Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

GÀstinlÀgg: Klas Sandberg skriver om militÀrsvÀrmeriet och patriotismen i USA

November 6th, 2008 Kommentera här. 8 kommentarer »

Pusha

I ntroduktion:

Alla som har trÀffat Klas Sandberg vet att bakom den artiga och vÀnliga ytan döljs en rakbladsskarp hjÀrna med rent encyklopediska kunskaper om samtidshistorien och dagens sÀkerhetspolitik.

HÀr skriver Klas om militÀrsvÀrmeriet och patriotismen i USA. Det Àr nÄgot som Klas och jag har pratat litet om och jag kan sjÀlv vittna om hur det Àr hÀr i USA.

Jag kom in i en affĂ€r en dag och tog av mig min keps, som jag mĂ„ste ha pĂ„ mig mot solen. En Ă€ldre dam sade uppskattande: “young man, you must have been in the service”.

Det tycker jag ger en perfekt bild av hur amerikaner ofta ser pÄ militÀrer, artiga, belevade, manliga, patriotiska, ett ideal för alla amerikaner. Som John McCain t.ex. Om man kan förstÄ det amerikanska svÀrmeriet för det militÀra sÄ kommer man ocksÄ att förstÄ rÀtt mycket en av de grundlÀggande strömningarna i det amerikanska samhÀllet.

LĂ€s absolut Klas egen blogg Vindskupan

Amerikaner som Äterupplivar Inbördeskriget frÄn 1860-talet.

Kanske inleddes Amerikas förÀlskelse i MilitÀr Makt pÄ allvar nÄgon gÄng pÄ 1920-talet.

Somliga skribenter, som Robert Kagan, hĂ€vdar att det ligger inbĂ€ddat i Amerikas DNA-kod redan frĂ„n den allra första början. Det gĂ„r att hitta skĂ€l för det men gĂ„r du tillbaka till 1800-talet var krigsmakten snarare den lilla askungen i det amerikanska boet. Efter inbördeskriget skars budget och personalstyrka ner, kraftigt
 och skars sedan ner gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng, under allvarligt, patriotiskt jĂ€mmer frĂ„n fosterlĂ€ndska skribenter. Allt som blev kvar var ett krympande försvar av lĂ€tt förgrĂ€mda, stamanstĂ€llda soldater, utrustade med sliten utskottsmaterial frĂ„n inbördeskriget som tröstade sig med att gĂ„ loss pĂ„ de sista resterna av den indianska urbefolkningen.

SÄ vad hÀnde pÄ 1920-talet?

Det var i alla fall dÄ som man i den amerikanska regeringen satte sig ner och började planera för en ekonomisk och industriell mobilisering i hÀndelse av ett nytt krig. Under hela 1800-talet hade man, frÀmst i Europa, byggt ut vÀrnpliktssystem. Till och med smÄ lÀnder kunde stÀlla stora arméer pÄ fötter.

Under första vÀrldskriget upptÀckte man att det inte rÀckte att kalla in mÀngder med mÀn under fanorna. Det mÄste till en mobilisering av ekonomin ocksÄ.

NÀr första vÀrldskriget började hade de flesta militÀrer trott att det rÀckte bunkra upp en redig trave artillerigranater och patroner som skulle rÀcka för hela kriget som förmodades bli kort.

Det blev inte kort.

Det gick snart upp för de krigförande att ammunitionsfabrikerna mÄste fortsÀtta gÄ pÄ högvarv hela kriget ut för att kunna mata arméerna med ammunition och annan utrustning. Arméernas aptit var lÄngt mer glupande Àn man kunde ana. Bara under Neuve Chapelle offensiven 1915 förbrukade det brittiska artilleriet mer granater Àn under hela Boerkriget. Produktionen av konsumtionsvaror mÄste skÀras ner, kvinnlig arbetskraft mÄste uppbÄdas, viktiga rÄvaror mÄste reserveras för krigsmakten etc. etc.

Den stora, viktiga lÀrdomen stannade kvar.

