Det Progressiva USA

Utlandssvenskar och Utlandsamerikaner

June 11th, 2006

Synnöve Clason har en intressant artikel i DN, Att skriva i exil är en resa utan slut.

Sagt om Sverige: “Man måste hålla med annars betraktas man som emot, och att betraktas som emot har ingen råd med. Att vara emot innebär omedelbart yrkesförbud. Vore det inte en sådan kafkaprocess att flytta utomlands funnes det inte många så kallade vanliga människor kvar.”
…
Att svenska och andra skandinaviska intellektuella söker sig utomlands, åtminstone periodvis, hör snarare till regeln än till undantaget sedan 200 år och mer. Ibland har uppbrottet varit förknippat med starka aggressioner mot “det svenska”, ibland inte

Att många, kanske t.o.m. de flesta utflyttade svenskar har en negativ inställning till sitt forna fädersnesland har jag själv upplevt här i USA. Synnöve Clason talar i sin artikel om det utanförskap som ofta drabbar de intellektuella som reser ut och inte längre kan behålla kontakten med Sverige.

Däremot tror jag aldrig att jag har hört någon tala om det utanförskap som automatiskt drabbar alla som försöker tränga sig in i ett nytt samhälle, en ny kultur. Jag har själv erfarenheter av det inte bara härifrån USA utan också från Kina. Den store ryske författaren Vladimir Nabokov led akut av detta utanförskap här i USA, trots att han lärde sig engelska som en infödd och hade stora framgångar. Men trots det flyttade han på senare år tillbaks till Montreux och det Europa som kändes mer likt hans förlorade Ryssland.

Det har också funnits en amerikansk kulturell emigration, den till Paris på 20- och 30-talen. Men amerikaner och svenskar har ofta ett helt olika förhållande till sitt ursprungliga hemland. Det starka agget mot det land man vuxit upp i, konflikten med det egna jaget, saknas hos utlandsamerikanerna, som ofta återvänder hem efter många och långa år utomlands.

Varför denna kluvenhet hos svenskarna? Jag har träffat utlandsitaliernare, utlandstyskar,utlandskineser, men de är ofta mycket positiva till sina ursprungsländer. Speciellt kineser och indier reser ofta tillbaks hem för att hjälpa till att bygga upp det egna landet. Varför skiljer vi oss så mycket från alla andra? Varifrån kommer vad som närmast måste kallas våra aggressioner mot det land som formade oss?

Technorati Tags: USA, Sverige, utlandssvenskar

Svenska bloggar om: USA, Sverige, utlandssvenskar

Sphere: Related Content

Posted by Lennart Filed in USA allmänt

3 kommentarer till “Utlandssvenskar och Utlandsamerikaner”

"Vi" - du får väl tala för dig själv i alla fall...;-)

Annars är det väl ganska enkelt förklarat: det är väl (oftast) helt andra skäl som orsakar utvandring från fattiga resp. rika länder.

Efter nästan 35 år i "utlandet" känner jag utanförskapet starkast när jag besöker Sverige. Jag förstår allting som folk säger men inte varför dom säger det. (OBS allvar OBS). I andra länder är det ganska lätt, och ofta spännande och intressant, att acceptera att man är en främling: i Sverige är det en plåga.

Jag tror att det allra mesta jag skriver på min blog om Sverige är i någon mening 'negativt.' Men det beror nog helt enkelt på att det är roligare att skriva om sådant: ledarskribenter som inte kan skriva svenska, dumma centerpartister, navelskådande och ankdammsmentalitet osv. Roligare än att jamsa med om att Sverige är bäst i världens, särskilt i fotboll.

2006-06-11 06:07:52Bengt O. http://www.karlsson.at/ordet.htm

Det främsta skälet till varför jag flyttade ut och inte vill tillbaka till Sverige är "one-size-fits-all" samhället. Alla skall i rättvisans namn göra samma, tänka samma, tycka samma. För oss lite udda människor som inte fallit in i normkonformiteten blir det till slut outhärdligt. I de flesta andra länder finns en skillnad mellan det civila samhället och staten. Det finns till och med en motsättning eller en misstänksamhet som är i mitt tycke ganska så häslsosam. I Sverige har staten och "det demokratiska samhället" vuxit sig för stort. Som en cancersvulst äter det upp mer och mer av vår personliga frihet och den civila sfär vi en gång hade.

Det låter så banalt när man talar om sänkta skatter men det är ju trots allt skatterna som föder staten och enda sättet att minska dess omfång är att strypa skatteflödet.

2006-06-11 22:04:03Erik F.