Det Progressiva USA

Alla som är bosatta i utlandet vet hur svårt det är att hålla barnens svenka vid liv.

Om man sedan är enda föräldern som talar svenska så är det givetvis ännu svårare. Och om man sedan till råga på allt själv flyttade ut när man fyllde 20 så är det svårt nog att hålla rätt på sitt eget modersmål.

Men som Edith Södergran visade så går det att lära sig sitt modersmål under ytterst svåra förhållanden och jag kan själv vittna om att man kan lära sina barn svenska, speciellt nu när man har tillgång till radio, web-tv, film och böcker, tidningar och Skype, Skype, Skype.

Det finns faktiskt en svensk skola nere i sydstaterna, av alla platser, Svenska Skolföreningen i the Triangle som alla som bor i Research Triangle Park i North Carolina bör känna till. Det är inte en heltidsskola men den ger ändå barn från 1-5 klass en viktig länk med Sverige och svenska språket.

Skolans websajt har också viktiga länkar till svenska skolalternativ för utlandssvenska.

Så varför skall man bry sig om ett litet skruttspråk som svenskan när man istället kan tala dålig engelska som alla andra?

Faktum är att det är mycket bra för barn att lära sig flera språk och det är INTE sant, som vissa dumma vuxna som själva saknar språkkunskaper ibland påstår att barn inte klarar av mer än ett språk.

Kanadensiska, Finska, Taiwanesiska och Schweiziska barn har inga som helst problem med att lära sig flera språk.

Så om ni bor utomlands och har barn så lär som svenska! Det kommer att öppna en helt ny värld för era barn och kommer att ge er en gemensam kulturell grund att stå på. Ingenting är svårare än att ha barn som inte kan dela ens egen kultur.

Så hur gör man? Svaret är att man läser, läser och läser med barnen. Det finns mängder med böcker på enkel svenska som är en ypperlig inkörsport i svenska språket. Och idag har vi ju som sagt också Sveriges Radio och SVT på nätet, så visst finns det resurser allt.

När ens dotter sedan väljer att studera på Lunds universitet och folk tror att hon är från Tyskland och inte USA då känner men sig rätt stolt.

Till allas förvåning försöker president Bush nu tvinga Republikanerna att förvandla årets Kongressval till ett referendum om Irakkriget. De republikanska kongressledamöterna är inte speciellt hugade men vågar inte trotsa presidenten.

Keith Olbermann kritiserar Rumsfelds senaste salva på MSNBC

Det verkar också som om Condi Rice kan komma att få dela Colin Powells öde och förpassas till sidolinjen i Washington av Cheney och Rumsfeld. Ett tydigt tecken på det är Rumsfelds groteska angrepp på krigets motståndare vid det årliga American Legionkonventet nu i veckan:

When a database search of America’s leading newspapers turns up literally 10 times as many mentions of one of the soldiers who has been punished for misconduct — 10 times more — than the mentions of Sergeant First Class Paul Ray Smith, the first recipient of the Medal of Honor in the Global War on Terror;

Or when a senior editor at Newsweek disparagingly refers to the brave volunteers in our armed forces — the Army, the Navy, the Air Force, the Marines, the Coast Guard — as a “mercenary army;”

When the former head of CNN accuses the American military of deliberately targeting journalists; and the once CNN Baghdad bureau chief finally admits that as bureau chief in Baghdad, he concealed reports of Saddam Hussein’s crimes when he was in charge there so that CNN could keep on reporting selective news;

And it’s a time when Amnesty International refers to the military facility at Guantanamo Bay — which holds terrorists who have vowed to kill Americans and which is arguably the best run and most scrutinized detention facility in the history of warfare — “the gulag of our times.” It’s inexcusable. (Applause.)

American Legion är f.ö. en organsation för mycket krigiska krigsveteraner och det kan tilläggas att varken Rumsfeld eller någon annan i Bushadministrationen någonsin har visat det minsta intresse av att själva riskera sina liv för USA.

Talet är viktigt inte bara för de groteska anklagelser det innehöll utan också för vem som gav det. Det var inte Condi Rice, som borde föra regeringens talan om USA:s politik i Mellanöstern utan försvarsministern
som uttalade sig med sin vanliga tvärsäkerhet i USA:s viktigaste utrikespolitiska fråga.

