Candace Bushnells bok Sex and the City som blev en framgångsrik tvålopera på TV handlar om fyra amerikanska kvinnor i New York, Carrie Bradshaw, Samantha Jones, Charlotte York och Miranda Hobbes och deras liv i New York: vänskap, shopping, mode och givetvis sex.

TV-serien tog USA med storm från 1998 till 2004 och har nu resulterat i en ny film med samma titel.

Klicka på bilden.

USA har alltid varit ett utpräglat manssamhälle. Pojkarna spelar (amerikansk) fotboll och tjejerna är lättklädda cheer leaders som leder hejarklacken på läktarna. Pojkarna leker med skjutvapen medan tjejer leker med dockor.

Och kvinnor får givetvis inte vara intresserade av sex, det har varit helt tabubelagt och förbehållet männen.

Så har det alltid varit men så har det inte riktigt förblivit, till den kristna Högerns och republikanernas stora förtret, för USA:s kvinnor håller på att bli jämställda.

Vi är för Obama

Nancy Pelosi

Julia Baird skriver i Newsweek om den nya filmen Girls Gone Mild: ‘Sex and the City’ Is Back

Yet for all the hype and adoration, was “Sex and the City” really all that revolutionary? The show definitely, and loudly, explored uncharted TV territory. It was naughty and bawdy and was one of the rare shows ”along with “The Mary Tyler Moore Show” and “Murphy Brown” ”to ask the provocative question: is it OK for a woman to be alone?

The fact that the four characters ”the thoughtful writer Carrie, the razor-witted lawyer Miranda, the defiantly romantic Charlotte and the sexually voracious Samantha ”demanded sexual satisfaction was refreshing, even empowering. But the fact is, the show really only asked questions.

When it came to answering them, the result was, well, old-fashioned. By the end of the series, all these women had husbands or lovers. The buildup to the movie has been based almost entirely on whether Carrie and Big finally get hitched. When you look back on it all, this doesn’t seem like the stuff of a revolution. By its conclusion, the show was not so much about being single as searching for The One.

Kvinnornas frammarsch i USA är viktigare än man kanske skulle tro för den amerikanska sociallagstiftningen är fortfarande helt mansdominerad. Om kvinnorna nu nödvändigtvis måste envisas med att ha barn så är det ingenting som samhället uppmuntrar genom att t.ex. ge dom föräldraledigt.

Och lågavlönade kvinnor med sjuka barn riskerar att förlora jobbet om de måste stanna hemma.

Men med kvinnor i högre befattningar så kan USA på sikt komma att bli mer barn- och familjevänligt och kanske, vem vet, mindre krigiskt.

På planet till Kalifornien slogs jag igen av den bisarra amerikanska attityden till liv och död. I ett flygplan fullt med småbarn på väg hem från DisneyWorld visade man utan att blinka en film med människor som sköt ihjäl varandra med maskingevär.

Passande underhållning för barnen tydligen. Mycket bättre än att visa bilder på människor som skapar liv.

Kanske filmen Sex and the City kan hjälpa till att förändra den sjuka attityden och göra USA litet mjukare och mindre krigiskt.