Memorial Day Parade

Under en stor del av mellankrigstiden skulle allvarsamma, grĂ„ och okĂ€nda kamrersfigurer i kostym och stĂ€rkta kragar sitta i arbetsgrupper, utredningar, kommittĂ©er och kommissioner i Tyskland, Sovjetunionen och
 USA. De skulle planera för sina lĂ€nders kommande, ekonomiska och industriella mobilisering.

Idag Àr de mÀnniskorna grundligt bortglömda (med undantag för Tysklands Albert Speer) jÀmfört med alla fÀltmarskalkar och krigshjÀltar men utan deras insatser hade troligen det andra vÀrldskriget aldrig blivit sÄ vanvettigt förödande. Utan deras trista pappers planer och förberedelser hade det inte varit möjligt för alla krigförande parter att stampa fram sÄ stora resurser.

I USA vilade ansvaret pÄ den bitrÀdande försvarsministern som skulle se till att planerna för industriell mobilisering hölls tipptopp. Som brukligt hade Amerika Äterigen skurit ner sin krigsmakt till ett minimum efter första vÀrldskriget sÄ det ansÄgs nödvÀndigt.

ArlingtonkyrkogÄrden.

En sovjetisk ekonom skrev:

“Eftersom USA antar att nĂ€sta ’stora’ krig kommer att bli en konflikt i grandios skala, dĂ€r de mĂ€ktigaste staterna med mĂ„ngmiljonarmĂ©er och förstklassiga flottstyrkor blir indragna, rĂ€knar amerikanska strateger med ett extremt hĂ„rt, blodigt och utdraget krig.”[i]

Det finns ekonomi historiker som menar att fröna till det kommande militÀrindustriella komplexet lÄg just i de planerna och de kopplingar som började uppstÄ mellan krigsmakten och delar av industrin.

I den typen av industriell mobilisering hade Amerika en oskattbar fördel över alla tÀnkbara rivaler. Landet hade en jÀttelik verkstad till sitt förfogande. Av alla industriprodukter pÄ jorden kom varannan frÄn USA. Jag misstÀnker sjÀlv att om man hade frÄgat en patriotiskt lagd amerikan som vilka som var fördelarna med hans land skulle han snarar peka pÄ uppfinningar, jÀrnvÀgsbyggen, dammar och industriproduktionen snarare Àn krigsmakten.

Det var nog snarare dÀr de flesta amerikaner hade sin identitet pÄ den tiden. I industri- och ingenjörs bedrifter snarare Àn i krigsmakten.

NÀr andra vÀrldskriget vÀl började skulle mÄnga européer göra stora ögon över de amerikanska soldaterna. Deras fÀltuniformer liknade snarare en fabriksarbetardress. En brittisk soldat noterade förundrad att de ofta verkade gripa sig verket an mer som arbetslag av praktiskt lagda byggjobbare Àn som strama militÀrer.

För mÀngder av amerikaner blev intrÀdet i andra vÀrldskriget nÀrmast en lÀttnad. Vid den tiden hade ekonomin varit lamslagen av den depression som började 1929.

HÄll gÀrna i minnet att det inte handlade om fattigdom med TV eller kylskÄp pÄ den tiden. Det rÄdde tröstlös nöd i stora delar av landet. Man hör talas om barn som dog av undernÀring eller som övergavs av sina förÀldrar.

Och det verkade aldrig ta slut. Krisen malde pÄ och malde pÄ, tvÀrsigenom 1930-talet.

Med andra vÀrldskriget intrÀdde full sysselsÀttning i landet, nÀr det industriella mobiliseringsmaskineriet klickade till och drog igÄng. Först med strömmen av militÀra bestÀllningar frÄn Frankrike och Storbritannien som gav fabrikerna fullt upp. Sedan för Amerikas egen upprustning.

Under andra vĂ€rldskriget överlĂ€mnade praktiskt taget kongressen plĂ„nboken till militĂ€rerna. General Hap Arnold fick beskedet av senator Cabot Lodge att han skulle fĂ„ allt han begĂ€rde. ”Det Ă€r bara att be om det.”

