Tack vare filmen Avator så har tredimensionell film och TV blivit allt populärare. Nu sänker japanska Panasonic priserna på sina tredimensionella platt-teven med nära 50% i ett försök att få amerikanerna att anamma den nya teknologin.

Daisuke Wakabayashi skriver i Wall Street Journal om Panasonics försök att få amerikanerna att köpa 3D-platt-tv:Panasonic, Best Buy To Launch 3-D Push :

TOKYO—Panasonic Corp. said it will partner with Best Buy Co., America’s leading electronics retailer, to place special displays promoting its new 3-D televisions at the retailer’s U.S. stores, and will discount the prices of those models by close to 50%, as part of the Japanese firm’s push to drive adoption of the technology.

Det nya på teveområdet är annars uppkopplingen till Internet och möjligheten att t.ex. dela med sig av bilder och film till avlägsna släktingar. Samtidigt pushar Cisco på med allt billigare videokonferensteknologi över Internet.

Den gamla passiva teven blir interkativ och nu alltså också tredimensionell.

Apples förmodade medieplatta.

2010 blir det år när IT-världen kommer att genomgå större och mer radikala förändringar än på flera decennier.

Datormolnen, smartphonerna, ebokläsarna och de nya medieplattorna kommer att förändra hur vi konsumerar och producerar allt från böcker till musik, tidningar och video.

Böcker först, Brad Stone and Motoko Rich skriver i New York Times om hur Amazon nu sätter press på bokindustrin genom ett exklusivt avtal med en populär författare, Stephen Covey, vars böcker endast kommer att ges ut i elektoniskt format på Amazons ebokläsare Kindle. Stephen R. Covey Grants E-Book Rights to Amazon – NYTimes.com

Stephen R. Covey, one of the most successful business authors of the last two decades, has moved e-book rights for two of his best-selling books from his print publisher, Simon & Schuster, a division of the CBS Corporation, to a digital publisher that will sell the e-books to Amazon.com for one year. Amazon, maker of the popular Kindle e-reader and one of the biggest book retailers in the country, will have the exclusive rights to sell electronic editions of ‘The 7 Habits of Highly Effective People, ‘ and a later work, ‘Principle-Centered Leadership. ‘ Mr. Covey also plans to gradually make other e-books available exclusively to Amazon, which will promote them on its Web site.

Vi kommer säkert att se samma sak i Sverige med populära författare i vissa genrer, kanske först inom affärslitteraturen.

Samtidigt kommer vi inte längre att köpa böcker från lokala bokhandlar utan från program- och bokbutiker på webben precis som vi redan gör på Amazon. Men eftersom böckerna inte kommer att levereras i pappersformat så kommer hela affärsmodellen att bli annorlunda allteftersom priserna på eböckerna faller.

Amazons Kindle 2

Tidningar och tidsskrifter förbereder sig samtidigt på ett av 2010 års stora evenemang, Apples medieplatta.

Stephanie Clifford skriver i New York Times om hur man den här gången inte tänker låta teknologin skena iväg från sig utan själva vill vara med och forma den: Advertising – Tablet PCs Are Coming, and Magazines Aim to Be Ready – NYTimes.com

Although publishers have not exactly been on the cutting edge of technology, two magazines ‘ Esquire and GQ ‘ have developed iPhone versions, while Wired and Sports Illustrated have made mockups of tablet versions of their print editions, months before any such tablets come to market. Publishers are using the opportunity to fix their business model, too. ‘It may help them reassert some, not just control, but reassert themselves and not be in the death spiral that some were in in the last years, ‘ said Ned May, director and lead analyst for the research firm Outsell.

Vi kan t.ex. vara rätt säkra på att tidningsförlagen kommer att försöka tvinga fram avgifter för tidningsläsandet på de nya medieplattorna.

Stora förändringar och en ökad konkurrens mellan smartphonerna och specialläsare som ebokläsarna och medieplattorna. Säkert också helt nya prylar som inte ens kan föreställa oss än.

En mycket spännande framtid alltså.

Technorati Tags: Mobile Internet, iPhone, Blackberry. Smartphones, Smarttelefoner, Motorola, Ericsson, Palm Pre, GSM EDGE, UMTS, CDMA2000, DECT, WiMAX, Apple, Google, Nokia, Qt, Webkit, T-Mobile myTouch 3G, medieplattor, ebokläsare, Kindle

Svenska bloggar om: Mobile Internet, iPhone, Blackberry. Smartphones, Smarttelefoner, Motorola, Ericsson, Palm Pre, GSM EDGE, UMTS, CDMA2000, DECT, WiMAX, Apple, Google, Nokia, Qt, Webkit, T-Mobile myTouch 3G, medieplattor, ebokläsare, Kindle

Den utlandssvensk som vill uppehålla kontakten med Sverige och svenskt kulturliv har en guldgruva i Sveriges Radios PodRadiosändningar.

Jag har just laddat ner flera dussin podradiosändningar från Sveriges Radios utmärkta Filosofiska Rummet till min Zune MP3-spelare som jag nu kan njuta av var jag än befinner mig.

Nu har Sveriges Radio gått ett steg längre och också skapat en iPhone-applikation som gör det möjligt att lyssna på Sveriges Radios podradiosändningar i mobilen. Förhoppningsvis kommer Sveriges Radio snart också med en mobilspelare för Android.

Klicka på bilden.

Eftersom amerikanska medier nästan enbart är fokuserade på underhållning av minsta- gemensamma-nämnaren-karaktär så kommer Sveriges Radios kultursändningar som en frisk fläkt i höstmörkret.

Om ni inte har utnyttjat Sveriges Radios podradiosändningar så gör det. En bra poäng med podradio är ju att ljudfilerna ligger på er MP3-spelares hårddisk och alltså inte plötsligt försvinner. En annan positiv sak är att det är lätt att skapa s.k. spellistor så att alla sändningar om t.ex. filosofi ligger tillsammans och kan spelas som en enhet.

Det går långsamt men Palestinierna på Västbanken är fast beslutna att vinna sin egen självständighet inom de närmasta åren, oberoende av president Obama, som man nu har förstått inte kommer att göra mer än hålla vackra tal.

Ett exempel på hur Palestinierna trots rent obeskrivbara svårigheter håller på att bygga upp sitt eget samhälle är att man nu skapar sin egen teve och på den teven kan de Palestinska barnen nu se en Palestinsk version av Mupparna, Shara’a Simsim Spreads Hope and Empowerment to Palestinian Children

Samantha M Shapiro skriver i New York Times om Can the Muppets Make Friends in Ramallah? – NYTimes.com

Palestinian TV is a relatively new phenomenon. Before the Oslo accords in 1993, Israel controlled the airwaves in the territories, and most of the major Palestinian channels that have emerged since then are mouthpieces for one political faction or another, broadcasting mostly news and talk shows.

Palestinian-produced media for the sake of entertainment are virtually nonexistent. The ‘Simsim ‘ meeting reflected this. Kuttab, the show’s producer, is a journalist, and his deputy producer, Layla Sayegh, is a lifelong P.L.O. activist. …. A central premise of each ‘Sesame Street ‘ co-production is that the show should be apolitical, but few of the writers seemed to think that made sense in a Palestinian context.

Det är väldigt farligt att tro att världen alltid kommer att förbli som den har varit de senaste åren eller decennierna. Det muslimska Mellanöstern befinner sig idag ungefär där Taiwan och Sydkorea befann sig i början på 60-talet, på tröskeln till den globaliserade världen.

Och när förändringarna än gång har börjat kan omvälvningen komma blixtsnabbt.

Shara’a Simsim är ett litet exempel på att en ny generation nu håller på att växa upp i Palestina, en generation som kommer att kräva inträde i den globaliserade världen, oberoende av vad Obama, Israel eller EU säger.

Det hysteriska “Israelbråket” har nu mattas något medan svenska folket väntar på att den svensk-amerikanske kändisastronauten Christer Fuglesang skall skjutas upp i rymden så att vi alla kan spela schack med honom där högt uppe i det blå, whao, spela schack i rymden, och med en svensk, nationalismens vågor svallar, det är bättre än att gå och slå ner nån norrbagge eller dansk på nått fotbollsevenemang det, helt ofattbart; en uppskjutning som nu har f.ö. skjutits upp.

Vi klarar bara av en nyhet i taget så njurarna och den intensifierade denazifieringen av Sverige får vänta litet medan en ny hysteri, Füglesang über alles, sprider sig över de futtiga resterna av brunskjorteSveirge.

Men medan den svenska pressen ångar på med ständigt nya 70 år gamla nyheter från Nazityskland: här är ett axplock bara från idag: Ny bild av Sverige under krigsåren, Prins Eugen följde sitt samvete och Vad vet du om Förintelsen? så håller något dramatiskt på att hända i Palestina.

Fatah på Västbanken har, helt på allvar, beslutat sig för att skapa en Palestinsk stat inom två år! Vi kan plötsligt förstå Avigdor Lieberman och Benjamin Netanyahus utfall mot Carl Bildt.

Ingen av dom är guds mest begåvade och sansade individer. När president Obama nu förhindrar dom från att bygga nya bosättningar på Västbanken och de förrädiska palestinierna sedan i Obamas skugga plötsligt kallar allas bluff genom att grunda sin egen självständiga stat så är det inte förvånande att Yvet och Bibi (Lieberman och Netahyahu) blir bindgalna och vill puckla på någon, vem som helst. Och om de inte kan puckla på palestinierna längre så vem bättre än Sverige och den ariske aristokraten Carl Bildt?

Isabel Kershner skriver i New York Times om palestiniernas nya initiativ som helt förändrar ekvationen i Mellanöstern: Palestinians Set Plan to Build a State – NYTimes.com

JERUSALEM ‘ The Palestinian prime minister, Salam Fayyad, unveiled a government program on Tuesday to build the apparatus of a Palestinian state within two years, regardless of progress in the stalled peace negotiations with Israel. The plan, the first of its kind from the Palestinian Authority, sets out national goals and priorities and operational instructions for ministries and official bodies. Mr. Fayyad said it was meant to hasten the end of the Israeli occupation and pave the way to independent statehood, which he said ‘can and must happen within the next two years. ‘

Om två år kan vi alltså förhoppningsvis fira Palestinas grundande. Inte undra på att Yvet och Bibi inte längre är rationella människor, om de nu någonsin var det.

En palestinsk stat är nu ofrånkomlig och bör göra Mellanöstern betydligt fredligare än hittills, för alla parter.

Ett stort steg i rätt riktning alltså, tåget har börjat rulla och det är svårt att se hur ens Yvet och Bibi skall kunna stoppa det.

Sen kan denazifieringen av brunskjortesverige givetvis gärna fortsätta, på de ålderdomshem som Gunnar Hökmark och Cecilia Gyllenhammar hamnar på.

Axplock från den nordiska pressen:

SvD – Senaste nytt: “Aftonbladet kan inte ta skydd bakom tryckfrihetslagen”

Dagen.se – Stora nyheter: Angrepp på verkliga och inbillade fiender ger pluspoäng i Israel

VG RSS: Også Storbritannia krever stopp i israelske bosetninger

Resumé: Nyheter: Sveriges Israel-ambassadör JO-anmäls

De amerikanska medierna är fyllda med artiklar om tidningsdöden och om hur webbsajter nu måste börja ta betalt.

