Marc Chagall i Vitebsk - sen ingenting. Flytande brudar och fiolspelare
September 21st, 2008 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Talang Àr en svÄrförstÄlig gudagÄva. MÄlare som Picasso och Gustav Klimt kan fortsÀtta att skapa och innovera i decennier medan andra som Edward Munch och Marc Chagall har en kort explosiv period av skaparkraft för att sedan helt förlora sin kreativitet.

Detsamma gÀller Àven ofta vetenskapsmÀn som Einstein som Àr en nÀstan exakt kopia av Marc Chagal, om vilken Financial Times-reportern Jackie Wullschlager har skrivit en mÄste-lÀsta biografi: som Economist recenserar:

Ovan: Google firade nyligen Chagalls födelsedag.

Back in Russia, at his home town of Vitebsk and then in St Petersburg (then called Petrograd), he worked on through war and revolution with equal fire, using cardboard when canvas was scarce. Then things go suddenly and permanently wrong. Artistic grace vanishes as mysteriously as it came. Chagall never lost his feel for colour. But structure, content and invention weaken calamitously. Without claiming to explain what probably nobody can explain, Ms Wullschlager records Chagallâs artistic slide into repetition, pastiche and sentimentality.
Vad som gör Jackie Wullschlagers biografi intressant Àr att den tar upp ett tema som jag tror Àr generellt giltigt, nÀmligen att det Àr vÄr miljö som gör oss kreativa och om vi byter miljö sÄ kan vi ofta tappa vÄr skaparkraft. SÄ var det helt klart för Marc Chagall i Vitebsk och Àven i Petrograd, men nÀr han lÀmnade Ryssland sÄ slÀcktes hans kreativitet. Den var helt bunden till den rysk-judiska kulturen.
Jag tror att Albert Einstein rÄkade ut för precis samma sak nÀr han flyttade till det lilla idylliska Princeton i New Jersey i USA. Helt plötsligt skildes han frÄn storstadslivet i Berlin och den kosmopolitiska tyska vetenskapsvÀrlden.
Princeton var och Àr en avkrok, visserligen full med topp-fysiker och teoretiker men det var mÀnniskor som inte talade tyska och som Einstein inte kunde umgÄs med pÄ samma sÀtt som i Tyskland.
IstÀllet tvingades han till lÄngpromenader utefter Nassau Street med logikern Kurt Gödel.
Chagall har riktigt aldrig tillhört mina favoritmÄlare men hans liv Àr spÀnnande och intressant nog, speciellt i Jackie Wullschlagers tappning att jag kommer att lÀsa den hÀr boken.
Mikroblogga här. Vad gör du just nu? Läs fler inlägg om Konst
Technorati Tags: Marc Chagall, Albert Einstein, Konst, Amerikansk konst, Konst i USA, Rysk Konst, ackie Wullschlage, Konst biografier, Biografier, Konstböcker, Art books
Svenska bloggar om: Marc Chagall, Albert Einstein, Konst, Amerikansk konst, Konst i USA, Rysk Konst, ackie Wullschlage, Konst biografier, Biografier, Konstböcker, Art books
Expressionismens första stapplande steg pÄ Berlins gator: MOMAs Kirchner and the Berlin Street
August 2nd, 2008 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Gatuliv i Berlin strax före Första VÀrldskriget.
USA har lÀnge varit ett resmÄl för konstÀlskare. New York med Museum of Modern Art , Guggenheim och Metropolitan Museum, San Francisco med San Francisco Museum of Modern Art , Chicago med sitt Art Institute of Chicago , Boston Museum of Fine Arts och Philadelphia Museum of Art för att bara nÀmna nÄgra av de frÀmsta.
NÀr vi bodde i Princeton i New Jersey strax utanför New York sÄ köpte vi mÀngder med konstreproduktioner som vi satta upp pÄ vÀggarna pÄ vÄr lilla vÄning pÄ Nassau Street.

Bland mÄlningarna minns jag Ernst Ludwig Kirchners expressionistiska mÄlningarna frÄn Berlins gator strax före Första VÀrldskriget, scener som fick mig att tÀnka pÄ New Yorks brokiga gatuliv en timmes bussresa norrut.
