Är vänstern död?
När Berlinmuren föll den nionde november 1989 och Sovjetunionen sedan kollapsade tvÃ¥ Ã¥r senare sÃ¥ var det början till en seismisk maktförskjutning. Världens ena supermakt sopades bort pÃ¥ bara ett par Ã¥r och lämnade planen fri Ã¥t den enda överlevande supermakten – USA.
Även om de olika vänsterpartier som existerade i Västeuropa sedan krigsslutet med tiden fick allt mindre med det arteriosklerosa Sovjetuionen att göra, och den svenska socialdemokratin aldrig hade haft något som helst med kommunismen att göra, så är det markant hur alla traditionella vänsterrörelser har skakats in i själen av den snabbt växande globaliseringen och det nya internationella kunskapssamhället som har vuxit fram under det senaste decenniet.
Att den gamla arbetarklassen som jobbade på fabriker och i gruvor nu alltmer ersätts av maskiner och ingenjörer är givetvis enbart bra och betyder inte att världen varken går åt höger eller vänster.
Vad som däremot håller på att ske är att den traditionella högerpolitiken snabbt har kommit till vägs ände, inte minst här i USA. Ekonomisk tillväxt till varje pris och strunt i miljökonsekvenserna har redan visa sig vara ohållbar om vi vill behålla Grönlandsisarna. De stora sociala skillnaderna som har drivits fram i USA har lett till att gamla beprövade vänsterlösningar som allmän sjukförsäkring nu återigen har kommit på tapeten.
Och tvärt emot vad “frihetsyrkarna” har predikat sÃ¥ motiveras människan inte enbart av ekonomisk vinning. Etablerade IT-företag hotas idag alltmer av Öppen Kodföretag som springer cirklar kring de traditionella IT-företagen.
Utrikespolitiskt har Bush-administrationen demonstrerat vart en högerpolitik leder och hur coolt krig än kan vara för gamla ärrade kalla krigare så blir man snart trött på alla bilder på döda barn, tortyren och alla lemlästade civilpersoner.
Vad vänstern nu måste göra, hur man nu definierar en så luddig term, är att lära från den Öppna Kodrörelsen och inse att man inte längre enbart kan representera de som inte platsar i det nya internationaliserade kunskapssamhället.
Dagens IT-ingenjörer, om de alls är intresserade av politik och samhällsfrågor, är betydligt mer intresserade av tolerans och en natur- och människovänlig politik än av krig, hemlig avlyssning, fortsatt global uppvärming, växande sociala klyftor och religiös intolerans.
Från under ruinerna av den snabbt sammanfallande Bush-aministrationen håller en vänstervåg på att växa fram. En vänstervåg som allt mer börjar likna de amerikanska sociala rörelser som utmynnade i 1930- och 40-talets välfärdssamhälle och 1960-talets feminism. (Två amerikanska rörelser som kom att förändra Sverige på ett synnerligen fundamentalt sätt)
Precis som dessa två amerikanska rörelser satte djupa spår det svenska samhället så tror jag att dagens växande vänstervåg också kommer att få ett allt starkare inflytande på Sverige. Kanske inte i år eller ens nästa år, men på sikt och då på ett fundamentalt och revolutionerande sätt.
Den globala uppvärmingen, utvecklingen i tredje världen, världsfreden, de sociala klyftorna, invandringen, alla dessa frågor och många måste lösas om världen skall överleva. Och med Bush-regeringen nu på reträtt så kommer alltfler av lösningarna på dessa frågor att komma från vänstern och inte från den diskretiterade högern.
Så var vid gott mod. Den nya vänstern är inte död, den spirar just nu i USA som aldrig förr.