Men vad det här handlar om är inte snåla läsare som inte vill betala utan om det faktum att läsarna inte längre finner sig i att sitta passivt vid frukostbordet och läsa SvD och UNT som mina föräldrar gjorde på sin tid. Och sen på sin höjd skicka in en ursinnig insändare till tidningen.

Problemet är att avståndet mellan heltidsanställda journalister med sina egna nätverk av kontakter och insiderkällor och oss amatörer är att vi är bra nog.

Det är som när persondatorn kom och gamla ärrade IT-proffs avfärdade den som en leksak. Men den var bra nog för allt fler uppgifter.

Jag följer själv det mesta som svenska USA-journalister skriver om USA och även om jag knappast är objektiv så tycker jag att avståndet oss emellan har krympt väsentligt de senaste åren.

Michael Arrington skriver på TechCrunch: What If: The New New York Times :

Like everyone else I’ve watched the print media world fall apart over the last few years. The poster child for that industry is the New York Times, of course, and their many missteps in recent memory have been well chronicled. In early 2008 Marc Andreessen started a New York Times Deathwatch, and the company’s financial performance has degraded since then.

Precis som jag så saknar de svenska USA-journalisterna insiderkällor i USA:s maktcentra som Vita Huset, Pentagon, Wall Street och Hollywood.

Hur många svenska grävande originalreportage om missförhållanden i USA har varit så intressanta att de har översatts till engelska? Hur många svenska journalister har ens skrivit om missförhållanden i USA?

Så då går det som det går. Medborgarjournalistiken blir bra nog och tidningarna dör.

Al Jazeera English Newsroom

USA är, hur underligt det än kan låta, ett av de mest isolerade länder som finns.

Det kanske beror på landets storlek och geografiska isolering. Man är oerhört självcentrerade, man är misstänksamma mot omvärlden och inte intresserade av att lära något som inte kommer från USA.

Man gräver ner sig i sin egen, som man tror unika, historia och sin otidsenliga författning, vilket i sin tur betyder att det är nästan omöjligt för utländska medier att etablera sig i USA.

BBC har haft viss framgång men det har hittills varit omöjligt för Al Jazeera att etablera sig i USA, trots att amerikanska medier sedan länge har full tillgång till Mellanöstern.

Det betyder att amerikanerna får en helt ensidig bild av utvecklingen i Mellanöstern sedd genom amerikanska ögon. Någon annan bild finns inte.

Men nu har Al Jazeera äntligen lyckats etablera sig i San Francisco-området, vilket kommer att ge befolkningen här i trakten en chans att få tillgång till Engelskspråkigt alternativ till den ensidiga och USA-centrerade amerikanska nyhetsrapporteringen.

Joe Garofoli skriver i San Francisco Chronicle om Al Jazeera i San Francisco: Al-Jazeera English to air in San Francisco

With most U.S. newspapers and TV networks pulling back their overseas operations, coverage of international events fell by about 40 percent in 2008, according to Pew’s annual State of the News Media report. The English and Arabic versions of Al-Jazeera are “two different networks,” Dajani said.

The Arabic version is more of a regional network focused the Middle East, he added, while the English language version is “more global” with bureaus in Washington, D.C., London, Doha, Qatar, and Kuala Lumpur. Earlier this month MHz Networks, an educational broadcaster from Falls Church, Va., began carrying Al-Jazeera English programming in the Washington, D.C., area. Over the next few months, MHz plans to send the programming to public television stations in 20 cities that could reach a potential audience of 18 million homes.

Amerikanerna måste förr eller senare öppna ögonen mot den omvärld som allt mer enträget knackar på dörren (inte minst i form av EU-domstolen). Och här kan Al Jazeera komma att spela en viktig roll.

Ingen vet hur länge regeringen Reinfeldt kommer att låta oss utlandssvenskar fortsätta att titta på SvT på nätet, men än så länge går det.

Det inte bara går, man kan lätt koppla sin dator till sin platt-teve och se svensk TV precis som man ser amerikansk teve.

Ett av de många fina program som ger oss utlandssvenskar en viktig inblick i dagens Sverige är ett program i serien Dokument Inifrån: Den Svåra Kärleken, “Hur hittar man den rätte idag? Den man eller kvinna som känns helt rätt – den som man vill ha barn med?”

Som SvT skriver:

Maria Hagström börjar bli lite stressad. Nu har hon gjort allt som förväntas av ung kvinna idag – rest, pluggat och haft kul. Men en sak fattas. Den stora kärleken. Dokument inifråns Marianne Spanner har följt Maria och hennes tre tjejkompisar. Kärleken har aldrig varit friare. Ändå verkar det svårare än någonsin att hitta den rätte.

Vad som gör programmet intressant när man ser det här i USA är hur de unga kvinnornas situation skiljer sig från kvinnor här i USA. Man slås av hur många som har jobbat utomlands, ofta i USA, som talar ett andra språk, som känner sig hemma utanför sitt lands gränser.

Och som tack vare föräldraförsäkring, föräldraledighet och dagis har en helt annan syn på män, familj och framtiden än deras amerikanska medsystrar.

Bara en sån sak som att ta ett sabbatsår eller att ha en sambo är saker som unga amerikanska kvinnor – eller män- inte ens skulle förstå om man försöker förklara det för dom.

Ett mycket fint och insiktsfullt program. Se det på er platt-teve i vardagsrummet med hela familjen.

Och ni som bor här i USA och tycker om Henning Mankells Wallander-serie kan se Kenneth Brannagh springa omkring i Ystad i svensk polisuniform och tala engelska i Brandvägg.

Knappast lika bra som Inspector Morse men den visas i alla fall utan reklamavbrott eftersom det är PBS.

Och det mest bisarra är att när Brannagh skriver mejl så skriver han dom på svenska!

Garrison Keillors radioprogram på National Public Radio A Prarie Home Companion har hållit på sedan 1974 och är vid det här laget en amerikansk institution.

Med Garrison Keillors monologer från Lake Wobegon, fejkade reklamsnuttar för allt som den amerikanske bonden från Mellanvästern behöver för sitt jordbruk inklusive torrmjölkskex, religiösa sånger, och skämt om och kring Minnesota och Mellanvästern är det här programmet av en helt annan typ och betydligt mer intellektuellt än de tröttsamma musiksprogrammen från Grand Ole Opry i Nashville Tennessee .

Prarie Home Companion representerar den utbildade medelklassen i Mellanvästern medan Grand Old Opry reflekterar den lägre gudfruktiga medelklassen från sydstaterna.

Om man vill förstå den amerikanska mellanvästern eller i varje fall den utbildade, övre medelklassen från Mellanvästern bör man lyssna på det här superba programmet.

Och nu kan man också bädda in programmer i bloggar som ni kan se ovan.

En bit äkta USA som har överlevt alla försök av den amerikanska högern att stoppa National Public Radio.

Klicka på bilden.

Dom av oss som bor utomlands under långa perioder har lärt oss uppskatta Sverige Radio och Sveriges Television. Just idag lyssnade jag t.ex. till Maria Persson Löfgrens utmärkta serie om de baltiska staterna.

Men man är ingenting om man inte är på YouTube så nu har Sveriges Radio startat en egen videokanal på YouTube

Jag är inte riktigt säker på vad vitsen är med en videokanal för en radiostation men det kommer i alla fall att ge oss en blick bakom förlåten och vem vet, stimulera Sveriges Radio till nytänkande.

Man vet aldrig vilka slags nya programidéer man kan få genom ett sånt här experiment

Om det är någon som bor utomlands och inte skulle känna till SR och SVT så kolla dom nu på en gång. De är rent fantastiska, speciellt om man bor utomlands.

Klicka på bilden

Jag har själv börjat titta på SVT på min platt-tv från min bärbara dator via en enkel VGI-kabel. Det är kanske inte den mest eleganta lösningen men det fungerar.

Nu kommer företaget Boxee med en enkel och elegant lösning för Linux och Mac som hotar de etablerade kabelföretaget och därför säkert snart kommer att stoppas.

Men Boxee visar hur traditionella affärsmodeller alltmer hotas av det öppna Internet.

Boxee har redan 200 000 entusiastiska användare och det antalet kommer med stor säkerhet att växa.

Brad Stone skriver i New York Times om

Boxee, Used to View Web on TV, Generates Buzz

Piping Internet video into a television seems as if it should be simple — after all, a screen is a screen. But consumer electronics and media companies have been moving toward that combination with painstaking caution, both because of technical limitations and to protect their existing business models.

Now, with an Internet start-up’s hubris and whimsical name, an 11-employee New York company called Boxee is barging into the fray. It is treading over the carefully negotiated business arrangements of much larger companies and garnering accolades from tech-heads for doing what the big guys have failed to do.

Boxee bills its software as a simple way to access multiple Internet video and music sites, and to bring them to a large monitor or television that one might be watching from a sofa across the room.

Jag trodde själv inte att det skulle bli någon större skillnad med att titta på SvT på min platt-tv mot min bärbara dator men det är det faktiskt. Den största kanske är rent mental, man sitter i vardagsrummet och hela familjen kan titta på samma program.

Men vi kan vara säkra på att om Boxee verkligen blir populärt så kommer de stora mediaföretagen att uppvakta Beatrice Ask om förbud.

För Boxee är på sikt ett allvarligt hot mot de höga kabel- och Internetkostnaderna i USA även om de stora kabelföretagen ännu inte verkar veta hur de skall reagera.

Kolla Boxee, det är en stor och viktig grej.

Klicka på bilden

Neuros är ett intressant Chicago-baserat företag med tvp högintressanta produkter. Låt mig börja med den nyaste och återkomma till den andra, Neuros OSD senare.

Även om skillnaderna minskar mellan platt-TVn och datormonitorer så har teveapparaten fortfarande huvudplatsen i vardagsrummet eller i det amerikanska “familjerummet”.

Så trots att jag länge har kunnat se på svensk TV på mina olika datorer så vad det först nu i veckan som jag kopplade upp min dator till vår platt-TV via VGA-uttaget. Vi förvånades alla över att kändes så annorlunda att titta på SVT på “fin-teven” i vardagsrummet mot att titta på precis samma program på datamonitorn.

Familjerummet fick nästan en svensk prägel över sig och alla kunde sitta tillsammans och uppleva samma program och inte i var och en i vora egna vrår framför våra egna privata datorskärmar.

Nu börjar det komma specialbyggda s.k. set top boxar som gör det enkelt att titta på TV via webben.

Neuros Link är en s.k. set top box som liknar Popcornhour som jag skrev om tidigare.

Neuros är helt baserad på Öppen Kod och man hoppas att öppen kod-entusiaster kommer att skapa tillägg och varianter till den här produkten allteftersom den utvecklar. Den är ännu inte klar men bör komma nästa år.

Der här är viktigt med tanke på att det nu är möjligt för helt vanliga människor att skapa och sända sin egen TV på nätet. Och samtidigt öppnar såna här prylar dörren till tevestationer från över hela världen.