KirchnerutstÀllning i Berlin
Nu har Museum of Modern Art i New York en intressant utstĂ€llning just om Kirchners BerlinmĂ„lningar och Ken Johnson recenserar utstĂ€llningen Kirchner and the Berlin Street i New York Times: Art Review - ‘Kirchner and the Berlin Street’ - At MoMA, Kirchner and the Berlin Street - Dark Visions of a Lonely Town on the Brink
The main event is a set of seven paintings by the German Expressionist Ernst Ludwig Kirchner (1880-1938), produced from 1913 to 1915. Vigorously realized in jagged brushstrokes â lurid pinks, greens and yellows and shades of charcoal black â they depict stylishly dressed streetwalkers and furtive, darkly cloaked men on the nocturnal, vertiginously tilted streets of an infernal city.
As represented in Kirchner’s angular, semi-Cubist style, the prostitutes have masklike faces and haughty, insectoid appearances. They resemble praying mantises or queen wasps, and the men who lurk about them are like anonymous drones.
Den tyska Expressionismen har alltid intresserad mig kanske mycket pÄ grund av Edvard Munch, Oskar Kokoschka och Chaim Soutine som vi alla hade hÀngande dÀr i den lilla ettan pÄ Nassau Street.
Just New York, Berlin och Princeton Àr en intressant triangel för Albert Einstein som Àlskade gatulivet i Berlin tvingades som bekant fly nazisterna och bostÀtta sig just i Princeton och Institute for Advanced Study.
Einstein kunde ofta ses pÄ Princetons idylliska smÄ gator men som mÄnga emigranter sÄ saknade han alltid Berlin och dess gatuliv.
Som nu alltsÄ kan ses pÄ MOMA med början nu pÄ söndag.
Läs fler inlägg om Konst
Technorati Tags: Konst, Konst i USA, Modern Konst, Postmoderistisk Konst, Modern Art, Art, Konst i USA, Amerikansk Konst, USA konst, Museer i USA, Amerikanska Museer, MOMA, Ernst Ludwig Kirchner, Kirchner and the Berlin Street, Edvard Munch, Oskar Kokoschka, Chaim Soutine
Svenska bloggar om: Konst, Konst i USA, Modern Konst, Postmoderistisk Konst, Modern Art, Art, Konst i USA, Amerikansk Konst, USA konst, Museer i USA, Amerikanska Museer, MOMA, Ernst Ludwig Kirchner, Kirchner and the Berlin Street, Edvard Munch, Oskar Kokoschka, Chaim Soutine
Konst i USA. Dali pĂ„ Musem of Modern Art i New York: DalĂ: Painting and Film
July 26th, 2008 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Dali pÄ MOMA i New York
USA har lÀnge varit ett resmÄl för konstÀlskare. New York med Museum of Modern Art , Guggenheim och Metropolitan Museum, San Francisco med San Francisco Museum of Modern Art , Chicago med sitt Art Institute of Chicago , Boston Museum of Fine Arts och Philadelphia Museum of Artför att bara nÀmna nÄgra av de frÀmsta.
NÀr vi först kom till USA sÄ bodde vi i Princeton strax utanför New York och vi brukade ofta resa in till storstan och vandra pÄ Fifth Avenue och besöka MOMA och Metropolitan.

Dali pÄ MOMA
Ăven om jag föredrar San Francisco sĂ„ saknar jag MOMA och saknaden blir akut nĂ€r jag nu ser att MOMA visar en mĂ„ste-se utstĂ€llning om en av mina absoluta favoriter, Salvador Dali.
Vi sÄg en paradutstÀllning om honom pÄ Centre Pompidou för mÄnga Är sedan och intressant nog var det min konstintresserade pappa som först gjorde att jag fick upp ögonen för Dali.
Den nuvarande utstĂ€llningen heter DalĂ: Painting and Film och om alla filmĂ€lskare inser betyder det att vi fĂ„r se Dalis samarbete med Luis Buñuel pĂ„ Un Chien andalou och L’Age d’Or, med Alfred Hitchcock pĂ„ Spellbound och t.om. med Walt Disney.