Läs fler inlägg om socialdemokratin
| Titel | Datum |
|---|---|
| Det svenska pensionssystemet uppmärksammas i USA | 2007-03-05 |
| Valdebatt i Sverige och USA | 2006-05-12 |
| Demokraterna och Bushs tal till kongressen | 2005-02-03 |
| Att modernisera eller kopiera USA | 2004-11-25 |
| USAs nya arbetarklass | 2004-10-10 |
Technorati Tags: Vänstern, Vänstern i USA, Det Progressiva USA, progressiv politik i USA, Vänsterpolitik i USA
Svenska bloggar om: Vänstern, Vänstern i USA, Det Progressiva USA, progressiv politik i USA, Vänsterpolitik i USA
Den nya vänstern i USA? Jag förmodar du menar The democrates? Visst den rör pÃ¥ sig nu till valet Nov. 2008. Finns ingen garanti att de vinner valet dÃ¥. Hör att Guvenör “The Terminator” är mycket populär i demokratiska California och slänger han in sitt stöd mot Guiliano sÃ¥ kan ju republicans vinna CA. “Vänstern” har ju hitintills inga starka kandidater tycker jag. Obama = “vote for me I am black” och Hillary = “vote for me I am a woman” kommer att förinta varandra innan den Demokratiska presidentnomineringen. Vad har dÃ¥ The demokrates kvar? Al Gore? Kanske han har större chance att slÃ¥ republicans. Gore är ju etablerad, välkänd och omtyckt.
Global warming: USA’s mÃ¥l av CO2 reducering (7%) till Ã¥r 2012 är bättre än Kyoto’s krav pÃ¥ 5%. USA’s reducering av CO2 enligt DOE per Ã¥r är ca 0.67%. Om USA hÃ¥ller denna siffra sÃ¥ blir slutmÃ¥let 7-8% reduktion av CO2 i USA. Inte dÃ¥ligt, men nÃ¥got miljö”vännerna” inte gärna applÃ¥derar…
Invandring, sköter nordamerika kollektivt bättre än vad EU gör. Integrationen fungerar ju då invandrarna får jobb. Visst det är problem med illegala immigranter från Mexico.
Utvecklingen i tredje världen går framåt, speciellt i India och China som har den största tillväxten. Från scb.se via http://blogg.passagen.se/teoretikern
Ur dessa tabeller kan man se Sveries betalning i kronor per ton i hela importen för olika länder; följande gäller 1994:
Tyskland 11 800
Frankrike 24 600
USA 17 000
England 8 600
Indien 41 000
Brasilien 3 300
Kina 30 000
Mexico 30 000
Pakistan 47 000
Australien 1 300
Thailand 18 000
Uruguay 25 000
Colombia 10 600
Bolivia 47 000, här tredje världen fÃ¥r ju bra betalt jämfört med England och Australien…
Sociala klyftor kommer alltid att finnas. Det gÃ¥r inte att omfördela alla pengar rättvist till jordens befolkning. Det resulterar bara i att incitament att utveckla nya produkter och jobba hÃ¥rt för maximal vinst försvinner…Det är en utopi. Om du vinner en miljon dollar pÃ¥ lotto, kommer du att dela med en dollar till en miljon människor. Naturligtvis inte…Det gÃ¥r att hjälpa tredje världen med införandet av globalisering, frihandel och liberal marknadsekonomi. Resultat ser vi redan i mÃ¥nga länder.
Skattetrycket i procent av BNP, först följer år 1980, därefter 2000:
USA 27,0 29,6
Japan 25,1 27,1
Tyskland 37,5 37,9
Frankrike 40,6 45,3
Italien 30,4 42,0
Storbritannien 35,2 37,4
Kanada 30,7 35,8
Danmark 43,9 48,8
Sverige 47,5 54,2
Australien 27,4 31,5
OECD 32,1 37,4
Källa som ovan.
Du vet lika väl som jag att Amerikanarna kommer inte att acceptera ett skattetryck på Sveriges nivå, så det vore en tacksam tanke om den nya vänsterns ideer i USA kunda sprida sig till Sverige.
NÃ¥ja….vi fÃ¥r komma ihÃ¥g att den ‘riktiga’ vänstern i USA krossades med polisvÃ¥ld redan pÃ¥ 20-talet.
Dagens USA-’vänster’ kanske är nÃ¥gon urvattnad demokrat antar jag.