Jag hoppas kunna visa hur man sänder sina egna teveprogram direkt från bloggen så småningom. Det är lättare än man tror och

Alla som har en helt vanlig bredbandsuppkopplad dator kan titta på svensk TV här i USA. Det är bara att knappa in www.svt.se och sedan klicka på ett program i browsern.

Man kan sedan klicka på “fullskärm” och plötsligt har du Rapport eller Aktuellt eller något av de utmärkta samhällsprogrammen direkt på datorn, som idag allt oftare har en stor plattskärm.

Men vad gör du om du vill titta på SvT med hela familjen på din stora platt-TV i vardagsrummet?

Ja som bilden här ovan så går det utmärkt och kvalitén är mycket – och jag vill understryka mycket – bättre än den verkar på bilden.

Jag satte helt enkelt min Lenovo-dator brevid teven och använde en helt vanlig VGA-kabel för att projicera bilden från min dator på platt-TV:n. Sedan kopplade jag en högtalare till min bärbara dator och kunde njuta av senaste nytt från Sverige.

Det vinns också en s.k. set top-box som heter Popcornhour som skall vara bra just för det här ändamålet, även om jag inte själv har använt den. Den skall inte vara speciellt lätt att använda men om någon har erfarenhet av den vore det intressant att höra.

Om man har en reserv-dator, speciellt en liten s.k. small form-factor-dator som ser ut som en skokartong eller kanske en av de nya netbookdatorerna så kan man lätt sätta den bredvid platt-TV:n och sedan är det bara att köra.

Men en s.k. set-top box är helt klart det bästa, speciellt om man kan spara program på en hårddisk vilket skall vara möjligt på Popcornhour.

Popcornhour.

Nu vill jag tillägga att jag inte har någon uppkoppling till det amerikanska TV-nätet alls. Ingen kabel, ingen antenn, ingenting alls, endast mitt Internet via min bärbara dator.

Nu behöver man ju inte endast titta på svensk TV, kan kan titta på TV från världens alla hörn.

För de språkintresserade är det här ju helt fantastiskt och inte minst viktigt är att man inte endast får se nyheterna med den typiskt amerikanska vinklingen som inte alltid har speciellt mycket med verkligheten att göra. Ett bra alternativt är Al Jezeera och givetvis BBC och Deutsche Welle.

Och givetvis SvT på din stora amerikanska platt-tv direkt i vardagsrummet. Helt otänkbart för inte så många år sedan.

Det var intressant att se hur pojkarna som är hemma nu till Jul reagerade när de såg SvT på teven, “va, det är ju svenska”, det kom helt spontant trots att det var dom som hjälpte till att koppa upp det hela. Det är en helt annan sak att titta på SvT på en stor platt-TV i vardagsrummet mot att sitta och titta på din bärbara dator.

Försök får ni se.

Det verkar som om kändisbloggare håller på att blir alltmer dominerande i den svenska bloggosfären.

Natalie Roos Holmborg skriver i Dagens Nyheter om fenomenet: Bloggen kändisarnas maktverktyg

Bloggen dominerades, likt dokusåporna, från början av “vanliga” människor. Men formatet har ändrats och i dag är kända personers bloggar i regel mest lästa. Bloggen har blivit en maktfaktor och ett forum för direkta kommentarer. – Personer kan bemöta medier i sin blogg. Det betyder att debatten blivit bredare, sen är det upp till varje person att välja vem de ska tro på. Det är svårt att säga hur folk ska förhålla sig, säger Annika Bergström, medieforskare på JMG. Trenden med kända bloggar är allra störst i USA, men växer stort i Sverige.

Men här i USA har man tagit ett steg längre tack Googles YouTube Partner Program där Google lägger ut reklam kring dina, och det måste verkligen vara dina egna, YouTube-snuttar och ni sen delar på inkomsterna.

Michael Buckley är ett exempel på en “vlogger” som har vunnit stora framgångar på YouTube och BlogTV

Brian Stelter skriver i New York Times om hur YouTube Videos Pull In Real Money – NYTimes.com

Mr. Buckley, 33, was the part-time host of a weekly show on a Connecticut public access channel in the summer of 2006 when his cousin started posting snippets of the show on YouTube.

The comical rants about celebrities attracted online viewers, and before long Mr. Buckley was tailoring his segments, called ‘What the Buck? ‘ for the Web. Mr. Buckley knew that the show was ‘only going to go so far on public access. ‘ ‘But on YouTube, ‘ he said, ‘I’ve had 100 million views.

Det nya med det här är att man nu kan tjäna pengar på att vlogga och det betyder i sin tur att de som är bra på det här kan börja jobba på heltid.

Skillnaden mellan proffsen och amatörerna minskar i den moderna medievärlden.

Framtiden ser alltmer spännande ut.

Den nya lilla netbookdatorn till höger, en traditionell laptop till vänster.

Uvecklingen av det mobila Internet går med rasande fart. Allt blir mindre, mobilare, mer användbart.

Utvecklingen av en ny generation ultrasmå och framför allt ultra- eller i varje fall mycket billiga bärbara datorer parad med prylar som iPhone, små digitalkameror och system som Twitter och sociala nätverk håller på att vända upp och ner på IT-världen.

De s.k. nätboksdatorerna är i sanning bärbara, små, lätta, och eftersom de oftast använder webben och de stora datamolnen som disk så är priset också betydligt lägre än för typiska bärbara datorer fortfarande ligger på över $ 1000.

OK kanske någon säger, vad är det för vits med att sitta och knacka på en sån där liten mackapär? Vad är det för fel med en gammal hederlig bärbar dator, en sån som min far och farfar hade?

Jo vitsen är priset, de här nätboksdatorerna kostar hälften eller mindre av vad en gammaldags laptopdator kostar. De är också i sanning bärbara, man kan stoppa dom i ryggsäcken utan att man känner nått av dom. Och allteftersom priserna faller så kan man överleva om nån stjäl en sån här på Starbucks. Det är inte hela världen att köpa en ny.

Stephen Williams skriver i New York Times om hur de nya små bärbara datorerna driver ut de större laptopen och skakar om i IT-världen:Keeping Mobile Computing Light with Netbooks – NYTimes.com

Netbooks fit into the technology spectrum between pocket-sized devices like the iPhone and BlackBerry and full-size laptops or notebooks with their larger screens, more powerful processors and other features. They lack the electronic chops of their bigger siblings: forget Photoshop, gameplay or any serious video editing on a netbook.

Web browsing and e-mail are their strengths, at least in these early stages. And they are far easier to carry. ‘Intel is trying to push this as a totally new category, but real people see it as a way to upgrade a notebook, ‘ said Bob O’Donnell, an analyst with IDC, a technology research company based in Framingham, Mass. ‘For these times, these devices are cheap. People are saying, I just use my notebook for e-mail; why don’t I just buy one of these little guys? ‘

Många kända datorföretagen går nu in på den här spännande nya marknaden: Hewlett-Packard, Lenovo, Dell, Asus, MSI, Samsung, Sylvania och Acer. Sony väntas introducere sin version på de årliga Consumer Electronics-mässan i Las Vegas i Januari

De gör oss mobila på ett helt nytt sätt. Precis som iPhone och Blackberry.

New York Times Extra med länkar till andra tidningar och bloggar cirklade i rött. Dock, man kan sätta på och stänga av länkarna

Tidningarna här i USA får det allt svårare att konkurrera med de nya webb-baserade medierna.

Den anrika Christian Science Monitor t.ex. har slutat trycka en pappersupplaga helt övergått till webben och så gott som alla andra tidningar, de som ännu ges ut i pappersformat, backar och får allt större budgetproblem.

New York Times försöker nu kämpa tillbaks med ett experiment som mycket liknar hur många svenska tidningar använder bloggtjänsten Twingly för att länka till bloggar under artiklarna.

New York Times Extra, det nya initiativet ,länkar inte bara till bloggar utan till världspressen, allt från Forbes till Washington Post till Guardian, Wall Street Journal osv.

Tidningen blir m.a.o. sin egen gigantiska nyhetsaggregator.

Och det är en sådan som ligger bakom den här tjänsten, nämligen Bloggrunner, en aggregator som New York Times köpte för några år sedan och som man redan använder, bl.a. i sin teknologi-sektion.

Erick Schonfeld skriver på TechCrunch om New York Times senaste Webb-experiment:

Today, the New York Times is redefining “Extra” as stories written by others. It is turning on a new feature on its homepage called Times Extra that will start adding links from elsewhere underneath the headlines of its own articles. The related links are from other news sites and blogs (even the Wall Street Journal), with the source highlighted in green to differentiate them from the New York Times’ own stories.

Problemet för tidningarna är hur man skall behålla läsarna när dom inte längre sitter vid köksbordet och läser tidningen från första till sista sidan utan alltmer hoppar omkring i den på sin iPhone.

Vi är på väg till ett helt nytt webb-baserat samhälle och ingen kan idag säga vilken roll som den traditionella pressen kommer att spela.

Det intressanta är som jag skrev igår att nyhetsmedierna nu alltmer använder automatiserade nyhetsaggregatorer för att vaska fram nyheterna. En mycket intressant teknologi som jag hoppas skriva mer om i helgen.

I alla fall försöker New York Times förbli relevant vilket är bra för det är en av världens mest auktoritativa tidningar

Klicka på bilden

Mikrobloggningssajten Twitter som är baserad här i San Francisco har blivit en av den sociala webbens största ikoner.

Om du bloggar på Wordpress.org så kan du lätt koppla samman din blogg med Twitter. Så här gör du:

Börja med att ladda ner Jonathan Dingmans plugin: Twitter updater with support for tinyurl..

Installera det, det är busenkelt och går på ett par minuter. Gå sedan till Manage/Twitter Updater i administrationspanelen i Wordpress.

Fyll i de olika fälten som du vill ha dom , speciellt epostadressen och lösenordet till ditt Twitter-konto.
Om du inte har ett Twitterkonto kan du klicka på en länk i plugingen och skapa ett. Det går på ett par minuter.

Sedan när du publicerar ett nytt inlägg, och om du vill t.o.m. när du redigerar ett inlägg, så uppdateras ditt Twitter-flöde och den som vill kan följa dig där eller t.o.m., om de bor i USA, få ett textmeddelande till sin mobiltelefon.

Du kan m.a.o. etablera en ny kommunikationskanal till läsare som kanske inte annars skulle läsa din blogg. Det finns ytterligare en orsak att ha ett Twitter-flöde kopplad till din blogg. Det är som med Facebook, det visar att du hänger med.

Och ibland kan det faktiskt vara viktigt, som när min blogg blev avstängd för några månader sedan. Då kan man i alla fall nå ut till sina läsare via Twitter.

Klicka på bilden.

Ett tjejband i Saudi Arabien , som Robert F. Worth skriver om i New York Times: As Taboos Ease, Saudi Girl Group Dares to Rock , är det möjligt?

The band’s first single, “Pinocchio,” has become an underground hit here, with hundreds of young Saudis downloading the song from the group’s MySpace page. Now, the pioneering foursome, all of them college students, want to start playing regular gigs — inside private compounds, of course — and recording an album.