SÄ hÀr lyder MOMAs introduktion till utstÀllning som fortsÀtter till mitten av September:
Dali pÄ MOMA
MoMA.org | Exhibitions | 2008 | DalĂÂ: Painting and Film
DalĂÂ: Painting and Film Bringing together more than 130 paintings, drawings, scenarios, and films by Salvador DalĂ (1904â1989), this exhibition explores the role that cinema played in the artist’s work.Both an inspiration and an outlet for experimentation, film was DalĂ’s passion, and cinematic vision became a model for his own work.
Richard B Woodward har besökt utstĂ€llningen och recenserar den i Wall Street Journal DalĂ Gets a Makeover - WSJ.com
In this revision of DalĂÂ’s career, film was crucial to his evolution as a painter. The camera’s merciless glass eye and the film editor’s narrative fecundity opened up a dreamlike world of permanent metamorphosis and helped the juvenile rebel to dissolve traditional art categories. “I am superficial,” he wrote in 1927, “and the outside of things is what delights me, for in the last analysis the outside of things is the objective.” The exhibition opens with a moody portrait of his countryman and soon-to-be partner in cinematic crime, the writer-director Luis Buñuel. Painted in 1924, when DalĂ was only 20, it demonstrates his lovely touch and prodigious sense of sculptural form. But it is also a poignant reminder of perhaps the most important artistic friendship he ever enjoyed, and how short-lived it was.
Film och mÄleri, tvÄ konstformer som nu digitaliseras och som i framtiden mer och mer kommer att smÀlta samman. Vad som gör Dalis arbete inom filmen sÄ intressant Àr att det skedde lÄngt före digitaliseringen.
En mycket intrressant utstÀllning.
Läs fler inlägg om Konst
Technorati Tags: Konst, Konst i USA, Modern Konst, Postmoderistisk Konst, Modern Art, Art, Konst i USA, Amerikansk Konst, USA konst, Museer i USA, Amerikanska Museer, MOMA, Museum of Modern Art, Salvador Dali , DalĂ: Painting and Film
Svenska bloggar om: Konst, Konst i USA, Modern Konst, Postmoderistisk Konst, Modern Art, Art, Konst i USA, Amerikansk Konst, USA konst, Museer i USA, Amerikanska Museer, MOMA, Museum of Modern Art, Salvador Dali , DalĂ: Painting and Film
Gustave Caillebotte, mÄlaren som förÀndrade min förestÀllning om vÀrlden
July 7th, 2008 Kommentera här. 1 kommentar »
Paris Street, Rainy Day (1877) Gustave Caillebotte. Art Institute of Chicago, showing Place de Dublin, Paris
Det hÀr Àr en alldeles sann historia som visar hur ofta vÀrlden inte ser ut som vi tror att den gör.
Min pappa var röntgenlÀkare med kosmologi som hobby. SÄ jag tog alltid för givet att alla lÀkare var intresserade av kosmologi. Jag minns hur förvÄnad jag blev nÀr jag trÀffade en lÀkare som inte alls var intresserad av kosmologi och insÄg att det dÀr var nÄgot unikt för min pappa.
Caillebottes stĂ€mningsfulla Rooftops under Snow pĂ„ MusĂ©e d’Orsay.
Men den riktiga chocken kom nÀr jag som 25:Äring sÄg den hÀr tavlan: Gustave Caillebottes fantastiska mÄlning av Place de Dublin i Paris.
NÀr jag vÀxte upp brukade vi titta i gamla fotoalbum och jag minns hur bilderna nÄgonstans kring 1945 förvandlades frÄn fÀrgbilder till svartvita bilder.
Senare nÀr jag som tonÄring tillbringade en sommar pÄ balkongen pÄ TrÀdgÄrdsgatan 8 under en stor grön markis med att lÀsa Douglas Southall Freemans Lees Lieutenants om det amerikanska inbördeskriget sÄ lade jag ocksÄ mÀrke till att alla bilderna var svartvita. Jag lÄnade hem böcker med Mathew Bradys bilder frÄn inbördeskriget pÄ min pappas bibliotekskort pÄ Carolina och fann Äterigen att alla bilderna var svartvita.
SÄ jag fick för mig, och det hÀr Àr som sagt alldeles sant, att vÀrlden före omkring 1945 var svartvit! Det hÀr var en viktig och helt logisk slutledning för hand i hand med den gick en övertygelse att dagens vÀrld, den vÀrld som jag levde i, var unik och helt olika vÀrlden som den varit tidigare.