I slutet av förra året skulle man börja dra tillbaks amerikanska trupper från Irak under sommaren 2006 och republikanerna skulle vinna valet på ett framgångsrikt krig i Irak. Nu tvingas man istället mobilisera de allra sista reserverna medan hela den civila irakiska infrastrukturen kollapsar.

Rumsfelds och Bushs allt hätskare utfall mot sina politiska motståndare visar att man inte är beredd att kompromissa om Irak även med risk att förlora kongressvalet. Det är som alltid med Bush allt eller inget.

På det sätter blir novembervalet också ett referendum om hur USA kommer att bemöta Irans trotsiga atomprogram. Bush-regeringen kommer inte att tolerera ett Iran som kan hota Israel som måste förbli Mellanösterns enda supermakt. Även om Condi Rice inte är någon duva så visar Rumsfelds framträdande att det är Cheney, han och Bush som kommer att fatta beslutet om ett möjligt amerikanskt bomkrig nästa sommar, och att man som vanligt kommer att göra det på militära och inte politiska grunder.

Peter Baker och Jim VandeHei skriver om Vita Husets planer i Washington Post: Bush Team Casts Foes as Defeatist Blunt Rhetoric Signals a New Thrust

President Bush and his surrogates are launching a new campaign intended to rebuild support for the war in Iraq by accusing the opposition of aiming to appease terrorists and cut off funding for troops on the battlefield, charges that many Democrats say distort their stated positions.

With an appearance before the American Legion in Salt Lake City today, Bush will begin a series of speeches over 20 days centered on the fifth anniversary of the Sept. 11, 2001, attacks. But he and his top lieutenants have foreshadowed in recent days the thrust of the effort to put Democrats on the defensive with rhetoric that has further inflamed an already emotional debate.

Bush suggested last week that Democrats are promising voters to block additional money for continuing the war. Vice President Cheney this week said critics “claim retreat from Iraq would satisfy the appetite of the terrorists and get them to leave us alone.” And Defense Secretary Donald H. Rumsfeld, citing passivity toward Nazi Germany before World War II, said that “many have still not learned history’s lessons” and “believe that somehow vicious extremists can be appeased.”

Pressed to support these allegations, the White House yesterday could cite no major Democrat who has proposed cutting off funds or suggested that withdrawing from Iraq would persuade terrorists to leave Americans alone. But White House and Republican officials said those are logical interpretations of the most common Democratic position favoring a timetable for withdrawing troops from Iraq.

Jag vill slå ett slag - luften för Lunnefågeln, världens absolut sötaste fågel.

Lunnefågeln heter ‘Puffin’ på engelska och häckar i arktiska områden från Kolahalvön via Island och Färöarna till Maine här i USA. Den har också en gång häckat i Bohuslän och häckar tydligen fortfarande i norra Tyskland och nordöstra Frankrike.

När min dotter och jag var på besök i norra Sverige för några år sedan föreslog jag att hon skulle smaka på renkött. Hon spärrade upp ögonen och stirrade skräckslagen på mig. ‘Äta renar, hur kan du vara så brutal’ nästan skrek hon och skakade på huvudet över sin råe far.

Döm om min egen förvåning när hon nu några år senare sade att hon ville äta lunnefågel under sitt besök på Färöarna. Då var det min tur att spärra upp ögonen. Hur kan någon överhuvudtaget tänka på att äta de här kramgoda fåglarna.

Nu misslyckades hon lyckligtvis och fick nöja sig med en uppstoppad Lunnefågel. Jag kanske kan ge henne en uppstoppad ren också vad tiden lider.

Wall Street Journal har haft en artikel om hur lika kramgoa kaniner håller på att hota lunnefåglarna på Island. Två kramgoa djurarter som försöker ta livet av varandra. Det låter nästan som vi människor.

Det finns en annan kramgo fågel också som jag faktiskt har här i trädgården och det är Kolibrin. Den häckar i Nord och SydAmerika och om jag bara hade en bra nog kamera så skulle jag ta massiv med bilder på den, men jag har försökt och det är tji. De nästan utplånades mot slutet av 1800-talet när fina damer i Europa fick för sig att dom skulle ha Kolibrifjädrar i hattarna.

Men om jag skall vara ärlig så föredrar jag Lunnefågen. Jag vet inte riktigt varför men kanske är det för att det är svårt att ha en Lunnefågel i hatten. Jag tycker om den helt enkelt, även om jag aldrig har sett en enda lunnefågel på riktigt.