“In Saudi, yes, it’s a challenge,” said the group’s lead singer, Lamia, who has piercings on her left eyebrow and beneath her bottom lip. (Like other band members, she gave only her first name.) “Maybe we’re crazy. But we wanted to do something different.”

Ja även om tjejerna inte får repetera offentligt, ännu, så håller det konservativa Saudi Arabien på att liberaliseras.

Den engelskfödda drottning Asma al-Assad i Syrien är ett typiskt exempel på att muslimska kvinnor i dagens Mellanöstern inte, som en del svenskar och miljoner amerikaner tycks tro, går klädda i Burkha och förbereder sig för terrorattacker.

Jordaniens 38:åriga drottning Rania är ännu ett bra exempel. Hon har just vunnit det första YouTube Visionary Awad från borgmästaren i San Francisco Gavin Newsom för sin kanal på YouTube vilken vittnar om hur människor, t.o.m. kvinnor, i Mellanöstern nu börjar använda webben för att presentera sin syn på sig själva och sina länder.

Men tanke på den utbredda islamofobi som grasserar här i USA och även i Sverige så är det här mycket positivt och kommer förhoppningsvis att leda till en allt snabbare modernisering och liberalisering i Mellanöstern.

Drottning Ranias kanal är också en bra förebild för andra tjejer i Mellanöstern, även om den ännu endast är på engelska. Och inom parentes undrar man vad som skulle behövas för att vår egen stela drottning eller kronprinsessan Viktoria skulle starta en liknande Youtube-kanal?

Rachel Maddow

Pratradion är ett amerikanskt fenomen som exploderade på 1990-talet. Formeln är enkel: en karismatisk och snabbpratande radiopersonlighet som ger sina åsikter och som ber lyssnarna ringa in för att ge sina. Formeln är enkel, billig och kan ge radiostationerna stora reklamintäkter.

När den federala regeringen genom Federal Communications Commission, FCC, den federal myndighet som ansvarar för etermedierna, år 1987 släppte radion “fri” och inte längre krävde att man måste vara balanserad och objektiv så ledde det till en fullkomlig invasion av tokhögerfigurer som Rush Limbaugh, Michael Savage, Sean Hannity, Tim O’Reilly, Laura Ingram och Glenn Beck och många andra.

De här utomordentligt otäcka figurerna har utgjort ett viktigt vapen i den republikanska arsenalen och spelar säkert också en tyvärr odokumenterad roll som inspirationskälla för den svenska Alliansen.

Men den alltmer extrema högervågen håller på att få en motvikt i den allt populärare 35-åriga Rachel Maddow som har sin egen TV-show och inte bara vågar utan också kan gå till motattack och ge unga amerikaner en progressiv förebild som verkligen behövs i det här högervridna landet.

Vi får komma ihåg att orsaken till att USA under de senaste tre decennierna har blivit så patologiskt högervridet till stor del beror på att de progressiva rösterna allteftersom har tystnad inför den allt extremare högerns ständiga attacker just på pratradion där man lätt och till en ringa penning har kunnat nå ut till miljoner amerikaner.

Parallellerna med mullornas Iran är påfallande.

Det är därför det är så viktigt med tjejer som Rachel Maddow som visar att det faktiskt finns amerikaner som är helt normala och inte enbart babblar om vapen, bibeln, krig och Jesus.

Kolla Rachels show på MSNBC på länken ovan och upplev ett helt annat USA än det som man tyvärr alltför ofta är van vid.

Det skulle också vara synnerligen intressant att veta i vilken utsträckning de amerikanska högerpratarna har påverkat svenska politiker och opinionsbildare. Jag tror inte att någon ens har brytt sig om att forska i det.

Medan President Bush gömmer sig i Vita Huset har vicepresident Dick Cheney besultat sig för att ge Barack Obama litet draghjälp såhär dan före dan genom att stödja John McCain.

Med två dagar kvar till valet skulle man kanske tro att Obama och McCain skulle strunta i att samla in pengar men så
är inte fallet. Man gör av med miljonbelopp varje dag, snart varje timme och det är som att skyffla kol i en gigantisk eldpanna.

Ben Smith skriver på bloggen Politick om Obamas reaktion på Cheneye stöd för McCain: Obama knocks Cheney vote. Här är Obama:

President Bush is sitting out the last few days before the election. But earlier today, Dick Cheney came out of his undisclosed location and hit the campaign trail. He said that he is, and I quote, “delighted to support John McCain.”

I’d like to congratulate Senator McCain on this endorsement because he really earned it. That endorsement didn’t come easy. Senator McCain had to vote 90 percent of the time with George Bush and Dick Cheney to get it. He served as Washington’s biggest cheerleader for going to war in Iraq, and supports economic policies that are no different from the last eight years. So Senator McCain worked hard to get Dick Cheney’s support.

But here’s my question for you, Colorado: do you think Dick Cheney is delighted to support John McCain because he thinks John McCain’s going to bring change? Do you think John McCain and Dick Cheney have been talking about how to shake things up, and get rid of the lobbyists and the old boys club in Washington?

Söndag och måndag kvar och presidentkampanjen går nu på övervarv. Obama avslutar sin kampanj med ett gigantiskt möte i den välkända Grant Park i Chicago på valdagen.

USA i Sverige, i alla fall på Halloween.

Sverige är utan tvekan ett av de allra mest USA-influerade länderna i världen. Jag förvånas över hur ofta jag träffar svenskar i Sverige som vet mer om amerikanska medie-personligheter än jag gör.

Jag märker också att det successivt blir allt svårare att hitta amerikanska företeelser att blogga om som inte redan finns i Sverige. Som Halloweeen t.ex. För tjugo år sen var det något typiskt amerikanskt man kunde skriva om. Idag är det lika svenskt som Lucia eller kräftpremiären.

Så jag blir litet förvånad när jag läser Emma Löfgrens intressanta artikel i DN om hur USA-valet kan komma att påverka den svenska valpropagandan: Inga känslofilmer för Reinfeldt

– Utförandet av filmen kan man väl diskutera, men någon har räknat ut att det är så här han får röster, säger filmregissören Jonas Åkerlund, känd för att bland annat ha gjort musikvideon till Madonnas låt Ray of light.
…

Är det inte lite svårt att se Reinfeldt i samma roll som Obama har i den senaste filmen?

– Det kommer nog aldrig hända heller. Det görs ju stora reklamkampanjer för alla stora partier i Sverige också, på stortavlor och så, men inte på samma sätt. Jag tror det skulle bli ett pinsamt försök.

Eftersom Sverige redan anammar så oerhört mycket från USA, inte minst språket, varför inte också den amerikanska politiska TV-reklamen? Jag tror absolut att det kommer, det kanske tar några år, men eftersom Reinfeldt vill göra allt för att “stärka den transatlantiska länken”, bl.a. med helylleamerikansk massavlyssning och utlandskrig, varför då också inte stärka den med amerikansk valpropaganda? Man har ju redan använt amerikanska politiska konsuter.

Intressantare vore kanske om man också anammade den mycket positiva amerikanska gräsrotsandan och Obamas innovativa Webstrategi, men det tror jag kommer att ta litet mer tid.

Så 30-minuters videon som får oss att komma Fredrik Reinfeldt riktigt in på livet kommer säkert snart det också, på bästa sändningstid.

Klicka på bilden.

Det är tidigt på morgonen i Sverige och kanske löpsedelsskrivarna inte har kommit riktig igång än men rubrikerna i både DN och SvD är onekligen litet bisarra:

Obama köpte annonsplats på bästa sändningstid
och Obama köpte tv-tid för miljoner !

Det låter nästan som om både DN och SvD anser att Obama på något sätt har begått nått slags brott. Men John McCain har också köpt annonsplatser på bästa sändningstid, det är för sjutton så som USA-valet utkämpas, med reklam på bästa sändningstid.

Varför har inte Obama rätt att också han köpa TV-tid? Eller skulle han tvingas köpa den på sämsta sändningstid för att det skulle vara rättvist?

Här är reklamfilmen som DN och SvD ondgör sig över.

Vanligvis brukar de här reklamsnuttarna vara på 30 sekunder eller en minut. Den här är litet längre, 30 minuter men med tanke på McCains och Palins sjuka personangrepp mot Obama, som jag inte ser något om på de svenska förstasidorna, i alla fall inte med så här stora rubriker, så är det här den enda möjligheten Obama har att föra fram sitt eget budskap.

Nu är det här som sagt rubriker och artiklarna är inte riktigt lika vinklade som rubrikerna får en att tro. Trots det är det viktigt att pressen är balanserad och här verkar man gå i McCains ledband för det här är precis den typ av Jantelagsangrepp som han vanligtvis kör mot Obama: “du skall inte tro att du är nån bara för att …”

Man kan riktigt se hur skvallret går: “och kan du tänka dig vad den där Obama gjorde, jo han köpte tv-reklam PÅ BÄSTA SÄNDNINGSTID!!!!”

Väldigt positivt när det inte alltid är republikanerna som dominerar valet.

Whassup, hur är läget var en radio-och TV-reklamsnutt för Anheuser-Busch-ölet Budweiser som gick från 1999 till 2002.

Videon ovan, som har setts av en och en halv miljon amerikaner är en fortsättning på ursprungsvideon med originalgänget men utan sponsring från Anheuser-Busch.

En mycket passande videosnutt just nu i veckan när USA står på tröskeln till den generationsväxling man har väntat på i två generationer.

En rätt verklighetstrogen bild av dagens USA faktiskt.

Medan svenska och amerikanska medier skriver braskande rubriker om att McCains ödesstund är kommen så sker mycket av det amerikanska presidentvalet bakom kulisserna.

Javisst, tv-debatter, hur hårdstrukturerar de än må vara spelar en roll, men minst like viktigt är den TV-reklam med vilken presidentvalet ännu utkämpas precis som för en generation sen.

Traditionellt är det här ett område som republikanerna helt och totalt har dominerat men i år är det Barack Obama och demokraterna som har de största resurserna, som Markos Moulitsas visar i en mycket viktigt inlägg på bloggen Daily Kos TV ad spending: 10/6-12

Under de senaste sex dagarna har McCain och republikanerna lagt ut litet över 11 miljoner dollar på TV-reklam i nyckelstaterna mot 32 miljoner dollar för Obama och demokraterna. Siffrorna talar för sig själva.

För Ohio är siffran 1.35 miljoner för McCain mot 2.3 miljoner för Obama, i Florida 1.3 miljoner för McCain mot 4.3 för Obama, i Pennsylvania 1.2 miljoner för McCain mot för 3.3 miljoner för Obama osv.

Som vi kan se så ger det här Obama en chans att hamra hem sitt budskap på ett helt annat sätt än varken John Kerry eller Al Gore kunde i tidigare presidentval.

Det är sånt här som vinner val precis lika mycket som debatter. Och det är det som bör kunna vinna valet åt Obama den fjärde November

Stanfordprofessorn Larry Lessig.

Den frihetsälskande Fredrik Reinfeldt har tydligen förläst sig på Djingis Khan, Erich Honecker och självaste Mao.