Försvarsmakten plockade upp blanco checken med ett brett flin. Flottan, under amiral King, bestÀllde fartyg, lÄngt utöver vad man behövde för att besegra Japan. Ja till och med fler Àn man kunde hitta sjömÀn Ät.

Det började dÄ. PÄ den vÀgen har det fortsatt Àn idag. INGEN, inte ens de mest progressiva kongressledamöterna ifrÄgasÀtter försvarsanslagen eller försöker skÀra i dem.[ii]

Inför krigsslutet rĂ„dde en tyst Ă„ngest. MĂ€ngder av mĂ€nniskor hade krĂ€lat i avgrunden av osĂ€kerhet och fattigdom. De hade lyfts upp igen av krigsproduktionen och ett myller av goda tillverkningsjobb. Freden betydde visserligen att grabbarna skulle komma hem igen och demobiliseras
 men sen dĂ„? Skulle de allihopa falla tillbaka ner igen avgrunden nĂ€r försvarsproduktionen inte behövdes lĂ€ngre?

Det kalla kriget blev för dem, inte en börda utan nÀrmast en rÀddande Àngel. Arsenalerna mÄste fyllas pÄ igen. Det behövdes Ànnu fler strategiska bombplan, örlogsfartyg och stÄende arméer. Med det kalla kriget blev mobiliseringen permanent. Efter alla stora amerikanska krig hade krigsmakten demobiliserats i rasande fart. Ja efter fredsslutet efter den amerikanska revolutionen hade pÄ 1780-talet hade kolonisterna haft sÄ brÄttom att de praktiskt taget lade ner hela armén medan brittiska trupper fortfarande stod kvar i kolonierna.

En gÄng i tiden hade den amerikanska federationens grundare varnat för stÄende arméer och tilltrasslade allianser.

Nu gled bÄda igenom utan större protester frÄn allmÀnna opinionen, massmedia eller det politiska etablissemanget.

DÀr har du EN mycket viktig faktor Lennart. Miljontals amerikaner Àr beroende av krigsmakten, bokstavligen. Den innebÀr bröd och smör pÄ bordet för dem. BÄde försvarsindustrin och militÀrbaser Àr fördelade över nÀstan alla amerikanska delstater, med viss koncentration till sydstaterna. [iii] Och det hör till mÀnniskans natur att om man Àr del av en verksamhet, ja dÄ tenderar man att identifiera sig med den.

Försöker jag pĂ„stĂ„ att alltsammans bara handlar om krassa egenintressen? Nej, sĂ„ enkelt Ă€r det inte. MĂ„nga av de patriotiska militĂ€rentusiasterna tror sjĂ€lva sĂ€kert uppriktigt pĂ„ Amerikas Unika Öde. Det Ă€r bara sĂ„ att egenintressen och övertygelser Ă€r sĂ„ tĂ€tt sammantvinnade att den enskilde inte kan avgöra var det ena slutar och det andra börjar.

officersutbildning pÄ ett universitet

NÄ under alla förhÄllanden kan man misstÀnka att om en amerikansk patriot förr i tiden framför allt skröt över sitt lands tekniska bedrifter sÄ talar han idag om krigsmakten för hela slanten. Det gjorde de mÄnga av de amerikanska utbytesstudenter som jag trÀffade i Uppsala.

En normal, sund patriotism kan handla om kÀrlek till folket, naturen och kulturen, det kan handla om stolthet över kulturella och vetenskapliga bedrifter. Hos de flesta lÀnder finns ocksÄ ett militÀrt inslag i den nationella identiteten.

Det Àr normalt. Men nÄgot blir skevt nÀr det militÀra inslaget i den nationella identiteten blir till en gökunge börjar trÀnga ut de övriga.