När den amerikanska regeringen predikar demokrati i Mellanöstern så småler många amerikaner som vet hur Bush-administrationen har fuskat för att vinna ett och kanske t.o.m. två presidentval.

Valfusk har alltid varit ett problem här i USA men det har varit svårt att få fram detaljer - förrän nu.

I ett historiskt kommer delstaten Ohio, som Bush-sidan vann i det senaste presidentvalet att låta oberoende valbevakare att jämföra de röstsedlar som lämnades in med slutresultatet i alla Ohios 88 kommuner.

Republikanerna i Ohio har försökt förstöra röstsedlarna men kommer nu inte att kunna göra det

Det är långt ifrån otroligt att George Bush är den förste amerikanske president som har fuskat sig till en seger i två presidentval. På sikt kommer vi alltså nu att få svaret. Men hur röstsammanräkningen än faller ut så kommer resultatet inte att påverka Bush själv, som sitter säkert. Det kommer istället att påverka hur man räknar rösterna i framtida presidentval.

IAN URBINA skriver om Ohios försök att komma till rätta med de senaste valresultaten i New York Times Ohio to Delay Destruction of Presidential Ballots

The planned action of Mr. Blackwell, a Republican who is running for governor, and the threatened suit could draw attention to possible irregularities in the election that he supervised.

The suit would follow what researchers call the first time anyone other than county and state officials in Ohio have been given such extensive access to the main material from the previous presidential election.

After eight months inspecting 35,000 ballots from 75 rural and urban precincts, the critics say that they have found many with signs of tampering and that in some precincts the number of voters differs significantly from the certified results.

In Miami County, in southwestern Ohio, official tallies in one precinct recorded about 550 votes. Ballots and signature books indicated that 450 people voted.

The investigation has not inspected all 5.6 million ballots in the election because the critics were not given access to them until January. That followed an agreement by the League of Women Voters, a plaintiff in another election suit against the state, that it was not contesting the 2004 results, Mr. Goodman said.

The new suit, to be filed in Federal District Court in Columbus, would be argued on civil rights grounds, saying the state deprived voters of equal treatment.

Jag var nere i San Mateo idag och passade på att ta den här bilden i hörnet av 26:e Avenue och Hacienda St. ett kvarter från det lilla idylliska postkontoret från 1950-talet.

Ett litet postkontor med tre mycket trevliga och effektiva posttjänstemän, ja två av dom är kvinnor.

Dom väger ens paket, frankerar ens kuvert och konverserar om vädret ochlivet i allmänhet och sedan undrar dom om man kanske vill köpa några speciella frimärken.

En fläkt från ett svunnit samhälle så som det en gång existerade även i Sverige - för en generation sedan, och så som det fortfarande existerar här i landet.

USA är modernt men det är samtidigt en blandning av svenskt 50-tal - posten, och medeltid, religiositeten och en massa årtal emellan. Ett land med enorma kontraster, som alla intressanta länder. Och som sagt, ett land med enorma solrosor i solen i San Mateo i slutet av augusti. Inte alltför dumt.

Den federala regeringen här i USA är helt ointresserad av att åtgärda Den Globala Uppvärmingen. Men det verkar som om Al Gores film An Inconvenient Truth har fått många amerikaner att inse att trots att det inte står något om den Globala Uppvärmingen i Bibeln så måste man göra något för att minska koldioxidutsläppen - och det nu, omedelbart.

Nu har Kalifornien, trots republikanska protester brutit med Bush-regeringen och beslutat sig för att reducera koldioxidutsläppen och utsläppen av andra s.k. växthusgaser med 25% år 2020.

Det här intiativet är mycket viktigt för om man bara börjar så kommer andra delstater också att följa efter. Det här initiativet visar också hur USA håller på att splittras. Sydstaterna ökar på dödsstraffen och den religiösa intoleransen medan nordstaterna blir mer liberala och nu alltså också börjar åtgärda den globala uppvärmingen.

Associated Press skriver om det nya initiativet i New York Times:

SACRAMENTO, Calif. (AP) — California would become the first state to impose a limit on all greenhouse gas emissions, including those from industrial plants, under a landmark deal reached Wednesday by Gov. Arnold Schwarzenegger and legislative Democrats.

The agreement marks a clear break with the Bush administration and puts California on a path to reducing its emissions of carbon dioxide and other greenhouse gases by an estimated 25 percent by 2020.