Det fanns liksom en klar linje mellan min tid och tidigare tidsÄldrar. En extrem form av Solipsism kanske.
Det var bara nÀr jag redan befann mig hÀr i USA och sÄg Gustave Caillebottes tavla som jag hajade till och insÄg att den inte var mÄlad i svartvitt utan i fÀrg och att vÀrlden dÀrför mÄste ha varit i fÀrg redan dÄ.
Och att vÀrlden alltsÄ mÄste ha varit i fÀrg redan pÄ stenÄldern. Och dÀrför kanske inte sÄ olik vÄr egen som i alla fall jag hade trott.
Ingen tror mig nÀr jag berÀttar om det hÀr men det Àr som sagt alldeles sant. Och jag tror att andra ocksÄ har liknande vaneförestÀllningar. Miljoner amerikaner tror t.e.x. pÄ andevÀsen och gudar livet ut.
Läs fler inlägg om Konst
Technorati Tags: Konst, Gustave Caillebotte, Impressionismen
Svenska bloggar om: Konst, Gustave Caillebotte, Impressionismen
Berömda kvinnliga konstnÀrer uppmÀrksammas i sommarhettan i San Francisco
June 21st, 2008 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Klicka pÄ bilden.
Palace of the Legion of Honor i San Francisco
Mitt i en vÀrmebölja som idag kommer att driva temperaturen upp till 37 eller mer sÄ gÀller det att hitta gömstÀllen med luftkonditionering.
För den som Àr intresserad av konst sÄ erbjuder San Franciscos tvÄ stora konstmuseer just nu tvÄ svalkande och spÀnnande utstÀllningar: Frida Kahlo pÄ SFMOma och Women Impressionists: Berthe Morisot, Mary Cassatt, Eva GonzalÚs, Marie Bracquemond i pÄ det gamla anrika Legion of Honor museet.
Klicka pÄ bilden.
En av Mary Cassatts mÄnga mÀsterverk.
Stephen Winn skriver i San Francisco Chronicle om utstĂ€llningen om kvinnliga impressionstiska mĂ„lare som öppnar idag pĂ„ Legion of Honor-museet nĂ€ra Golden Gatebron: ‘Women Impressionists’ at Legion of Honor
Organized by Frankfurt’s Schirn Kunsthalle and the Fine Arts Museums here, this exhibition devotes the dominant portion of its real estate to name-draws Mary Cassatt and Berthe Morisot. The expected is here in abundance - an entire room largely given over to Cassatt’s mother-and-child paintings and familiar prints and a generous display of Morisot’s alluring, brushily painted women. But this not only a greatest-hits parade.Cassatt, in a telling portrait of her pained but smiling mother, and Morisot, with a landscape that verges on abstraction, reveal different facets of their art. The Manet-trained Eva GonzalĂšs and theatrically inclined Marie Bracquemond, both undoubtedly new to many viewers, play subordinate but important roles in the show’s smaller middle galleries.
Efter ett besök pÄ SFMOMA brukar vi ströva ut mot Embarcadero och San Francoscobukten och frÄn Legion of Honor Àr det en enastÄende vacker promenad ut mot Golden Gatebron.
Men vÀnta till i morgon nÀr det skall bli aningen svalare.
Läs fler inlägg om San Francisco
Technorati Tags: Silicon Valley, Kalifornien, California, San Francisco, Cupertino, Sunnyvale, Palo Alto
Svenska bloggar om: Silicon Valley, Kalifornien, California, San Francisco, Cupertino, Sunnyvale, Palo Alto
Kan man mÄla natten: Van Goghs Nuit étoilée sur le RhÎne pÄ MOMA i New York
June 13th, 2008 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Van Goghs Nuit Ă©toilĂ©e sur le RhĂŽne frĂ„n September 1888. Nu pĂ„ Musee d’Orsay i Paris. Klicka pĂ„ bilden.
Dagens Arles
Vincent Van Gogh mÄlade sin berömda Nuit étoilée sur le RhÎne, Starry Night Over the Rhone vid Arles ett par mil frÄn Medelhavet i September 1888.