Kommer du ihÄg Eisenhowers avskedstal? Den 17 januari 1961. DÀr han varnar för uppkomsten av det militÀrindustriella komplexet med dess stÄende krigsmakt och lika stÄende krigsindustri dÀr bÄda Àr sammantvinnade? Han talar om:

 

Mikroblogga här. Vad gör du just nu? Läs fler inlägg om MilitÀr

2008-10-07 Ludendorff och McCain, den amerikanska och tyska högerns militÀrsvÀrmeri
2008-07-07 FRA-lagen, HÄkan Syrén och den militÀra underrÀttelsetjÀnsten i Afghanistan
2007-11-29 MilitÀrtekniska detaljer om Israels mÀrkliga genrep inför ett möjligt bombkrig mot Iran.
2007-07-07 Följ med till Talpiot, Israels hemliga militÀra IT-universitet pÄ Hebrew University i Jerusalem
2007-06-08 George Bush och Robert Gates möblerar om i USA:s militÀra ledning
2007-06-06 Gift dig pÄ Stanford University men Àr det verkligen romantiskt att Äka ivÀg i en gigantisk militÀrbil?

Technorati Tags: , , , ,

Svenska bloggar om: , , , ,

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

USA:s försvarsstabschef Mike Mullen i Finland för samtal med Rysslands generalstabschef Nikolai Makarov

October 22nd, 2008 Kommentera här. 26 kommentarer »

Pusha

Amiral Mike Mullen

I ett tydligt tecken pÄ att USA:s försvarsminister Robert Gates nu har börjat inse att president Bushs dagar i Vita Huset nu Àr rÀknade sÄ har han skickat försvarsstabschefen amiral Mike Mullen till Helsingfors för samtal med Rysslands nytilltrÀdde generalstabschef Nikolai Makarov.

Mullen har redan, som Pamela Constable har skrivit i Washington Post, besökt Pakistan för att dÀmpa kÀnslorna efter flera amerikanska bombangrepp Mullen Visits Pakistan as U.S. Raids Stir Tensions och hans Helsingforsbesök gÄr i samma anda.

Det hÀr Àr ett viktigt möte inte minst för att det visar att USA Àr berett att minska spÀnningen med Ryssland och inte, som Carl Bildt och den svenska högern verkar föredra, starta ett nytt kallt krig.

 

Mikroblogga här. Vad gör du just nu? Läs fler inlägg om Pentagon

2008-06-28 Alarmerande Pentagon-rapport om lÀget i Afghanistan
2008-04-09 General Petraeus skakar om i valkampanjen. Det jÀser bland Pentagons yngre officerare.
2008-02-03 Pentagons ballongbudget bara vÀxer och vÀxer. Kan USA vinna kriget mot terrorismen?
2007-12-01 Presidenten diskuterar sina planer för det fortsatta Kriget mot Terrorismen - och Iran(?) - pÄ Pentagon
2007-12-01 Kan Pentagonchefen Robert Gates förhindra att de neokonservativerna startar ett storkrig mot Iran?
2007-08-12 USA:s marinminister Donald Winters uppmÀrksammade tal pÄ Pentagons teknikmÀssa DARPATech 2007.

Technorati Tags: , , , , , , ,

Svenska bloggar om: , , , , , , ,

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

USSR, DDR, USA, Israel. NÀr muren faller: en enstatslösning för Israel nu nÀr USA Àr slut som stormakt?

October 19th, 2008 Kommentera här. Inga kommentarer än »

Pusha

Hamnen i Acre.

Israel laddar idag, som Yaakov Katz skriver i Jerusalem Post, upp med vapenköp i USA som aldrig förr Israel leads ME in approved arms purchases

For the first time in years and in the face of Iran’s nuclear drive, Israel surpassed Saudi Arabia in arms purchases in 2008, reaching just over $20 billion, The Jerusalem Post has learned.

Israel is the first country outside the US to receive approval to buy the Lockheed Martin F-35 Joint Strike Fighter.

Last year, the US Department of Defense approved plans to sell Israel that amount of arms, including stealth fighter jets, transport aircraft, state-of-the-art missile ships and satellite-guided “smart bombs.”

Total deals approved by the US to all countries surpassed $60b.

Samtidigt, som nyhetsmedierna har meddelat, sÄ fortsÀtter Israel att behandla den palestinska befolkningen inne i sjÀlva Israel, som andra klassens medborgare: Livni urges calm after Arabs, Jews clash in Israel

Berlinmuren

Trouble started in Acre after dark on Wednesday when an Arab drove into a Jewish district, disturbing the start of 24 hours in which Jews abstain from using cars and other machinery. As word spread from mosque loudspeakers of Jewish youths stoning the car, Arab crowds responded angrily.