The bill still needs lawmakers’ approval, but that appears likely, given that Democrats control the Legislature.

The deal gives Schwarzenegger a key environmental victory as he seeks re-election this fall.

”The success of our system will be an example for other states and nations to follow as the fight against climate change continues,” Schwarzenegger said in a statement.

The bill would require the state’s major industries — such as utility plants, oil and gas refineries, and cement kilns — to reduce their emissions of the pollutants widely believed to contribute to global warming.

A key mechanism driving the reductions would be a market program allowing businesses to buy, sell and trade emission credits with other companies.

The agreement came after weeks of negotiations and was announced by the governor’s office and Democratic leaders in the Senate and Assembly. The bill is expected to be sent quickly to the Senate floor.

The bill was praised by environmentalists as a step toward fighting global climate change but criticized by some business leaders, who say it would increase their costs and force them to scale back their California operations.

Republicans in the Legislature say climate change should be addressed at the national level, not on a state-by-state basis.

Den som inte trodde att den amerikanska videosajten YouTube för alltid har förändrat USA och världen bör ta sig en titt på videon härnere.

Michael De Kort , en anställd på Lockheed Martin, en stor amerikansk försvarskoncern som har omfattande försvarskontrakt bl.a. här i Silicon Valley där man tillverkar spionsatelliter, lade plötsligt ut sin egen video på YouTube där han anklagade företaget och Pentagon för att riskera amerikanska liv genom att tumma på säkerheten på nya kustbevakningsfartyg.

Vare sig Kongressen eller Pentagon brydde sig om hans varningar så Michael De Kort vände sig direkt till det amerikanska folket - på YouTube! Det är inte en överdrift att säga att den här nyheten slog ner som en bomb i regeringen och många amerikanska och utländska företag.

Idag har anställda inte bara tillgång till bloggar och podradio, de kan göra sina egna TV-filmer och vända sig direkt till hela världens folk.

Vi befinner oss i en helt ny mediavärld och trots att Michael De Kort omedelbart fick sparken så hamnade nyheten om hans video på förstasidorna på många av USA:s största tidningar, som Washington Post där Griff Witte skriver om den YouTube och den nya mediavärlden. On YouTube, Charges of Security Flaws Ex-Lockheed Worker Takes Concerns Over Coast Guard Ships to the Web

Låt oss för ett ögonblick tänka oss en liknande video på YouTube från säg en Moderat partiarbetare som avslöjar inre stridigheter i partiet strax före valet och vi kan förstå att en sådan video skulle kunna avgöra ett helt riksdagsval. Vi befinner oss i en helt ny mediavärld. Det här är bara början. Vi har blivit varnade.

A Web site normally reserved for goofy home-movie outtakes and Paris Hilton parodies may seem an odd place to blow the whistle on potential national security lapses that require complex technical explanations. But receiving millions of hits a day and carrying the intimacy of video, YouTube.com and other sites have become an alluring venue for insiders like De Kort who want to go directly to the public when they think no one within the system is listening.

“This is an excellent example of the democratization of the media, where everyone has access to the printing press of the 21st century,” said Dina Kaplan, co-founder of Blip.tv, a site that hosts grass-roots television programming.

Kaplan, like others, was hard-pressed to think of another video like De Kort’s. “We have some people that come to mind that like to complain about government conspiracies,” she said. “But in terms of something truly substantive and credible, nothing springs to mind.”

De Kort knew his strategy for raising concerns about communications and surveillance systems on a 123-foot Coast Guard patrol boat was unorthodox. That was the point.

Det är ledsamt att se att det fortfarande finns äkta amerikansk sydstatsrasism kvar även i Sverige.

“Jag älskar små lintottar. Är det fel i ett land som ursprungligen kryllade av dessa?”, skriver hon i sitt mejl, enligt Länstidningen. I en kommentar till tidningen hävdar Agneta Östman-Wenger att åsikterna inte är rasistiska.

Jag tror faktiskt att det finns betydligt mindre rasism här i USA än i Sverige, men eftersom jag själv inte är afroamerikan så är jag kanske fel person att uttala mig.

Trots att Silicon Valley ‘kryllar med’ människor som inte är ‘lintottar’ så har jag faktiskt aldrig hört en enda rasistisk kommentar här i Kalifornien eller i resten av USA heller för den delen.