MÄlningen Àr en av flera nattmÄlningar som van Gogh gjorde och nu har Museum of Modern Art i New York skapat en speciell utstÀllning av van Goghs nattmÄlninger i samarbete med van Goghmuseet i Amsterdam:
van Gogh and the Colors of the Night>
En intressant detalj Àr att utstÀllningen har skapats av Joachim Pissarro, sonsonson till den store impressionisten Camille Pissarro som, efter att ha studerat 45 verk av van Gogh tycker sig se intressanta teman och gemensamma drag i hans nattmÄlningar :
This exhibition will present new insight into Van Gogh’s depictions of night landscapes, interior scenes, and the effects of both gaslight and natural light on their surroundings. Representing all periods of the artist’s career, the exhibition will comprise over two dozen works of superlative qualityâseveral of which have never been seen together, even though they were very clearly conceived with each other in mind.
Langlois Bron i dagens Arles
Carol Vogel har sett utstÀllningen pÄ MOMA och skriver om den i New York Times: Darkness Was Muse for a Master of Light
âWe discovered a lot of new, unpublished research,â Mr. Pissarro said. Van Goghâs preoccupation with the night, both real and imagined, lasted from around the age of 20 until his death at 37, he said. (He painted âThe Starry Nightâ 13 months before he died, when he was living in an asylum in St. RĂ©my, France.)
Mr. Pissarro said that van Goghâs fascination with the night surfaces repeatedly in letters to his brother, Theo, his mother and friends. In a letter dated Sept. 8, 1888, to Theo, for example, he wrote, âIt often seems to me that the night is much more alive and richly colored than the day.â
Det hÀr Àr en intressant infallsvinkel till en av vÀrldens i sÀrklass mest kÀnda mÄlare.
För den som vill se mĂ„lningen i original hĂ€nger den i Musee d’Orsay i Paris dĂ€r jag sjĂ€lv har sett den.
Jag har sjÀlv haft förmÄnen att besöka Arles och för nÄgra Är sedan lÀste jag en fascinerande bok som jÀmförde van Goghs mÄlningar frÄn Arles med verkligheten. Och som visade hur van Gogh kunde ta ett fÀlt med solrosor som de flesta sÀkert inte ens skulle lÀgga mÀrke till och förvandla det till odödlig konst.
Som han ocksÄ lyckades med med sina nattmÄlningar.
I dag skulle den hÀr scenen se helt annorlunda ut eftersom man inte hade elljus utan endast gasljus Är 1888. MÀnniskorna upplevde alltsÄ natten pÄ ett helt annat sÀtt för 100 Är sedan, Àven is stÀderna.
Läs fler inlägg om MOMA
Technorati Tags: Konst i USA, Museum of Modern Art, New York, Konstmuseer i USA, Vincent van Gogh, Van Gogh and the Colors of the Night
Svenska bloggar om: Konst i USA, Museum of Modern Art, New York, Konstmuseer i USA, Vincent van Gogh, Van Gogh and the Colors of the Night
Amerikanska ikoner: Lincolnmonumentet i Washington symboliserar USA i förÀndringens Är 2008
May 26th, 2008 Kommentera här. 2 kommentarer »

Abraham Lincoln Àr högaktuell i USA i Är.
145 Är efter det att Abraham Lincoln avskaffade slaveriet Àr en annan politiker frÄn Illinois, Barack Obama, pÄ vÀg till Vita Huset. Att USA nu efter 145 Är Àr redo att vÀlja en afroamerikansk politiker till USA:s högsta Àmbete visar hur lÄngsam den sociala utvecklingen trots allt gÄr i vÀrldens modernaste samhÀlle. Men ocksÄ att USA trots allt nu hÄller pÄ att skaka av sig den gamla misslyckade Goldwater-inspirerade konservatismen som har kvÀvt landet de senaste decennierna.

Precis som Abraham Lincoln besegrade sydstatsslaveriet och slutligen förvandlade USA till en modern nation i den vÀsterlÀndska traditionen sÄ tyder allt pÄ att Barack Obama kommer att bryta med det gamla traditionella USA som nu representeras av Hillary Clinton och John McCain för att inte tala om George Bush och den fanatiska Kristna Högern.
