det är bättre å ödelägga dinosaurien

det är bättre å ödelägga dinosauriern

Lennart: “En amerikansk epok har gÃ¥tt i graven.”

Vad jag kan förstå så är vi bara i början på denna utveckling som sannolikt kommer att sluta med att vi få se (kristna) amerikaner arbeta som hembiträden och trädgårdsmästare i Mexico och Canada.

Här är en text som förklarar tydligt varför:

“Nu kommer inte mer bensin pÃ¥ brasan släcka elden. Slapp kreditgivning och kredit- och pengamängdsexpansion löser man inte genom att hälla ut 700 miljarder dollar till i högen av fiatpengar, med ännu mer inflation som följd. Och räddningsförsöket, om det blir av, ger dessutom bara signaler att banker och finansmarknad fÃ¥r uppföra sig hur som helst, staten och skattebetalarna och alla som har dollartillgÃ¥ngar räddar dem ändÃ¥ via en urvattnad valuta.

För det finns inget sätt som USA kan finansiera 700 miljarder dollar annat än de digitala tryckpressarna.

Man kan ju citera amerikanska centralbanken Federal Reserves ordförande, Ben Bernankes tal från 2002:

But the U.S. government has a technology, called a printing press (or, today, its electronic equivalent), that allows it to produce as many U.S. dollars as it wishes at essentially no cost. By increasing the number of U.S. dollars in circulation, or even by credibly threatening to do so, the U.S. government can also reduce the value of a dollar in terms of goods and services, which is equivalent to raising the prices in dollars of those goods and services. We conclude that, under a paper-money system, a determined government can always generate higher spending and hence positive inflation.

Ben Bernanke har studerat 30-talets depression i USA och kommit fram till att bästa sättet att undvika depression är att ha inflation. Istället för 30-talets depression kommer USA få 20-talets tyska hyperinflation. Återstår att se om resten av världen hänger på.

Tittar vi pÃ¥ USA:s officiella statsskuld sÃ¥ ligger den pÃ¥ ca 9500 miljarder dollar. Budgetunderskottet ser ut att bli 500 - 600 miljarder USD för 2008, men dÃ¥ räknas inte kriget mot terrorismen till budgeten, utan är sÃ¥ fint “off budget”. Hur mycket kriget kostar är svÃ¥rt att avgöra, men en skattning är 240 miljarder USD om Ã¥ret.

Detta ger en ökad statsskuld på ytterligare 740 - 840 miljarder de närmsta 12 månaderna. Inte medräknat räddningspaketet på 700 miljarder USD dollar. Dags att börja avrunda lite. Då ökar statsskulden med 1400 miljarder USD.

Men det är bara början. USA har två stora ofinansierade åtaganden; Den statliga pensionen, social security, och fri sjukvård för pensionärer, medicare.

Dessa åtaganden har inte fonderats, utan betalas löpande via inbetalningar till systemet. Problemet är att de närmsta 10 åren kommer man öka antalet pensionärer med 78 miljoner, och kostnaden för social security och medicare förväntas ligga på 50 000 USD per person. 3900 miljarder USD om året. Ofinansierat.

De kommande tio åren kommer man alltså successivt öka underskottet med 3900 miljarder USD. Förutsätter vi fortsatt krig mot terrorismen, utan att dessa kostnader drabbas av inflationen, så kommer alltså USA:s statsskuld öka med 4600 miljarder USD om året.

För att alls få stopp på ökningen av statsskulden måste 300 miljoner amerikaner betala 15000 USD (ca 97 500 SEK vid dagens växelkurs) i ökad skatt per person och år om tio år, alla inräknade. En tvåbarnsfamilj skulle alltså behöva öka de statliga skatteinbetalningarna med med 390 000 SEK om året. Och då amorterar man inte bort statsskulden, utan har bara en budget i balans.

Detta är förstås inte möjligt.

För att återkoppla till början: USA är en demokrati. Man har valår vartannat år, antingen presidentval plus val till representanthuset, eller bara val till representanthuset. Ingen politiker blir vald eller omvald om han eller hon försöker höja skatteuttag och minska utgifter. Ingen kommer bli vald eller omvald på att skrota social security-löftena.

USA har därför bara två vägar att gå: Antingen ställer man helt enkelt in betalningarna och blir bankrutt, eller så trycker man så mycket dollar att man får hyperinflation och ovanstående kostnader raderas ut. Man kan ducka hela social security genom att radera ut pensionerna via inflation. Man kan amortera bort statsskulden genom att göra dollarn värdelös.

Och så länge resten av världen med glädje lånar ut pengar till USA i utbyte mot nästan ingen ränta alls så kan detta fortgå. Amerikanska staten är inte dum, det är resten av världen som spelar med som är det. Och vad skall man ha sina dollar till? När kineserna försökt köpa amerikanska oljebolag så har de fått förklarat för sig att deras dollar inte är välkomna. De får gärna köpa amerikansk statsskuld, men några andra amerikanska tillgångar får de inte köpa för sina dollar.

USA:s tid som stormakt är snart förbi. Alla imperier vi nÃ¥gonsin haft pÃ¥ jorden har gÃ¥tt under, senast Sovjetunionen. Mycket annat av det vi ser nu passar som handen i handsken in i Joseph Tainters bok “The Collapse of Complex Societies”. Man fÃ¥r bara hoppas att USA har den goda smaken som Sovjetunionen hade och gÃ¥r ut genom dörren utan att göra väsen av sig. Trots allt har man rysligt mycket kärnvapen. Glöm inte att när Romarriket slutligen kollapsade, sÃ¥ höjdes livskvaliteten för de allra flesta i det fd imperiet. Med USA:s kollaps kanske vi fÃ¥r se lite smalare och hälsosammare amerikaner?

Ur detta perspektiv så spelar inte det omdebatterade krispaketet någon större roll. Det är inte en del i lösningen, det är en del av problemet.

Ovanpå allt detta har vi peak oil och den uppseglande permanenta globala energikrisen. Den passar dock inflationisterna i USA som handen i handsken, för då får man någon man kan skylla inflationen på nämligen de elaka oljebolagen och OPEC. Likt Mugabe i Zimbabwe måste man ha någon att beskylla för inflationen, för sanningen att det är regimen själv som orsakar den måste man undvika. Senast igår antydde en representant för ECB att inflationen beror på oljan.

Som ett ljus i mörkret stÃ¥r vÃ¥r egen Stefan Ingves Ã¥tminstone stark i kamp mot inflationen. En man av principer. Kudos.”

Hur skall världen klara sig utan den amerikanska marknaden?