Vad som sker i Gazaremsan och pĂ„ VĂ€stbanken vet vi redan. Även om det som regel inte rapporteras i den svenska pressen sĂ„ brukat Jinge följa utvecklingen dĂ€r pĂ„ sin utmĂ€rkta blogg.

En explosiv situation m.a.o. Ett allt starkare Iran, ett försvagat USA och dÀrför ocksÄ ett försvagat Israel.

För Wall Street-krisen har, som Jay Solomon och Sioban Gorman skriver i Wall Street Journal plötsligt försvagat USA:s stormaktsposition i vÀrlden: Financial Crisis May Diminish American Sway - WSJ.com

WASHINGTON — The financial crisis could further undermine the U.S.’s role as the world’s only superpower and affect the reshaping of international institutions such as the United Nations Security Council that have defined the post-World War II era, officials say.

America’s historic economic shock in the past month came as its ability to project influence globally was already being challenged by emerging powers such as China and India, as well as oil-producing Russia and Iran. The limits to U.S. power have become apparent in the Bush administration’s final year, as it has struggled to end Tehran’s nuclear program and failed to safeguard Georgian sovereignty during the Russian incursion in August. Secretary of State Condoleezza Rice canceled a trip to a democracy forum in Abu Dhabi this week to gauge the geopolitical impact of the financial crisis and help to fashion an American response, her aides said.

 

Mikroblogga här. Vad gör du just nu? Läs fler inlägg om Israel

2008-08-14 Göran Rosenberg om Israel, Iran och atomvapen.
2008-08-07 Israel, Iran, bloggar och den alltmer trivialiserade svenska pressen
2008-07-24 USA-valet: Obama frÄn Israel till Berlin, pÄ tröskeln till USA:s ödesval
2008-07-03 Amerikansk-Israeliskt bombkrig mot Iran nu allt troligare
2008-06-20 Israels stora flygövning över östra Medelhavet, generalrepetition för ett bombkrig mot Iran?
2008-06-04 Obama och Israel, vad betyder hans framtrÀdande pÄ American Israel Public Affairs Committee?

Technorati Tags: , , , , , , , , , , , ,

Svenska bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

USA:s kunskapsimperium. Alex Abellas bok om Rand Corporation: Soldiers of Reason. VĂ€rldens fetaste futurist.

September 20th, 2008 Kommentera här. 4 kommentarer »

Pusha



Klicka pÄ bilden

De har namn som American Enterprise Institute, Hudson Institute och Hoover Institute, de politiska tankesmedjorna spelar en oerhört viktig roll för att befÀsta republikanernas och högerns dominans i dagens USA. Speciellt American Enterprise Institute Àr nÀra allierad med Bush-regeringen som ofta anlitar den för att fÄ politiserade alternativ till t.ex. USA:s politik i Mellanöstern.

Men de hÀr tankesmedjorna har precis som den svenska Timbro ingenting med forskning eller objektivitet att göra. De Àr helt och hÄllet politiska pÄtryckargrupper, fyllda av bindgalna tokhögeragitatörer som George Bushs vildsinte FN-ambassadör John Bolton för vilka frÄgan inte Àr om utan nÀr USA skall ockupera nÀsta land. Deras uppgift: att placera falsk-flaggade och till synes akademiskt objektiva pÄtryckar-artiklar i USA:s mest inflytelserika tidningar.

Men det var inte alltid sÄ. Strax after Andra VÀrldskriget grundades den vÀlkÀnda RAND Corporation som ett fristÄende civilt forskningsinstitut för USA:s flygvapen med pengar frÄn bl.a. Ford Foundation. Den frÀmsta forskningsuppgiften pÄ den tiden kretsade kring atombomber och atomkrig.