USA Àr pÄ vÀg att förÀndras mer under de nÀrmaste Ären Àn det har förÀndrats sedan Andra VÀrldskriget. Inte minst tack vare det faktum att det amerikanska samhÀllet inte lÀngre har tillgÄng till den billiga olja som har fungerat som drivmotor under flera generationer. Hela det amerikanska samhÀllet mÄste byggas om, precis som sydstaterna efter Inbördeskriget.
Roger Cohen skriver i New York Times om hur Obamas innovativa Internet-baserade presidentkampanj slog Hillary Clintons traditionella kampanjorganisation, ett tydligt tecken pÄ att en ny generation med nya ideer nu hÄller pÄ att ta makten i USA : The Obama Connection
Green notes, âObamaâs claim of 1,276,000 donors is so large that Clinton doesnât bother to compete.â He gives some other Obama campaign numbers: 750,000 active volunteers and 8,000 affinity groups. In February, a month in which he raised $55 million ($45 million over the Internet), 94 percent of donations were of $200 or less, a number dwarfing small contributions to Clinton and John McCain.
Obama has been a classic Internet-start up, a movement spreading with viral intensity and propelled by some of Silicon Valleyâs most creative minds. As with any online phenomenon, he has jumped national borders, stirring as much buzz in Berlin as he does back home.

Andrew Ferguson skriver i Wall Street Journal om Lincolnmonumentet som amerikansk ikon och dess plats i USA:s historiaA Misunderstood Monument - WSJ.com
Four score and six years ago this Memorial Day weekend, our fathers cut the ribbon at the Lincoln Memorial at the western end of the National Mall. Lincoln’s only surviving son was there, and so was William Howard Taft, delivering a speech as large and windy as William Howard Taft. Warren Harding delivered an address, too — a compliment paid to our greatest president from our worst.
As the years recede from its dedication in 1922, the memorial has come to stand for something its designers probably didn’t foresee.
It’s a model of a certain way of understanding American history, a way that to some of us seems as starry-eyed and innocent as a preteen crush. You can’t imagine it being built today, a half-century into our wised-up era.
Americans make Lincoln an icon, Harding said, not because he deserves it but because we need it, as a persistent reminder of something larger than any man, flawed as he must be. The truth of the icon, the reason behind it, is there in the temple itself, in plain sight, not hidden or encoded or insinuated.
It’s found etched in the wall to the right of the statue, in the Gettysburg Address, in which Lincoln reminded his country that its potential for greatness lived in its founding proposition. And that’s why the memorial is so large, so grand, so perfect in form and scale: It honors not just a man but a proposition — an idea that no wised-up debunker can hope to deflate.

Som Andrew Ferguson skriver i Wall Street Journal (lÀs hela artikeln) sÄ Àr Lincolnstatyn i monumentet sÄ stor dÀrför att Lincoln lyckades fÄ den amerikanska nationen att förstÄ att man inte kunde leva fritt och samtidigt försvara slaveriet.
PÄ samma sÀtt lovar Barack Obama idag att förpassa den amerikanska konservatismen och Bush-regeringens brutala ut- och inrikespolitik till historiens skrÀphög. Amerikanerna kan inte leva fritt och samtidigt som Bush ockupera frÀmmande lÀnder, tortera sina förmenta fiender, spionera pÄ sina egna medborgare och öka de sociala klyftorna i landet.
Till skillnad frÄn den oartikulerade Hillary Clinton och de förvirrade McCain Àr Obama liksom Lincoln en unik politiker som man inte ser mer Àn nÄgon gÄng pÄ ett par generationer hÀr i USA. Jag har lagt ut Obamas tal till studenterna pÄ Wesleyan University hÀr pÄ bloggen. Here are remarks of Senator Barack Obama
Wesleyan University Commencement.
Lincoln skulle le igennkÀnnande.
Lincolnmonumentet som har sin egen hemsida ligger i huvudstaden Washington, kolla Googlekartan ovan, och blev klart 1922. 100 Är efter Lincolns tal i Gettysburg som avskaffade slaveriet höll Martin Luther King Jr. sitt historiska tal just i Lincolnmonumentet: I Have a Dream.