Han har inte bara förvandlat det demokratiska Sverige till en totalitär massavlyssningsstat som skulle få den gamle Stasichefen Erich Mielke att svimma av avund. Nu kommer nästa knytnävsslag mot det öppna svenska samhället.

Per Ingvarsson skriver i Svenska Dagbladet om regeringen Reinfeldts senaste frihetsinitiativ efter Massavlyssningen: Nytt vapen i jakten på fildelare | Inrikes | SvD

“ Det är bottendåligt. Nu öppnas dammluckorna för fildelarjakten. Det som ska vara polisens arbete lägger man nu ut på de privata skiv- och filmbolagen, säger Christian Engström, vice ordförande i Piratpartiet. I dag är det bara polis och åklagare som kan tvinga internetleverantörer att lämna ut uppgifter om vilka personer som står bakom datorernas ip-adresser.

Men enligt lagförslaget, som justitiedepartementet i går skickade på remiss till lagrådet, ska nu även rättighetsinnehavare få begära ut dessa uppgifter. Begäran ska lämnas till domstol och rättighetsinnehavarna i praktiken främst film- och skivbolag ska kunna använda uppgifterna för att driva civilrättsliga processer mot fildelarna. För att domstolen ska godkänna begäran krävs det dock att det finns sannolika skäl för att ett intrång i upphovsrätten har begåtts.

Det här är så brutalt och vansinnigt att man riktigt kippar efter andan. För som Stanfordprofessorn Larry lessig skriver i en artikel i Wall Street Journal så hotar en sån här drakonisk politik alla de skapande krafterna i det moderna mediasamhället. Vilket säkert är Reinfeldts mål.

In Defense of Piracy Digital technology has made it easy to create new works from existing art, but copyright law has yet to catch up.

Yet every war has its collateral damage. These creators are this war’s collateral damage. The extreme of regulation that copyright law has become makes it difficult, sometimes impossible, for a wide range of creativity that any free society — if it thought about it for just a second — would allow to exist, legally. In a state of “war,” we can’t be lax. We can’t forgive infractions that might at a different time not even be noticed. Think “Eighty-year-old Grandma Manhandled by TSA Agents,” and you’re in the right frame for this war as well.

The work of these remix creators is valuable in ways that we have forgotten. It returns us to a culture that, ironically, artists a century ago feared the new technology of that day would destroy. In 1906, for example, perhaps America’s then most famous musician, John Phillip Sousa, warned Congress about the inevitable loss that the spread of these “infernal machines” — the record player — would cause.

Reinfeldts och Alliansens Jihadkrig mot det öppna svenska samhället kommer att på bara några korta år göra Sverige till en nästan ordagrann kopia av George Bushs USA; ett samhälle där alla medborgare är avlyssnade, där lagar upphävs, där regeringen struntar i folkviljan och gör vad den vill. Där vitt är svart och svart är vitt. Där svenska trupper kämpar i ett nytt kolonialkrig och där de rika bara får det bättre och bättre på de fattigas bekostnad.

Men så har det givetvis alltid varit. De som mest har predikat frihet har varit de som mest har förgripit sig på friheten. Som nu när Fredrik Reinfeldt inte bara inför massavlyssning av varenda svensk utan också försöker stoppa den svenska digitala kreativiteten för att ställa sig in hos de stora mediabolagen.

Det kommer inte att bli mycket kvar av det fria Sverige när Reinfeldt har gjort sitt. En ny svensk folkdemokrati håller på att byggas upp framför våra ögon. ett steg i taget.

Läs Larry Lessig och begrunda.

Finns det något yrke som är så glamoröst som utrikeskorrespondetens? William L. Shirers reportage från Berlin i upprinnelsen till Andra Världskriget, Arne Thoren och Björn Ahlander på raspiga telefonlinjer från Washington och New York,, Åsne Seierstad från krigets Bagdad?

För mig är Alfred Hitchcocks klassiska Foreign Correspondent den perfekta bilden av den frifräsande utrikeskorren på spännande jakt bakom kulisserna efter den senaste storyn.

Alfred Hictchocks Foreign Correspondent.

Idag är det annorlunda. Tidningarna skär ner och många av utrikeskorrespondenterna är, liksom SvD:s Karin Henriksson här i USA och Cordelia Edvardson i Jerusalem inte utskickade korrespondenter på assignment utan fast bosatta på platsen.

Det här är både positivt och negativt. Samtidigt som den fast förankrade korrespondenten med åren får en allt djupare insikt i det land man täcker så förlorar man också distansen och fräschören till det land man bor i.

Svenska Dagbladets utrikeskorrespondenter är ofta i 50 och 60 årsåldern, och det märks på den makligare takten, på frånvaron av spännande och ofta kontroversiella intervjuer med uppstickare och nytänkare och på insiktsfull och inte minst frän kritik av ett samhälle som man redan är en del av.

Så var det inte förr när utrikeskorren var en ung man och ibland kvinna på jakt efter det senaste scoopet, läs Evelyn Waughs klassiska roman med just titeln Scoop för att få en doft av atmosfären.

Thomas L. Friedman.

Edward Price Bell (1869-1943) jobbade på Chicago Daily News som på sin tid var USA:s näst största tidning.
Han blev en av USA:s klassiska utrikeskorrar och hans minnen Journalism of the Highest Realm: The Memoir of Edward Price Bell, Pioneering Foreign Correspondent for the Chicago Daily News

Jag har bläddrat i boken som ger en bild av en nu svunnen värld före massflygets och massmedias dagar när en utrikeskorrespondent kunde få en intervju med i stort sätt vem han ville genom att visa upp sitt presskort.

Man lyssnade på eller läste Arne Thorèn, Torsten Ehrenmark, Buster von Platen och Lars Gunnar Erlandson på ett sätt som man t.ex. inte gör på Sveriges Radios annars utmärkta Ginna Lindberg.

Orsakerna är många. Idag har vi alternativ, vi kan titta och lyssna direkt på CNN och BBC, eller läsa New York Times och Economist. Vi kan läsa bloggar som även om de kanske inte alltid håller samma kvalitet ofta kan konkurrera på nya villkor.

Utlandskorren har också förlorat sin tillgång till beslutsfattare som George Bush, Robert Gates och Hank Paulson.

Jag tror dock att det här är ett yrke som kan återuppfinnas om man bara vill. DN:s USA-korrespondent Erik Ohlsson är ett bra exempel på att man kan föryngra och förnya utrikeskorren om man bara tänker i litet mer ambitiösa banor och inte bara sitter hemma utan ger sig bland folket ut i USA.

Man måste bli mer, inte mindre aktiv, det räcker inte längre med att rapportera kalla fakta, man måste tränga in bakom rubrikerna och ner på djupet och inte minst, man måste jobba som bara den med att bygga upp sitt eget sociala nätverk med kontakter till beslutsfattarna i landet.

Idag är det spetskunsaper i ekonomi, teknologi och vetenskap som gäller betydligt mer än att bara stå framför Vita Huset med en mikrofon.

New York Times-korrespondenten Thomas L Friedman är ett paradexempel på en framgångsrik korrespondent av den nya skolan. Med sin egen webbsajt, en rad insiktsfulla bestsellers blir dagens utrikeskorrespondent precis vad utrikeskorrespondenter alltid har varit, mediestjärnor. Det är bara det att medierna har förändrats.

Idag räcker det inte med att bara skriva tillfälliga artiklar. Dagens medier kräver en närvaro 7*24 . Man måste rapportera, skriva böcker, chatta, Twittra och blogga.

M.a.o. anpassa sig till dagens medievärld. Så som det f.ö. alltid har varit.

Jag måste erkänna att Carl Bildt är en av de drygaste och mest otrevliga politiker som jag överhuvudtaget har hört talas om.

Hans agerande när han blev polisanmäld för hatkommentarer på sin blogg är symptomatisk för en karl som självsäkert vräker ur sig vad som helst för att förvilla sina vedersakare. Som att han inte kunde radera kommentarerna därför att de “arkiverades på webben” så det skulle inte göra någon skillnad.

Det där var en ren och skär lögn, men SR:s reporter gick på den: Carl Bildt, Googlebot och Googles cache. Hur fungerar webben egentligen?

Bildt som har skaffat sig ett rykte om att vara IT-kunnig är så gott som helt okunnig om IT men han vet hur man bluffar och han ger aldrig upp, som nu när han har fått Morgan Olofsson att backa och be om ursäkt till Bildt av alla personer.

Negra Efendic skriver i SvD om Rapporchefen Morgan Olofsons vämjeliga ursäkt som betyder att Bildt och regeringen nu inte längre behöver oroa sig för kritik från Rapport: Rapportchefen ber om ursäkt

Morgan Olofsson, SVT:s naivaste reporter.

Det var i dokumentären ”FRA – tre bokstäver som skakade Sverige” som utrikesminister Carl Bildt ska ha sagt att Försvarets radioanstalt (FRA) även får byta underrättelseinformation med diktaturer.

Efter att dokumentären sänts rasade Carl Bildt på sin blogg och skrev bland annat att SVT använt hans citat i ”oärligt och lögnaktigt” syfte.

”Det kan säkert inträffa att vi har anledning att utbyta information med någon, men detta sker mycket strikt i sådana fall”, säger Bildt i dokumentären.

Om man skall ge sig på en så hal och slipprig person som Carl Bildt så måste man vara beredd på att karln kommer att göra allt för att slå tillbaks med alla till buds medel.

Så varför i hela världen göra det bara för att sedan kapitulera och be om ursäkt?

‘Det här är en katastrof för SVT som Bildt och regeringen i vilket fall helst vill ersätta med en regeringstrogen svensk version av Fox TV. Det som Bildts kompis Condi Rice tittar på.

Bildt vet mycket väl att FRA byter information med Bush-regeringen som massvlyssnar och torterar och som i sin tur skickar informationen vidare till vem de vill.

Olofsson är en katastrof och bör omedelbart avgå!

Det råder inget tvivel om att Internet plus Webben plus Bredband håller på att förändra mediavärlden.

Men hur och kommer tidningarna att överleva? Det är för att svara på sådana frågor som en grupp svenska journalister och tidningsmän, sponsrade av Schibsted, kommer att hålla ett seminarium här i Silicon Valley den 30:e September.

Jag tror själv att tidningarna kommer att överleva men inte som de ser ut idag. Istället kommer man att bryta ut t.ex. ekonomidelen och göra om den till en självständig webpublikation typ The Big Money.

Sedan får varje del sjunka eller simma på egen hand. Det finns givetvis även andra modeller.

Här är länken till Silicon Vikings-gruppen och seminariet:

… are newspapers a relic of the past? Is the morning newspaper delivered to your door going to die out? Will we reading our news on a Kindle or equal? What will replace the revenue vaporized by Craig’s List and eBay? Will our news come from independent citizen journalists and free lancers blogging on current events, trends and opinions, sometimes organized into a “new news paper?