Idag Àr tvÄ-tredjedelar av RANDs forskningsprojekt Pentagon-relaterade. Forskningen delas in i Project Air Force, the Arroyo Center för ArmÚn och the National Defense Research Institute som utför forskningsuppdrag för USA:s försvarsminister, generalstaben och olika delar av det gigantiska amerikanska militÀretablissemanget bl.a. underrÀttelsetjÀnsterna. I dagens svenska politiska sprÄk: massavlyssningsteknologi som bl.a. anvÀnds av FRA.

Men RAND forskar ocksÄ pÄ civila omrÄden som sjukvÄrdsfrÄgor, utbildning, rÀttsfrÄgor, och ekonomi. Och den forskningen lÀggs ut in toto pÄ webben helt gratis.

RAND Corporation

Man har hela 1 600 anstÀllda pÄ fyra platser: högkvarteret i Santa Monica hÀr i Kaliforniien, i Arlington, Virginia, Pittsburgh, Pennsylvania nÀra Carnegie Mellon-universitetet och University of Pittsburgh, i Cambridge i England och slutligen i Bryssel i Belgien.

Det finns ocksÄ mindre kontor, bl.a. RAND Gulf States Policy Institute i Jackson i Mississippi och i New Orleans. Man har ocksÄ ett RAND-Qatar Policy Institute i Doha i Mellanöstern.

 

Mikroblogga här. Vad gör du just nu? Läs fler inlägg om Tankesmedjor

2006-03-26 Riskkapital, tankesmedjor och sÀkerhetspolitik
2005-03-29 Tankesmedjor: Stanford Research Institute
2005-03-11 Amerikanska Tankesmedjor 2: Hudson Institute
2005-03-09 Tankesmedjor i USA: Rand Corporation

Technorati Tags: , , , , , , , ,

Svenska bloggar om: , , , , , , , ,

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

Det brutaliserade Palestina: Saree Makdisis Palestine Inside Out. An Everyday Occupation

September 6th, 2008 Kommentera här. 1 kommentar »

Pusha



Man kan undra om det blir Nordpolsisarna eller Palestina som kommer att försvinna först, sanningen Àr vÀl att bÄda försvinner ungefÀr samtidigt.

Det hĂ€r Ă€r ett fall dĂ€r sĂ„ gott som alla politiska partier frĂ„n den Kristna Högerns Sarah Palin till Barack Obama och Joe Biden i USA för att inte tala om de svenska Folkpartisterna stĂ„r sida vid sida med de Israeliska “bosĂ€ttarna”.

Men samtidigt som Palestina smĂ€lter under den snabbt utvidgade israeliska koloniseringen, som verkar vara huvudmĂ„let för Bush-regeringens “fredsstrĂ€vanden” sĂ„ publiceras faktiskt en del böcker om det döende Palestina hĂ€r i USA.

Saree Makdisi, han Àr amerikan trots namnet, Àr engelsk-lÀrare pÄ det prestigefyllda UCLA, alltsÄ University oc California at Los Angeles.

Han har skrivit en mycket bra bok som tar upp frÄgor som systematiskt mörkas i Sverige, för att inte tala om USA, som den hÀr, sid. 116:

 

Mikroblogga här. Vad gör du just nu? Läs fler inlägg om Palestina

2008-05-28 Palestina som IT-Mekka: kan g.ho.st göra ctrl-alt-del av Palestinamuren?
2008-04-16 Ny israelisk massaker av civila och barn i Gaza i Palestina. MoskÚ bombad
2008-03-09 Freden allt nÀrmare i Palestina. Israel utökar sina kolonier allt snabbare
2008-01-26 Israel/Palestina vid World Economic Forum i Davos
2008-01-10 President Bushs plan för Palestina. Hur realistisk Àr den?
2007-12-11 Palestinaböcker: Sandy Tolan: The Lemon Tree. Flykt och saknad i Palestina.

Technorati Tags: , , ,

Svenska bloggar om: , , ,

Mer om böcker: London Review of Books, New York Times Book Review, New York Review of Books[tags]

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

Bush-regeringen eskalerar: amerikanska trupper in i Pakistan!

September 3rd, 2008 Kommentera här. 2 kommentarer »

Pusha

Bilden har ingenting med den amerikanska insatsen i Pakistan att göra.