Det Àr den drömmen som Barack Obama nu kommer att förverkliga inte bara för USA:s afroamerikaner utan för alla amerikaner.
Och den som inte har tid eller möjlighet att besöka Lincolnmonumentet i sommar kan i alla fall lÀsa Doris Kearns Goodwins magistrala Lincolbiografi :MÄste-lÀsa bok om USA-valet: Doris Kearns Goodwins Team of Rivals.
à r 2008 kommer att gÄ till historien som ett av de mest omvÀlvande i USA sedan Andra VÀrldskriget, eller kanske t.o.m sedan Lincolns historiska tal i Gettysburg 1863. Som Lincoln Àr Barack Obama en lysande talare. Precis vad USA behöver efter den groteske George Bush som inte ens kan uttala de enklaste engelska ord.
Fler amerikanska ikoner kommer under sommaren som just officiellt börjar nu pÄ tisdag efter Memorial Day-helgen.
Läs fler inlägg om Obama
Technorati Tags: Politik i USA, Republikanerna, Demokraterna, US Politics, Washington, USA-regeringen, George Bush, Lincoln Monumentet
Svenska bloggar om: Politik i USA, Republikanerna, Demokraterna, US Politics, Washington, USA-regeringen, George Bush, Lincoln Monumentet
Kultur i USA: Spoletofestivalen skakar om i kulturlivet i USA
May 24th, 2008 Kommentera här. Inga kommentarer än »
Klicka pÄ bilden
Titta pÄ video frÄn Spoletofestivalen
I bÄda fallen rör det sig om opera, teater, dans och musik i en pittoresk miljö.
à rets Spoletifestival i Charleston gÄr av stapeln 200 Är efter det att USA förbjöd importerandet av slavar och mitt under den valkampanj som antagligen kommer att ge USA sin första afroamerikanske president.
Steven Spielbergs film om slavupproret pÄ slavskeppet La Amistad
En av de operor som uppförs pĂ„ Spoletofestivalen Ă€r Anthony Davis’ Amistad om det beryktade slavskeppet La Amistad och det historiska domslut som blev följden av att de afrikaner som hade förts ombord pĂ„ skeppet gjorde revolt mot slavhandlarna.
Charleston i South Carolina
Att operan uppförs just i Charleson Àr fully av symbolik eftersom staden var en av huvudhamnarna i den amerikanska slavhandeln.

Charleson i South Carolina.
SĂ€g inte att opera inte kan vara socialt relevant.
Daniel J. Wakin skriver i New York Times om Spoletofestivalen och Anthony Davis opera: At Spoleto Festival, Revisiting a Fateful Chapter in Slavery - NYTimes.com
Charleston i South Carolina.
The opera is based on historical events involving a Spanish slave ship, La Amistad, in 1839-41. A group of West Africans â Mende and Temne people from what is now Sierra Leone â were seized and taken to Cuba for sale as slaves. As the ship moved on to another Caribbean island, they rose up, killed most of the crew and sought to return home, but the ship’s navigator tricked them into sailing toward the United States.
They were captured on Long Island and put on trial in Connecticut, which was deemed more sympathetic to slavery. Abolitionists took up their cause. John Quincy Adams, a former president, defended them, and the Supreme Court eventually ruled that the Africans should be considered free people. Most returned to Africa; some stayed in America. One young woman learned English and graduated from Oberlin College in Ohio. In interviews blacks in the audience used ‘resonate  often to describe the Charleston production.
Man spelar ocksÄ Rossinis opera La Cenerentola, Askungen, och mycket annat intressant pÄ Spoletofestivalen i Charleston.
Rossinis La Cenerontola, Askungen med Cecilia Bartoli frÄn 1994
Och den som Àr intresserad av opera och inte kan ta sig Charleston kan i alla fall trösta sig med Fina Torres nu klassiska film Celestial Clockwork om opera och klassisk musik och Paris, allt i en salig blandning.
NÀstan som Spoletofestivalen i ett nötskal.
Och den som vill följa festivalen i detalj kan lÀsa Spoletos egen blogg.