Men visst är det bra om man börjar tänka lite på sin egen population som ligger under med alla mått mätt. 20-50 miljoner personer eller?
Kanske börjar man bli rädd för kravaller?
Lennart, snyggt formulerat!
SÃ¥ länge det finns liv finns det hopp…
Vänstern har varit intellektuellt död sedan 70-talet. Man tillbringade 60 och 70-talet med internt ordrunkeri, och sedan dess har man inte ens gjort det. Vänsterns slutliga intellektuella kollaps kan ses genom att vänstern numera mycket sällan ens försöker föra en sakdebatt. Exempel på detta i USA är Michael Moore. I sverige är exemplet på det varenda blogg på s-info.
“Utrikespolitiskt har Bush-administrationen demonstrerat vart en högerpolitik leder”
Det finns inget som heter “högerpolitik” utanför USA. Det är tveksamt om det finns i USA heller, iofs. Klassisk högerpolitik i USA innebär ju till exempel att man drar in pÃ¥ statens utgifter och statens makt över medborgarna, och det har ju inte Bush gjort, sÃ¥ det är ytterst tveksamt om hans politik ens kan kallas högerpolitik.
Utanför USA existerar överhuvudtaget ingen “höger” utom med definitionen “inte vänster”. Det finns inget gemensamt mellan olika delar av “högern” och att pratar om “högerpolitik” innebär bara att man har fastnat i en överförenklad oanvändbar politisk verklighetsbild. Nu pratar du mest om USA när det gäller högerpolitik, men tyvärr gr du samma misstag när det gäller “den nya vänstern”. Egentligen definierar du den mest som “inte för Bush”, vilket ju inte säger sÃ¥ mycket heller.
“Vänstern” i Europa och USA har attityder och inställningar gemensamt, men inte sÃ¥ mycket politik, sÃ¥ globalt sett finns definitivt ingen vänsterpolitik heller.
Kort sagt: Att förenkla politik till en frÃ¥ga om vänster eller höger visar bara att man inte har ork att faktiskt analysera frÃ¥gan, utan försöker förenkla ner den till nÃ¥t som är sÃ¥ lätt att begripa att man inte behöver tänka efter och bara kan stämpla “vänster=god” eller “vänster=ond” pÃ¥ varenda frÃ¥ga. Och det är inte konstruktivt.
Germania håller med Lennart Regebro. Höger-vänsterskalan tjänar inte mycket till. Bättre då med en skala där man definieras politiskt baserat på sin attityd till staten, typ F A haeks triangel. Är man skeptisk, som liberaler, eller mer statskramande, som socialister och konservativa? Baserat på Bus faibless för statstgifter får man väl helt klart säga att han hör till den statskramande sidan, och således har mer gemensamt med socialister än med oss liberaler, utom i fråga om frihandel kanske, men det är ju bara bra.
Ett annat sätt att se på saker och ting är om man tycker att saker här i världen går åt rätt håll. I Germanias tycke ser vänstern problem där högern ser att saker går åt rätt håll. Till exempel skriver du:
“Den globala uppvärmingen, utvecklingen i tredje världen, världsfreden, de sociala klyftorna, invandringen, alla dessa frÃ¥gor och mÃ¥nga mÃ¥ste lösas om världen skall överleva.”
Högern, eller i alla fall vi på germania, är mer laid back eftersom den vet att världen aldrig har varit bättre än vad den är idag, och att den kommer att bli ännu bättre. Den globala uppvärmningen kommer att lösas av sig själv i och med den teknologiska utvecklingen, utvecklingen i tredje världen är ju just utveckling där miljontals människor lyfts ur fattigdomen, de sociala klyftorna är inget negativt i sig, världsfreden närmar sig med stormsteg då det aldrig enligt FN krigats så lite som nu, invandringen fixar sig så länge de som komemr hit ges möjligheter att bygga sin egen framtid och inte fastna i bidragsträsket.