Kriget Mot Terrorismen började som med att USA ockuperade Afghanistan och har sedan expanderat till ett nÀranog globalt krig som idag utkÀmpas frÄn Pakistan till Somalia. Det Àr ett krig som redan har skördat hundratusentals dödsoffer och som alltmer liknar ett medeltida religionskrig.

Faran just nu Àr att bÄde Barack Obama och John McCain sÀger sig vilja fortsÀtta president Bushs missriktade försök att krossa inhemska religiösa och politiska rörelser med vapenmakt.

Tragedin med Kriget Mot Terrorismen Àr att vÀstvÀrlden skulle ha betydligt större framgÄngar mot de riktiga terroristerna om man anvÀnde traditionella polismetoder.

Amerikanska trupper mot Taliban i Afghanistan.

Nu kommer den orovÀckande nyheten att Bush-regeringen ar beslutat sig för att sÀtta in amerikanska trupper i Pakistan, nÄgot som betyder att Ànnu en ny front öppnas i Kriget mot Terrorismen. Det Àr i det sammanhanget vÀrt att pÄpeka att Pakistan faktiskt har en befolkning pÄ pÄ 172 miljoner mÀnniskor.

Kyberpasset

Pir Zubair Shah, Eric Schmitt och Jane Perlez skriver i New York Times om Bush-regeringens eskalering: NATO Accused of Civilian Deaths Inside Pakistan - NYTimes.com

 

Mikroblogga här. Vad gör du just nu? Läs fler inlägg om Terrorism

2008-07-27 Alliansen och Bush-regeringen skuldra mot skuldra i det blodiga Kriget mot Terrorismen i Afghanistan
2008-07-14 Kommer Barack Obama att fotsĂ€tta George Bushs “Krig Mot Terrorismen”?
2008-05-17 Kriget mot Terrorismen: Bush-regeringens hemliga forskningsinstitut i Monterrey i Kalifornien
2008-04-10 Nu bevisat: Dick Cheney och andra höjdare i Bush-regeringen godkÀnde tortyr i Kriget mot Terrorismen
2008-03-28 Bushs War, suverĂ€n dokumentĂ€r om George Bushs “Krig mot Terrorismen”, nu pĂ„ webben
2008-03-27 President Bushs Krig mot Terrorismen expanderar: amerikanska predatorplan anfaller gerillan i Pakistan

Technorati Tags: , , , , , , , , , , ,

Svenska bloggar om: , , , , , , , , , , ,

[Slashdot] [Digg] [Reddit] [del.icio.us] [Facebook] [Technorati] [Google] [StumbleUpon] Sphere: Related Content

Skriv ut inlĂ€gget Skriv ut inlĂ€gget

FRA, svenska regeringen och kriget mot civilbefolkningen i Afghanistan

August 23rd, 2008 Kommentera här. 4 kommentarer »

Pusha

Mer fred och demokrati i Afghanistan.

En av orsakerna till att FRA och den svenska regeringen vill massavlyssna svenska folket Àr att man vill fÄ fram mer information om gerillan i Afghanistan.

Vilket man sÀkert kommer att fÄ nu nÀr det Àr fritt fram att massavlyssna i gerillafÀsten som Wilhelmina och Jokkmokk.

Som Michael Odenberg skriver i Dagens Nyheter om FRA-spioneri mot utlandet berör inte vÄr integritet

Men varför finns det överhuvudtaget en gerilla i Afghanistan? En orsak Àr ockupationsmaktens brutala och helt hÀnsynslösa bombkrig mot civilbefolkningen som helt

NÄgra Afghanska civila far till himmelen.

M. Karim Faiez och Laura King skriver om det upprappade bombkriget mot civilbefolkningen i Afghanistan:Karzai denounces U.S. airstrike that killed civilians

 

Läs fler inlägg om Afghanistan

2008-07-27 Alliansen och Bush-regeringen skuldra mot skuldra i det blodiga Kriget mot Terrorismen i Afghanistan
2008-07-26 Zoriah Miller plÄtar förbjudna bilder frÄn George Bushs osynliga krig i Irak och Afghanistan
2008-07-19