De flesta här verkar lyckligtvis inse att den enda som räknas är vad man har i huvudet och inte vilken hud- eller hårfärg man råkar vara född med. Jag har själv kompisar från Kina, Israel, Pakistan, Indien, Italien, Brasilien och amerikaner med alla möjliga hudpigment.

Men dom har viktigare saker att göra än att oroa sig över hudpigment, hårfärg, ålder eller religion. (Sverige är f.ö. också världsetta på ålderdiskriminering).

Både Silicon Valley - och Brasilien som jag har haft tur att besöka flera gånger - är bra exempel på helt integrerade samhällen. När jag hör såna här rasistiska kommentarer så tänker jag på en affärsresa jag gjorde till North Carolina för kanske tio år sedan. Planet landade kl 23:00 på Raleigh-Durham airport och jag irrade runt på bystan kring Raleigh i mörkret utan att kunna hitta mitt hotell. Slutligen hittade jag ett mycket blygsamt hotell mitt i nattet.

Nattportiern var en ung afroamerikansk tjej som var så stolt över ’sitt hotell’ och som fick mig att känna mig så välkommen på det blygsamma hotellet att jag aldrig kommer att glömma det. Vilken skillnad mot de plastleenden jag är van vid från de ‘finare’ hotellen.

Hon tjänade inte många dollar på det där nattjobbet, hennes pappa hade bott i apartheidsamället i Sydstaterna och några generationer tidigare hade hennes släkt varit slavar. Men jag har aldrig träffat någon hotellanställt som varit så entusiastisk. Ingen ‘lintott’ som Agneta Östman-Wenger skulle säga men mellan henne och Agneta vet jag vem jag skulle välja.

Hizbollahs militära framgångar mot Israel i Libanon verkar ha fått Bush-regeringen och Israel att inse att det bästa sättet att splittra trippelalliansen Iran-Syrien-Hizbollah är att börja förhandla med Syrien.

Om ryktena är riktiga så är det här är ett viktigt steg som kan få långtgående effekter i hela Mellanöstern. Syrien är helt klart den svagaste länken i kedjan och om man är beredd att erbjuda Syrien något substantiellt så kan man isolera Hizbollah och krossa dom vid ett senare tillfälle.

Men frågan är om Israel är berett att betala Syriens pris vilket kommer att bli det ockuperade Golanhöjderna och det mindre Shebaa Farms. Det senare har varit en stor del av orsaken till stödet för Hizbollah i Libanon.

Men både Israel och USA verkar fortfarande se situationen i rent militära termer. Dvs målet är att avväpna Hizbollah, isolera Iran och Palestinierna och återigen etablera Israel som Mellanösterns enda supermakt. Det är svårt att se hur det kommer att lyckas.

Hela Mellanöstern genomgår nu en explosiv modernisering som snart kommer att svepa bort de gamla totalitära pro-amerikanska regeringarna i Egypten och Jordanien, och kanske också Saudi Arabien. George Bush kommer att få sin demokrati i Mellanöstern, precis som han redan har fått den i Irak. Med litet tur kommer den att bli fredlig, men den kommer inte att bli pro-israelisk eller ens pro-amerikansk. Den kommer att bli en kopia av den Kristna Högern i USA och Hamas och Hizbollah.

Dvs moderna militanta socialt konservativa religiösa rörelser. Om de är så framgångsrika i USA varför skulle de inte vara lika framgångsrika i Mellanöstern? Orsaken till deras framgång är helt enkelt så att dessa grupper är mycket bra på att organisera sig och eftersom de har mycket avancerade sociala program så vinner de snabbt anhängare.

Men hur osäker framtiden än ser ut så är det här givetvis ett steg i rätt rikting. Om Israel bara skulle vara berett att erbjuda Palestinierna en hållbar fred på lika villkor så skulle Mellanöstern kanske t.o.m. kunna få vad den så väl behöver, nämligen en fredlig framtid.

Patrick Seale skriver om de senaste ryktena om förestående förhandlingar i en intressant artikel på den viktiga websajten Creative Syria

Recent indications would suggest that Israel or at least some Israelis are beginning to explore the possibility of restarting negotiations with Syria after a six-year interruption.

The Israeli daily Haaretz reported that Foreign Minister Tzipi Livni had appointed a senior official , Yaakov (Yaki) Dayan, formerly head of the diplomatic desk at the Ministry as project manager of possible future talks with Damascus.