För övrigt, läs vår bok germania.blogg.se
Alla: Det här är ett intressant ämne eftersom precis som Lennart Regnebro och Germania säger, höger-vänster skalan är föråldrad om den ens någonsin har haft någon riktig betydelse. Exempel, när jag var i Taiwan ansågs Taiwan som hårdhöger och Kina som vänster, trots att Taiwan hade en rent socialdemokratisk socialpolitik och dessutom hade genomfört en jordbruksreform som överförde de stora godsen till fattiga bönder.
Men om höger-vänster skalan inte gäller, varför finns det då fortfarande två block i de flesta demokratiska länder och kan vi definiera några generalla skillnader mellan dom?
Det finns två block därför att man behöver ha 50% av rösterna.
Nej, jag tror inte man kan definera nÃ¥gra generalla skillnader mellan blocken. Jag skrev lite om likheterna mellan USA och Sverige, men där i USA bÃ¥da blocken har en stor mittengrupp av “centrister” som varken är vänster eller höger (jag definierar centrism ungefär som socialliberalism som kommer mer ur pragmatism än ideologi), sÃ¥ är “centristerna” i Sverige i centrum av alliansen, och ett mycket litet fÃ¥tal av socialdemokraterna skull kunna betraktas som centrister.
I Frankrike finns överhuvudtaget ingen mitten. Där ena blocket är fullt av tokgalna socialister som vill föra den politik som är orsaken till Frankrikes alla problem, fast dom vill föra den politiken ännu mer, så är andra blocket konservativa maktmänniskor som inte vill förändra nånting, dom vill bara ha makt.
I storbritannien är i stort sett alla partier “centrister” (fast Labour är splittrat mellan centrism och vänster).
Man kan däremot se en del grupperingar som finns runt omkring i världen. Partier och block omfattar ofta flera grupper.
1. “Vänster”. Känslomässiga människor som är mot *allt* och demoniserar hellre än debatterar. Bra pÃ¥ problembeskrivning, usla pÃ¥ problemlösning. Typ: V, SAP, Fransk vänster, dom amerikanska anti-irak-demokratern.
2. “Maktkonservativa”. Partier som gör sÃ¥ lite som möjligt, bara dom är kvar vid makten. SAP, Fransk höger, Hillary Clinton.
3. “Centrister/Socialliberaler”. För en socialliberal politik, men inte nödvändigtvis för att dom är socialliberaler. Alliansen, Arnold the Gubernator, Bill Clinton, Blairiter.
4. “Religiös höger”. Folk som vill tvinga andra att tycka som dom gör. Ena kanten hos republikanerna. Al Queada. Större delen av det politiska spektrumet i dom flesta muslimska stater. MÃ¥nga KD:are.
5. “Extremhöger/populister”. SD, Framskrittspartiet, Front National, osv.
Sedan finns det en del smågrupper också. Som:
6. “Nyliberaler/Libertarianer”. Känslomässiga (men roligt nog rationalitetsdyrkande) människor som är mot allt utom ägande, och demoniserar hellre än debatterar.
Men dom här smågrupperna kan man i allmänhet ignorera eftersom dom inte sitter i många riksdagar. Det finns nog fler grupperingar i länder jag inte känner till.
Poängen här är att alla dom här grupperna utom den första är “höger”, trots att dom inte har nÃ¥nting gemensamt. SÃ¥ även om det gÃ¥r att tala om “vänstern”, sÃ¥ straffar man automatiskt ut sig själv om man pratar om “högern”. Den existerar inte, helt enkelt.
Jag har följt debatten i USA sedan 911 på avstånd och sett precis det du pratar om och det förvånar mig att högern i Sverige inte hängt med.
Det behövs verkligen nytt blod i politiken i Sverige och man fÃ¥r hoppas att den utvecklingen ocksÃ¥ drabbar sossarna pÃ¥ ett positivt sätt, men det tror jag för den “nya högern” surnade snabbare än mjölk.
Sen föredrar jag att se desperata dödsryckningar i bombhögern och neoliberala agitatorer än i offer för deras politik.