formatet.
Idén Àr alltsÄ att om man bara kan fÄ bloggen i PDF format sÄ kan man sedan spara den pÄ sin dator och lÀsa den i lugn och ro mellan MÀrsta och Stockholm pÄ sin bÀrbara dator. Eller ocksÄ kan man helt enkelt skriva ut den och lÀsa en pappersversion av bloggen i Tbanan.
Och nĂ€r nĂ„gon lutar sig fram och frĂ„gar, ‘men vad Ă€r det för nĂ„got intressant du sitter och lĂ€ser’ sĂ„ Ă€r det lĂ€tt att visa. Och givetvis skall ni alltid skriva ut en extrakopia till era medresenĂ€rer
Det hÀr Àr bara en mycket tidig version, inte speciellt genomtÀnkt, och layouten och fonten mÄste justeras. Den hÀr filen bestÄr egentligen av tvÄ sammanfogade versioner.
Jag vill ha en version som Àr som ett visitkort. Dvs. den Àr som ett flygblad, 2-4 sidor som man kan skicka som en introduktion till bloggen om man t.ex. kontaktar nÄgon som inte har hört talas om ens blogg. Det Àr den första halvan av den hÀr filen.
Men sedan Àr jag intresserad av att ge ut en reguljÀr PDF version av de bÀsta inlÀggen i bloggen. Kanske en gÄng per mÄnad eller sÄ. Och det Àr alltsÄ den andra halvan.
LÄt mig veta vad ni tycker om den hÀr idén. Som sagt, antag att layouten och fonten Àr bÀttre, skulle ni sjÀlva ha nÄgon anvÀnding av den hÀr versionen?