There have also been suggestions that an informal committee has been formed to look into the matter, consisting of two Syria experts — General (retired) Uri Saguy, an ex-head of Aman, Israel�s military intelligence, who advised former prime minister Ehud Barak on negotiations with Syria, and Itamar Rabinovich, a former ambassador to Washington, negotiator with Syria and now President of Tel Aviv University.

The United States may itself be considering putting out tentative feelers towards President Bashar al-Asad’s regime. The Israeli daily Maariv reported that Edward Djerejian, who served as U.S. ambassador to both Syria and Israel and is now President of the James Baker Institute for Public Policy at Rice University in Texas, had been asked by Secretary of State Condoleezza Rice to act as an informal liaison with Damascus, where he is known and respected for his even-handed views. Djerejian played an unofficial advisory role of this sort on behalf of former Secretary of State Colin Powell during George W Bush�s first administration.

What are likely to be the motives of Israel and the U.S. in contemplating an opening to Damascus?

The broad objective is clearly to break up the Iran-Syrian alliance, or at least to draw Syria out of Iran�s orbit. Neither Washington nor Tel Aviv makes any secret of it.

More specifically, the U.S./Israeli ambition is to disrupt the Tehran-Damascus-Hizballah axis, which poses a major challenge to American and Israeli regional supremacy. Damascus is seen as the weak link in the axis. If Bashar al-Asad cannot be overthrown � he has so far resisted attempts to do so — then he can perhaps be tamed and removed from the axis by negotiations. If that could be engineered, the axis would collapse. Such would seem to be the thinking in Washington and Tel Aviv.

Jag kan säga att Göran Persson och Fredrik Reinfeldt är två trevliga personer, vilket de säkert är, jag har inte träffat någon av dom.

Men hur gör jag om jag vill behandla två personer som en enhet och en av personerna är död? Jag kan säga att Göran Persson och Hjalmar Branting är två svenska statsministrar men kan jag säga att Göran Persson och Hjalmar Branting är två hedersknyfflar?

Jag kan knappast säga att Hjalmar Branting är en hedersknyffel, han - kanske - var det en gång i tiden.

Så hur gör jag om jag vill beskriva personliga attribut till två personer varav den enda lever och den andre inte gör det? George Bush och Richard Nixon har båda ett häftigt humör? Det låter inte riktigt. Det verkar som om jag kan säga att Richard Nixon och George Bush är två presidenter eller två personer med häftigt humör. Men varför är det riktigt om det första inte är det? Varför måste jag introducera begreppet ‘person’, för att lösa problemet?

Och var går gränsen?För det verkar som om jag kan skriva att George Bush och Richard Nixon är två amerikanska presidenter. Alltså opersonliga attribut är inte tidsbundna men personliga attribut är tidsbundna.

Så hur uttrycker jag mig? Finns det någon svensklärare i publiken?

Trots den stort upplaggda amerikansk-irakiska offensiven i Baghdad, som enligt Pentagon har varit mycket framgångsrik i att få ner våldet, så fortsätter, som Associated Press skriver i dagens New York Times, dödandet med oförminskad brutalitet över hela landet .

Nu har också en ny front öppnats i Kriget mot Terrorismen, nu i Turkiet. Kriget utvidgas nu allt snabbare och ett lågintensivt gerillakrig mellan delar av den kurdiska gerillan i Turkiet och regeringstrupperna kommer förr eller senare att få den turkiska regeringen att invadera det kurdiska Irak.

Och det kliar redan i fingrarna på Dick Cheney att bomba Iran.

Israel fortsätter sin blockad av Libanon. Man avser tydligen avser att förvandla Libanon till ett nytt Palestina.

Som Rumsfeld säger, kriget kommer att bli långt och våldsamt. Den turkiska fronten är utomordentligt viktig för om kriget på allvar sprids till Turkiet så befinner vi oss några millimeter från ett riktigt storkrig. Och då är det inte längre omöjligt att Bushs och Blairs Krig mot Terrorismen också kommer att spilla över till Europa.

USA är privatiseringarnas förlovade land men det har länge varit känt för den som har velat titta att den amerikanska privatiserade sjukvården är betydligt mer ineffektiv än det svenska systemet.

Men det finns också ett stort nätverk av skattefinansierade sjukhus
här i USA och de är faktiskt oftast också bättre än USA:s privatsjukhus.