This special program will feature a buffet dinner and a panel discussion. Panelists include:

o Gunnar Strömblad, Executive Vice President, Schibsted Group (Stockholm)
o Dan Gillmor, Founder, Center for Citizen Media (Silicon Valley)[invited]
o Eric Eldon, Editor, VentureBeat and Founder, Writewith (Silicon Valley)
o Bo Hedin, Leading the Project SvD 3.0, Previous CEO/Editor in Chief, Svenska Dagbladet Digital Media (Stockholm)
o Jan Helin, Editor in Chief, Aftonbladet Newspaper (Stockholm)
o Dr. Vilma Luoma-aho, Visiting Scholar, Stanford University Innovation Journalism Program (Silicon Valley)
o Brian Lam, Editorial Director, Gizmodo (Silicon Valley)[invited]
o Kalle Jungkvist, Editor in Chief, Aftonbladet New Media (Stockholm)
o Tanja Aitamurto, Stanford University Innovation Journalism Fellow and Journalist, Helsingin Sanomat (Silicon Valley and Helsinki)

Så de stora medieföretagen som Rupert Murdochs News Corporation och även Schibsted kommer givevist att överleva och t.o.m frodas, men endast de som snabbt kan anpassa sig till de nya medieformerna i en allt mer dynamisk medievärld.

En värld där läsarna och tittarna inte längre är passiva utan aktiva deltagare och där tidningar och läsare alltmer kommer att leva i symbios med varandra.

Klicka på bilden

Not:
Artikeln på svengelska

Jag har besökt omkring hälften av alla amerikanska delstater och bott i två, New Jersey och Kalifornien.

Det är ett väldigt land USA med många positiva, många negativa och många mycket bisarra sidor, som de flesta länder skulle jag gissa.

Kalifornien och då speciellt San Francisco och Silicon Valleyområdet är ett av de allra mest upplysta och progressiva områdena i USA. Med superba universitet, en innovativ anda, Hollywood, sin IT och Bioteknologi och ett fantastiskt väder är Kalifornien trots alla sina sociala problem, sitt brutala fängelsesystem och sina gigantiska budgetproblem trots allt USA:s föregångsland.

Hade det inte varit för Kalifornien hade t.ex. den världsomfattande antirökningskampanjen aldrig blivit av, i alla fall inte i samma omfattning och säkert inte än.

Just nu håller det naturvårdsvänliga Silicon Valley och San Francisco t.ex. på att bli gröna och jag har börjat se elbilar litet här och var.

Kaliforniens progressiva anda visar sig i frånvaron av diskriminering i IT-samhället i Silicon Valley, även om den ekonomiska diskrimineringen fortfarande gör det omöjligt för elever i fattiga områden som Milipitas att få en chans till en bra utbildning.

Och när jag vandrar runt här i området i centrala Silicon Valley så märker jag hur de tidigare så tråkiga områdena förvandlas till Europeisk-inspirerade bostads- och shoppingområden som nästan lika gärna kunde ligga i London, Paris eller Stockholm.

San Francisco och Silicon Valley, USA:s och världens lunga med andra ord.

Designvärlden har för länge sedan omfamnat datorn med båda armarna. Design har blivit virtuellt och designarna allt mer skilda från den fysiska världen.

Är det bra eller ens realistiskt att använda datorer för att designa för den fyfiska världen? Nej säger Gever Tully som driver Tinkering School från sitt hem i lilla Montara ute vid Stilla Havskusten strax söder om San Francisco.

G Pascal Zachary skriver i New York Times om Gever Tully och en ny rörelse inom IT- och produktdesign fokuserad på att återanknyta kontakten mellan fysisk och datordriven design: Ping – Digital Designers Rediscover Their Hands – NYTimes.com

Using computers to model the physical world has become increasingly common; products as diverse as cars and planes, pharmaceuticals and cellphones are almost entirely conceived, specified and designed on a computer screen. Typically, only when these creations are nearly ready for mass manufacturing are prototypes made ” and often not by the people who designed them.

Creative designers and engineers are rebelling against their alienation from the physical world. ‘The hands-on part is for me a critical aspect of understanding how to design, said Michael Kuniavsky , a consultant in San Francisco who for three years has convened a summer gathering of leading designers, called ‘Sketching in Hardware. At last month’s session, at the Rhode Island School of Design, attendees broke into small groups, wielding soldering irons and materials their grandfathers probably knew more about.

Så är den här sortens tänkande inte litet gammalmodigt? Nej säger Bill Burnett, chef på Stanford Universitys designprogram, man kan inte simulera allt.

Säkert riktigt, och hur som helst, det är kul att leka med lödkolvar och byggklossar.

Jag har bara ett förbehåll. Jag undrar hur man designar flygande brödrostar med lödkolv?

Trots att vi har en TV så är den inte uppkopplad till nätet. Antennen gick av när vi satte in ett nytt franskt fönster och sen vi inte brytt oss om att fixa den.

Jag tror att det var ett tecken från gud eller möjligtvis Christina Jutterström på att vi inte skulle titta på reklam-TV.

Men på helgerna kan det bli någon DVD-film, för det mesta utländsk, eller också brittiska TV-serier, igen på DVD, som Inspector Morse, Midsomer Murders och nu senast den gulliga serien om ett par trädgårdstanter, Rosemary and Thyme, spelade av Felicity Kendal and Pam Ferris, som löser olika mordgåtor.

Det här är ju rena verklighetsflykten men atmosfären har något av Midsomer Murders Karl Larson-idyll över sig med ett par lik i en lämplig trädgårdsplantering som ingen verkar bli speciellt upprörd över.

Och Felicity Kendal är verkligen kramgod.

Pem Ferris spelade med i den oerhört populära TV-såpan The Darling Buds of May och hon och Felicity Kendal spelar mycket bra ihop.

Den här serien är redan nedlagd men om den kommer på svensk TV, om den inte redan har gjort det, eller på DVD så är den värd att titta på. Inte minst de avsnitt som är filmade i Spanien.

Democracy Now:s Amy Goodman
Även om man måste gräva litet bakom den till synes så massiva förlåten av fördummade högerdominerade amerikanska nyhetsmedier så hittar man snart mängder med viktiga progressiva mediekällor här i USA.

Ett bra ställe att börja för den som inte vill se énbart USA genom Fox News och Bush-regeringens bisarra linser är Democracy Now som sänder radio och tv-nyheter fem gånger i veckan. För att titta på TV-programmet, klicka på deras hemsida och sedan på Real Video Stream.

Mother Jones.

Det här är mycket intressanta och initierade program, ofta med intervjuer med författare och utrikespolitiska experter med nyheter som ofta inte ens kommer fram i de reklamfinansierade kommersiella medierna.

En annan är Air America Radio som bl.a. har en intervju med den kände amerikanska författaren Ron Susskind som har skrivit en ny bok The Way of the Worldsom bl.a. beskriver hur Bush-regeringen helt sonika beordrade CIA att förfalska ett dokument som skulle bevisa att Al Qaida och Saddam Hussein samarbetade:

Klicka för att spela

En källa som inte är så känd i Sverige är Utne Reader som delvis har eget material och delvis saxar material från pressen, material som man inte alltid skulle hitta på egen hand och som alltid är läsvärt.

Sen brukar jag alltid läsa The Nation som innehåller USA:s i särklass bästa progressiva kritik av Bush-regeringen och världen i övrigt. John Nichols expertartiklar från presidentkampanjen har t.ex. alla varit mycket läsvärda.

Andra bra källor är Alternet, IndyMedia och Mother Jones .

Markos Moulitsas.

Sist men inte minst, Markos Moulitsas mycket inflytelserika gruppblogg Daily Kos.

Och hur otroligt det än kan låta så finns det faktiskt amerikaner som stöder det palestinska folket på initierade websajter som

Electronic Intifada.

Trots att miljoner konventionella och för det mesta lågutbildade amerikaner lever på Fox News och dagliga doser av hatradio från Rush Limbaugh, Michael Savage, Gordon Libby och Laura Schlessinger och andra så finns det alltså progressiva öar över hela USA.

Miljoner amerikaner som lika gärna kunde bo i London, Stockholm eller Paris, som för det mesta är högutbildade och beresta och som inte helt utan personlig risk har genomlevt de senaste sju och en halv brutala Bush-åren.

Det här är inte en fråga om vänster mot höger utan om den civiliserade världen mot Hunnerna, beväpnade med massavlyssnings- och massförstörelsevapen. Det är den 24:e Augusti 410 och Visigoterna under Alaric I, läs George Bush och den Kristna Högern, har intagit Rom.

De har inte bara skövlat hela USA och stuckit dess ekonomi i brand, de har stannat i snart åtta år i en ren orgie av tortyr, krig och förstörelse, det här är en av de allra största katastrofer som USA någonsin råkat ut för.

Dessvärre verkar de amerikanska Hunnerna nu även ha nått Sverige i den osannolika skepnaden av Fredrik Reinfeldt och hans öppna krig mot den svenska demokratin genom massavlyssning av varenda djäkla svensk som överhuvudtaget finns.

Det är inte bara USA som behöver dissidenter idag. Och vi kan lära oss mycket av de amerikanska dissidenterna som har överlevt den amerikanska versionen av den svenska istiden.

Lyckligtvis spirar det nytt liv bland ruinerna här i USA, och källorna här ovan är bra exempel på de amerikanska dissidenterna och deras läsvärda och mycket viktiga nyhetskällor.

OK, OK, skratta inte men även om det här inte kommer att ge mig en Oskar och trots att jag spelade in videon med ljud och den verkar ha förvandlats till en stumfilm under uppladdningen till YouTube så lägger jag ut det som ett första steg till vad jag hoppas kommer att bli regelbundet återkommande små videoreportage från Silicon Valley.

Den moderna kamerateknologin har utvecklas med rasande fart och min lilla fickkamera kan nu ta så här bra videon, som f.ö. ser mycket bättre ut i original.

Så nu gäller det bara att hitta några ämnen att videoblogga om. Vilket jag redan har.

Så jag kommer att lägga ut några fler experimentvideon allteftersom jag lär mig och sedan kommer jag, hoppas jag i alla fall, att kunna videoblogga en gång i veckan eller så.

Håll tummarna.

Den här snutten är tagen på Interstate 280 uppe i San Mateo. Det var intressant att se hur kameran skulle hantera tunneln, men det gick som syns mycket bra.

Jag har redan ett par bastanta digitala SLR-kameror men jag har länge velat ha en liten digitalkamera som jag kan stoppa i fickan och alltid ha med mig.

Så efter ha kollat med min äldste son som redan har en sån här kamera så har jag nu köpt en 7.1 megapixel Canon Powershot SD750 för $165 från Beach Camera med 8GB Flash-minne för $26 från NewEgg. Se här för jämförande svenska priser

Det bästa med den här kameran är att den som de flesta av dagens digitalkameror inte bara är en stillbildskamera utan också en videokamera. Och den kommer med batteriladdare.

Jag hoppas kunna börja ta några videon från runt Silicon Valley så fort jag har lärt mig kameran litet bättre.

Jag hoppas också kunna ta litet fler gatuscener härifrån, något som är svårt om inte omöjligt med en större digitalkamera.

Hur som helst så är det här en kamera som kan rekommenderas, inte minst med tanke på det rent fantastiska priset.