Läs fler inlägg om Musik
Technorati Tags: Musik, Musik i USA, Amerikansk musik, PopulÀrmusik, Popmusik, USA-musik, Popmusik i USA, La Amistad, Spoleto
Svenska bloggar om: Musik, Musik i USA, Amerikansk musik, PopulÀrmusik, Popmusik, USA-musik, Popmusik i USA, La Amistad, Spoleto
Kalifornisk konst pÄ Nordiska Akvarellmuseet
May 17th, 2008 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Kalifornienborna har alltid haft en förkÀrlek till medier i alla dess former, frÄn Ansel Adams storstilade fotografier av Sierra Nevada till Hollywood med sin film och TV. Men Àven traditionellt mÄleri har frodats hÀr i den eviga solens lland.
Los Angeles County Museum of Art och SFMOMA Àr tvÄ av de frÀmsta konstmuseerna hÀr i Kalifornien. Ett annat Àr Getty Museum som just nu visar en intressant utstÀllning med experimentalvideo frÄn de senaste 40 Ären.
Men tillbaks till traditionellt mÄleri. Det Àr lite rörande att se hur oerhört populÀrt det Àr att mÄla hÀr i Silicon Valley. SmÄstÀder som Los Altos har ofta amatörutstÀllningar och en del av mÄlningarna Àr faktiskt riktigt bra. Litet förvÄnande bland all IT.
Margareta Artsman skriver om utstÀllningen pÄ Nordiska Akvarellmuseet i SvD: Ljuset frÄn Kalifornien har nÄtt SkÀrhamn
UtstÀllningen omfattar kalifornisk akvarellkonst skapad under hundra Är frÄn 1908 av 59 konstnÀrer. Den har blivit möjlig tack vare stöd av bland andra The Barbro Osher Pro Suecia Foundation och ett samarbete med San Francisco State University.
Verken har lÄnats ut frÄn flera museer i Kalifornien, bland annat San Francisco Museum of Modern Art och Fine Arts Museum of San Francisco liksom frÄn privata konstsamlingar.
UtstÀllningen har surrealismen och det figurativa som röda trÄdar och har delats upp i tre sektioner.
Den första behandlar det tidiga 1900-talets konst med influenser frĂ„n europeisk modernism och Arts and Crafts-rörelsen. Den andra fokuserar pĂ„ Âefterkrigstidens surrealistiska abstraktion och det figurativa mĂ„leriets sĂ€rstĂ€llning pĂ„ amerikanska vĂ€stkusten. Den sista sektionen skildrar nutiden med den kaliforniska konstscenens mĂ„ngfald av uttryck.
Alltid roligt nÀr Kalifornien syns och hörs i svenska medier.
Läs fler inlägg om Konst
Robert Rauschenberg, en av USA:s stora popkonstnÀrer Àr död
May 13th, 2008 Kommentera här. Inga kommentarer än »


Robert Rauschenberg, en av USA:s stora efterkrigskonstnÀrer Àr död. Han influerades av Marcel Duchamp, Kurt Schwitters, Joseph Cornell och andra och skapade en helt unik konsttil som inte bara omfattade mÄleri utan ocksÄ skulptur och dans.
Han har spela en stor roll inom det amerikanska popmÄlerit.
Hans död uppmÀrksammas i alla de stora amerikanska tidningarna liksom Àven Time Artist Robert Rauschenberg Dies och Newsweek: He Made Art Pop. Honoring the pre-eminent American artist of the 20th century.
Robert Rauschenberg
Michael Kimmelman skriver i New York Times om Robert Rauschenberg, Titan of American Art, Is Dead at 82 - New York Times
He died of heart failure, said Arne Glimcher, chairman of PaceWildenstein, the artist’s gallery in Manhattan.Mr. Rauschenberg’s work gave new meaning to sculpture. ‘Canyon, Â for instance, consisted of a stuffed bald eagle attached to a canvas.
‘Monogram  was a stuffed Angora goat girdled by a tire atop a painted panel. ‘Bed  entailed a quilt, sheet and pillow, slathered with paint, as if soaked in blood, framed on the wall. They all became icons of postwar modernism.
Peter Plagens skriver mer om Robert Rauschenberg och hans konst i NewsWeek: He Made Art Pop. Honoring the pre-eminent American artist of the 20th century.
Historically, Rauschenberg got us from Abstract Expressionism to Pop A