Det här är de s.k. veteransjukhusen för USA:s alla krigsveteraner och DOUGLAS WALLER har en stort upplagd artikel i Time Magazine om dessa sjukhus med den provocerande titeln: How Veterans’ Hospitals Became the Best . No longer a nation’s shame, veteran care is acing competitors - and showing that maybe national health care isn’t such a bad idea after all

Om det amerikanska samhället inte var så doktrinärt och hallstarrigt så kunde man lösa många av de skriande problem som existerar här i landet.

Men det kommer att behövas en allvarlig kris för att man skall få upp ögonen för att de gamla dogmatiska metoderna inte längre fungerar och att man måste börja tänka ‘out of the box’ och lära sig från utlandet, precis som utlandet lär sig från USA.

Men det finns också en viktig poäng som svenska progressiva ofta missar . Timbro och andra svenska högergrupper ‘äger’ för länge sedan USA i Sverige och de drar sig inte för att förvandska lärdomarna från USA för sina egna ändamål. Om den svenska vänstern, hur man nu definierar den, vore mer insatt i amerikanska förhållanden skulle Timbro knappast vara lika inflytelserikt som det är idag. Man vinner nästan alltid på ren walkover.

Så här skriver Douglas Waller om de skattefinansierade veteransjukhusen i USA:

Until the early 1990s, care at VA hospitals was so substandard that Congress considered shutting down the entire system and giving ex-G.I.s vouchers for treatment at private facilities. Today it’s a very different story. The VA runs the largest integrated health-care system in the country, with more than 1,400 hospitals, clinics and nursing homes employing 14,800 doctors and 61,000 nurses. And by a number of measures, this government-managed health-care program–socialized medicine on a small scale–is beating the marketplace. For the sixth year in a row, VA hospitals last year scored higher than private facilities on the University of Michigan’s American Customer Satisfaction Index, based on patient surveys on the quality of care received. The VA scored 83 out of 100; private institutions, 71. Males 65 years and older receiving VA care had about a 40% lower risk of death than those enrolled in Medicare Advantage, whose care is provided through private health plans or HMOs, according to a study published in the April edition of Medical Care. Harvard University just gave the VA its Innovations in American Government Award for the agency’s work in computerizing patient records.

And all that was achieved at a relatively low cost. In the past 10 years, the number of veterans receiving treatment from the VA has more than doubled, from 2.5 million to 5.3 million, but the agency has cared for them with 10,000 fewer employees. The VA’s cost per patient has remained steady during the past 10 years. The cost of private care has jumped about 40% in that same period.

Det är utomordentligt viktigt att förstå att Bush-regeringen är en revolutionär regering som är helt olik alla andra amerikanska regeringar i historien. Ingenstans märks det så tydligt som inom utrikespolitiken. Dagens amerikanska regeringen har kastat den traditionella amerikanska utrikespolitiken överbord till förmån för en så gott som uteslutande militär-baserad utrikespolitik. Under den första mandatperioden var det t.ex. Donald Rumsfeld och Dick Cheney inte Colin Powell som helt dominerade USA:s utrikespolitik.

Den som har sett Lundaspexed Djinghis Khan kan nynna med till Bush-regeringens utrikespolitk: Ja, nu skall vi ut och härja, supa och slåss och svärja, bränna röda stugor, slå små barn. och säga fula ord.

Traditionellt har USA:s utrikespolitik varit baserad på s.k. Mjuk Makt och inte på bajonetter. Harvardprofessorn Joseph Nye har skrivit mycket om just begreppet Soft Power. Han har en viktig artikel i Foreign Policy om sin syn på vad Mjuk Makt är och varför den är så effektiv:

… Power is the ability to alter the behavior of others to get what you want. There are basically three ways to do that: coercion (sticks), payments (carrots), and attraction (soft power). British historian Niall Ferguson described soft power as “non-traditional forces such as cultural and commercial goods”—and then promptly dismissed it on the grounds that “it’s, well, soft.” Of course, the fact that a foreigner drinks Coca-Cola or wears a Michael Jordan T-shirt does not in itself mean that America has power over him. This view confuses resources with behavior. Whether power resources produce a favorable outcome depends upon the context. This reality is not unique to soft-power resources: Having a larger tank army may produce military victory if a battle is fought in the desert, but not if it is fought in swampy jungles such as Vietnam.

 

A country’s soft power can come from three resources: its cultu