Beach Camera och Newegg är också två webbsajter som man helt kan lita på här i landet.

Klicka på bilden.

När jag växte upp i Uppsala så gick min mamma till frissan nere på Drottninggatan och läste Damernas Värld, Svensk Damtidning och Veckojournalen och allt vad de hette och efter nån timme kom hon tillbaks med nytt hår och försedd med alla de senaste ryktena om alla kändisar, speciellt om Olof Palme som hon avskydde.

Av någon outgrundlig anledning var hon också kär i Shahen av Iran även om jag inte tror att Shahen återgäldade hennes känslor. I alla fall inte öppet.

Sveriges frissor har i generationer varit nav i ett omfattande kommunikationsnät som säkert redan är massavlyssnat av FRA.

Men som allt annat så flyttar glammen nu till webben och Michael Arrington skriver på sin blog Tech Crunch om det mycket framgångsrika webbaserade reklamföretaget Glam Network How Close Were Glam And Revolution Health To Merging? som har fått in hela $115 miljoner i riskkapital sedan starten år 2004. Det är oerhört mycket pengar och visar hur het den webbaserade reklammarknaden är i USA.

Glam Media har en affärsmodell baserad på ett nätverk av mode och livsstilbloggar och webbsajter. Ju fler besökare Glam Medias webbsajter får ju desto fördelaktigare reklamkontrakt kan man teckna med de stora glam-intressenterna. Precis som Google så är Glam Media alltså ett renodlat reklamföretag.

Och genom att använda sig av lågbetalda bloggare så kan man maximera vinsten.

Men man undrar, när Glamen flyttar till webben, kommer tanterna att sitta hos frissan och surfa på nätet istället för att bläddra i Amelia? En historisk institution kan vara i farozonen.

Klicka på bilden.

Den 29:åriga amerikanska skådespelerskan Felicia Day , bosatt i Los Angeles, representerar en ny generation webbkunniga amerikanska skådespelare.

Även om hon har spelat med i TV-serien Buffy the Vampire Slayer så är det på webben som hon har blivit känd, och till råga på allt med sin egen videoserie The Guild på YouTube.

Den sociala revolution vi nu ser världen över kommer inte i första hand från webben utan från bredbandsutbyggningen som gör det möjligt för vem som helst att sätta lägga ut videon på webben för ingenting.

Det här är en rent makalös revolution som få ännu riktigt förstår. Vem som helst som vill kan skapa sitt eget produktionsbolag och nå ut till miljoner tittare så gott som helt gratis. Vad som för fem år sedan hade kostat miljoner dollar kostar idag några hundringar,

Det här betyder att istället för att stå i kö för att få provspela kan unga skådespelare skapa sina egna produktioner direkt på webben.

Den här genren introducerades av den framgångsrika tvåloperan Lonelygirl 15 och idag kan den som vill och är litet ambitiös alltså skippa provspelingarna och börja direkt på webben med sitt eget produktionsbolag.

All makt till folket, inte undra på att etablissemanget i Hollywood är skakat in i själen. För samma modell kan tillämpas på så gott som alla medieområden, från Bloggar till musik till böcker till konst.

Det enda som behövs är talang och litet ambition. Ja och så litet tur förståss.

Det mest intressanta med att skapa sin egen video eller något så enkelt som sin egen blogg är hur enormt mycket man lär sig på kuppen. Det är som att ha sitt eget lilla företag.

Man förvandlas från passiv konsument till aktiv producent, vilket får en att se på sig själv och omvärlden med helt nya ögon.

Som Felicia Day som givetvis har sin egen hemsida och blogg och som säkert kommer att gå långt med sin egen produktion.

Plötsligt sade det pooofff och den gamla analoga TV:n i familjerummet blev alldeles svart. Den var åtta år gammal och vi avände den uteslutande till att titta på video.

Den var inte ens uppkopplad till det amerikanska TV-nätet.

Dags att skaffa en ny TV alltså för vi tycker om att titta på film på video och då är det endast platt-tv som gäller idag. Men det är inte bara att köra till närmaste elektronikaffär som Circuit City eller Best Buy eller här i Silicon Valley kanske rent av den gigantiska Fry’s Electronics och köpa en ny. Platt -tvn är oerhört komplicerade och det gäller att hitta rätt bland det mycket stora utbudet.

Den som vill kolla det svenska utbudet kan kolla här

Vi kommer alltså inte att använda TV:n till att titta på den reklaminfesterade amerikansk TV:n, endast för att titta på DVD-filmer och svensk, kinesisk, och europeisk TV på Internet.

Vi struntade i Blue Ray eftersom det ännu inte finns så många DVD-filmer i det formatet och vi visste att LCD är bättre än plasma. Vi har också redan en region-free DVD-spelare med ett HDMI gränssnitt för högdefinitions DVD:n.

DVD-spelaren är viktig för den måste passa platt-tvn. Eftersom vi alltså redan har en högdefinitions DVD-spelare så har den inbyggd s.k. upscaler som betyder att den både kan spela traditionella DVD:n och de nya högdefinitions DVD:na. Men däremot inte de allra nyaste Blueray DVD:na.

Jag har redan en stor platt monitor och det fantastiskt att kunna titta på svensk, kinesiak och europeisk TV på webben på en så stor monitor, rent fantastiskt.

Nu blev det en Sharp LCD-TV på 37 tum, som den ovan. Inte alls dum. Det finns ju betydligt större TV:n. vi hade egentligen tänkt köpa en på över 40 tum men det här var en present så vi tog den. Priset här i USA ligger kring tusen dollar.

Platt-tv plus DVD-filmer förändrar världen på sätt som vi ännu inte kan ana. De små kinesbarnen här i Silicon Valley talar t.ex. kinesiska utan brytning mest tack vare ett rikligt utbud på kinesiska DVD-program, det gjorde de inte för 20 år sedan.

Det svenska, liksom det amerikanska, TV-monopolet (som bestod av tre stora privatföretag) , skapade en sammansvetsat befolkning som hade gemensamma upplevelser framför TV-rutan. Så var det också här i USA, men så är det inte längre idag.

Vi kan verkligen skapa vår egna värld, något som miljoner amerikaner nu också gör, inte minst i Den Kristna Högern eller för den delen i EU där minoriteter använder CD:n och DVD:n för att hålla kontakt och sprida film och underhållning.

Och det är det som det amerikanska presidentvalet faktiskt till en inte ringa del handlar om. Den gamla traditionella amerikanska synen på USA som ett homogent samhälle vid sidan av allfarvägen, skyddat bakom stora oceaner och idag höga murar står mot Barack Obamas syn på ett nytt mer eklektiskt USA som måste bli en del av världen utanför.

McCains amerikanska TV-tittare mot Obamas Internetsurfare, det gamla mot det nya, symboliserat av den nya platt-tv:n i vårt familjerum.

Det första vi såg på den var en DVD med videon som min son skickade från Seattle. Det var videon från hans Europa- och Sverige-resa. Vilken skillnad mot gårdagens pyttesmå tummade foton som man klistrade in i stora album och sedan aldrig tittade på igen.

Nu skall jag köpa en HDMI-kabel och sedan kan jag kika på Aktuellt direkt på min platt-tv när jag vill. För tio år sedan hade man inte ens kunnat drömma om det.

En ny värld med bredband, dvd:n och platt-tv:n.

Från Blogherkonferensen i San Francisco

Det är redan 14 år sedan Justin Hall startade sin Links from the Underground som skulle komma att bli den första riktiga bloggen och 11 år sedan Jorn Barber myntade weblog som snart skulle förkortas till blog av Peter Merholz, på sin blog Peterme.com i April eller Maj 1999. I Augusti 1997 började Annica Tiger skriva dagbok på Internet snart följd av pionjärerna Erik Stattin och Stefan Geens.

Från Blogherkonferensen i San Francisco.

Men hur det med bloggosfären, har kvinnor samma chans att slå sig fram och att tas på allvar som män? Det var en av de frågor som stod på dagordningen på USA:s blogkonferens för tjejer Blogherkonferensen som nyss gick av stapeln 18-20 Juli här i San Francisco drog omkring ett tusen bloggare är den fjärde i ordningen men som tyvärr skedde

i skymundan av den betydligt mer välkända Netroots Nation i Austin i Texas.

Kara Jesella skriver i New York Times om Blogherkonferensen i San Frabcisco: Blogging’s Glass Ceiling – NYTimes.com

A study conducted by BlogHer and Compass Partners last year found that 36 million women participate in the blogosphere each week, and 15 million of them have their own blogs. (BlogHer, which was founded by Lisa Stone, Elisa Camahort Page and Jory Des Jardins, has itself grown into a mini empire that includes a Web site that helps publicize women’s blogs, and an advertising network to help women generate revenue for the site.)

Yet, when Techcult, a technology Web site, recently listed its top 100 Web celebrities, only 11 of them were women. Last year, Forbes.com ran a similar list, naming 3 women on its list of 25. ‘It’s disheartening and frustrating,  said Allison Blass, a BlogHer attendee whose personal blog at www.lemonade-life.com is about living with Type 1 diabetes.

Som jag skrev förra veckan så tror jag att et finns en viss skillnad mellan svenska och amerikanska tjejbloggare.

Svenska tjejbloggare är bland de mest lästa i Sverige och utdistanserar vad jag vet allt vad manliga bloggare kan åstadkomma. Men, det kommer till ett pris av att fokusera på mode och prylar, en trend som inte är lika framträdande bland amerikanska tjejbloggare som är äldre och mer inriktade på skall vi säa mer seriösa ämnen.

Det här kan mycket väl vara en missvisande nidbild men så uppfattar jag det i alla fall. Jag tror också att bloggar fortfarande uppdattas som ett utpräglat ungdomsfenomen i Sverige och ännu inte riktigt anses rumsrent i det mer konservativa Svenska samhället.

Om det också finns ett glastak för svenska tjejbloggare överlåter jag åt andra att besvara.

Klicka på bilden.

Tanken på USA som godhetens samhälle i kamp mot det onda ligger djupt rotat i den amerikanska folksjälen. Innan han blir myndig ser säkert medelamerikanen tiotusentals TV-program och hundratals matinèfilmer om heroiska cowbojsar som utrotar illasinnade stenåldersindianer med automatkarbiner, allt medan han proppar i sig kilovis med varmkorv, hamburgare och Coca Cola.

Så det är det kanske inte så konstigt om han får en något vinklad syn på sig själv och det samhälle han bor i.

Just nu är det inne med superhjältar som aldrig förr. Jag har redan skrivit om de senaste superhjältesfilmerna som Hollywoodfilm. Storsuccé för Iron Man: terrorister, Afghanistan och superhjältar och Sommarförströelse från Hollywood: Will Smith som superhjälte i filmen Hancock och nu, som om inte det vore nog kommer ännu en superhjältesfilm, denna om Batman, Läderlappen, Christopher Nolans The Dark Knight, gjord på Warners Brothers studio i Hollywood.

Michael Cieply skriver i New York Times om The Dark Knight: Batman and the Joker Have a Record Weekend – NYTimes.com

LOS ANGELES ” Fevered fans pushed ‘The Dark Knight,  the sixth of the Warner Brothers series of ‘Batman  movies, to record three-day ticket sales of $155.3 million over the weekend, shoring up what so far had been a wobbly year at the box office.

By Warner’s estimate the film narrowly eclipsed opening-weekend ticket sales last year of $151.1 million for Sony Pictures’ ‘Spider-Man 3,  the previous record holder. Including a solid $27.6 million for the musical ‘Mamma Mia!  from Universal Pictures, the weekend’s Top 12 films took in about $249.6 million, according to the box-office consultant Media by Numbers. That lifted the domestic box-office total for the year to $5.36 billion. That is still down about 1 percent from last year, and the number of theatergoers is down 3.7 percent.

But the weekend performance gave studios and theater owners alike reason to take heart, as it proved that even a familiar franchise like ‘Batman  can still bring surprises.

The Dark Knight har varit oerhört framgångsrilk här i USA sedan de släpptes den 18/7 på 3,040 biografer.

En bidragande orsak kan vara att en av stjärnorna, den populäre och blott 28:årige Heath Ledger dog snart efter att filmen blev värdig.

Superhjältesglorian i sommar har annars fallit på Barack Obamas skuldror. Skillnaden mellan den rockstjärneliknande Obama och allas litet ostadige farfar John McCain kunde inte vara större.

Men den som vill se en film om gott mot ont kan alltså smita in på biografen och se The Dark Knight. I den svenska versionen kanske Sten Tolgfors, Ingvar Åkesson och Fredrik Federley kan spela mörkrets makter.

Min yngste son har sett The Dark Knight och tycker inte att den är lika bra som Iron Man som hade humor. Dark Knigh är humorlös och dialogen krystad.

Klicka på Twitter.

Det är lätt att glömma att det var ingen mindre än Pentagon i form av The Defense Advanced Research Projects Agency som uppfann Internet och den amerikanska federala regeringen har alltid legat långt framme på Internet och Web-området.

Kongressen har kanske inte alltid varit lika långt framme men efter Howard Deans och Joe Trippis dramatiska Webb-baserade presidentkampanj för fyra år sedan och nu Barack Obamas likaledes webb-baserade presidentkampanj så inser de flesta att Web 2.0.-teknologin är här för att stanna.

Kapitolium i Washington

USA:s kongressledamöter har börjar anamma den allra senaste webb-teknologin med Twitter och YouTube , Utterz och Qikalla andra Web-teknologier och det håller i sin tur gjort det mycket enklare för deras väljare att nå dom.

Michael Falcone skriver i New York Times om hur USA-kongressen anammar den allra senaste Web 2.0.-teknologin:In House, Tweets Fly Over Web Plan – NYTimes.com

‘I just learned the Dems are trying to censor Congressmen’s ability to use Twitter Qik YouTube Utterz etc ” outrageous and I will fight them,  Representative John Culberson, Republican of Texas, wrote last Tuesday on his personal page on the online text-messaging site Twitter, where he posts a daily, rapid-fire log of his thoughts.

Messages on Twitter are called tweets. A few hours after he posted his first complaint (always 140 characters or less when twittering), Mr. Culberson logged back on: ‘Before I could post a Tweet I would have to get approval of the twits that run the House! 

And an hour later: ‘The Dems will do this unless the Internet community stops them.  Mr. Culberson was responding to a proposal by Representative Michael E. Capuano, chairman of the franking committee, that would impose new guidelines on legislators who post videos on external Web sites like YouTube.

Mitt intryck är att svenska riksdagsmän, som ofta inte ens svarar på mejl, i alla fall inte på mina, ligger långt efter sina amerikanska kollegor på det här området.

Kanske mest för att de egentligen inte utför några som helst uppdrag åt sina väljare under mandatperioden.

Men amerikanska kongressledamöter, som Anna Eshoo i det lokala kongressdistriktet där jag bor är den instans dit man vänder sig om man behöver hjälp med nån fråga som berör den federala regeringen. Amerikanska kongressledamöter har alltid ett lokalkontor på platsen dit man kan vända sig och är verkligen där för att representera väljare i Washington. Inte för att representera regeringen.

Speciellt Qik är intressant för det gör det möjligt för en kongressledamot, eller riksdagsmedlem att ställa upp för en mobil-intervju som sedan kan laddas upp direkt till webben.

Som vi har sett i FRA-affären så verkar det först vara nu som den svenska regeringen börjar inse hur viktig Webben verkligen är. Det verkar som om Kongressmedlemmarna ligger långt före.

Den här kortfilmen gjordes efter terrorattacken mot New York.

Den är i typisk Woody Allen stil och handlar om den stad som Allen verkligen älskar mer än någon annan. New York.

Vilket leder till frågan, finns det någon svensk regissör som har visat sin kärlek för någon svensk stad på samma sätt?

Beppe Wogers fina “Sakta vi går genom stan” är ju en lyrisk kärleksförklaring till Stockholm men finns det någon liknande litet sentimental kärleksförklaring till Stockholm eller någon annan svensk stad på film? Fucking Åmål?

Musiken in bakgrunden är “We’ll have Manhattan” av Lorenz Hart och Richard Rodgers från The Garrick Gaieties (1925)

Barack Obama med bloggare från Ohio

Blir 2008 det år då bloggarna slår igenom på den internationella politiska scenen?

Fredrik Reinfeldt och Sten Tolgfors är idag väl medvetna om att svenska bloggar kan bitas mer än de någonsin hade trott. Men
det är en upptäckt som de inte är ensamma om.

Bloggare fick kinesiska partitoppar avskedade skriver Torbjörn Petersson i DN om de kinesiska protesterna mot mordet på en ung skolflicka i Guizhou i södra Kina och mer här: Omfattande protester i Guizhou i södra Kina. Internetkablarna spärras.

Här handlar det mest om att kinesiska Internetanvändare beväpnade med mobilkameror lyckades sprida bilder på Internet från massprotesterna i Guizhou-provinsen innan den kinesiska Internetcensuren, en inte helt nära släkting till det svenska FRA, lyckades stoppa trafiken på de berörda Internetkablarna.

Men det största genomslaget av bloggar och sociala nätverk är ändå här i USA där demokraten Barack Obama har slagit mångdubbelt starkare opponenter just genom att utnyttja webben:

Brian Stelter skriver i New York Times om Barack Obamas Internetbaserade valorganisation: The Facebooker Who Friended Obama

The campaign’s new-media strategy, inspired by popular social networks like MySpace and Facebook, has revolutionized the use of the Web as a political tool, helping the candidate raise more than two million donations of less than $200 each and swiftly mobilize hundreds of thousands of supporters before various primaries.

The centerpiece of it all is My.BarackObama.com, where supporters can join local groups, create events, sign up for updates and set up personal fund-raising pages. “If we did not have online organizing tools, it would be much harder to be where we are now,” Mr. Hughes said.

Mr. Obama, now the presumptive Democratic nominee, credits the Internet’s social networking tools with a “big part” of his primary season success.

“One of my fundamental beliefs from my days as a community organizer is that real change comes from the bottom up,” Mr. Obama said in a statement. “And there’s no more powerful tool for grass-roots organizing than the Internet.”

En annan innovativ presidentkampanj var den som fördes av republikanen Ron Paul.

Just nu utkämpas en historisk kamp världen över mellan de som på olika sätt vill kontrollera och begränsa friheten på Internet, och de som vill utöka den. De stora mediaföretagen i Hollywood, den Kubanska, Kinsesiska, Amerikanska, Saudi Arabiska, Egyptiska och många andra regeringar står på ena sidan, en brokig gerillarmè bestående av politiska dissidenter, fildelare, bloggare, Jihadister, porrförsäljare, Kristna fundamentalister och annat löst folk står på den andra.

Hur paradoxalt den än kan låta står den frihetsälskande Alliansregeringen liksom den lika frihetsälskande amerikanska regeringen nu alltså på samma sida som den Kubanska, Kinesiska och Saudi Arabiska regeringen, även om man inte går lika långt som dom.

Det här är en historisk strid och som bl.a. Stanfordprofessor Larry Lessig har dokumenterat. En annan viktig källa för information om det fria Internet är Electronic Frontier Foundation. Två frihetsälskande auktoriteter som säkert får den frihetsälskande svenska regeringen att ringa upp FRA och be om omedelbar avlyssning och integritetskränkning.

Vi kan inte ta för givet att Internet kommer att förbli fritt. Inte om vi inte själva är beredda att kämpa för det.

Rob Walker skriver kolumnen Consumed för New York Times Magazine och bloggar på Murketing.com.

Han har skrivit en bok som kanske endast kan förstås här i USA, där befolkningen sedan Andra Världskriget har suttit som i paltkoma framför dumburken och tittat på TV-reklam till ögonen blöder. En oerhört tragisk masspsykos som speciellt har drabbat de fattiga.

Många hade trott att reklamens makt över det amerikanska folket skulle minska med Internet eftersom de tre stora TV-bolagen skulle få konkurrens av ett oändligt utbud från hela världen.

Det verkar inte ha blivit så, kanske mycket på grund av att reklamföretagen idag helt dominerar Webben även omd eras reklam inte är lika påträngade som på TV.

David Billet i Wall Street Journal recenserar Rob Walkers bok Buying In och hur reklamen når oss även i Internetåldern:Unhidden Persuaders – WSJ.com

Soon enough Mr. Walker discovered that such reports were exaggerated: The siren ad songs continued to be sung, and consumers remained all too ready to submit.

This was brought home to him forcefully the day that Nike, the marketing leviathan, announced the purchase of Converse, its smaller rival. A longtime wearer of Converse’s canvas sneakers, Mr. Walker realized to his horror that his badge of nonconformity was in fact an engineered, hugely profitable fad that Nike was eager to get in on. Somewhere along the way he had been seduced. He had drunk from the spiked juice of the Orange Grove. This epiphany gave rise to the reporting and pop-cultural-theorizing that fill the pages of “Buying In,” a guided tour of the “consumer-persuasion industry.”

Mr. Walker shows us the newest wave of clever sales schemes, reflects on how and why they work, and argues that, “more than ever,” our tastes in material goods reveal a great deal about who we are.

Det här kanske inte är en speciellt djuplodande bok men den visar ändå hur människor som inte inser det ständigt faller för reklam. Vi betalar en skatt till företagen för varor som ger oss status och som vi ofta inte behöver. Som vanligt dricksvatten som Elizabeth Royte har skrivit om i sin intressanta ‘Bottlemania’

IT-världen är kanske värst av alla när det gäller statusprylar: man måste givetvis ha en iPhone, en bärbar Macintosh-dator den senaste digitalkameran och om man bor här i dalen, en hybridbil.

Det verkligt intressanta kommer att bli hur stor roll som Internet kommer att spela i årets amerikanska presidentval. Det verkar konstigt nog som om TV-reklam har en betydligt större genomslagskraft än webben.

I skuggornas dunkel.

Det är inget fel på FRA-lagen säger Sveriges statsminister. Det är bara det att på grund av “det upphetsade mediaklimatet i landet” så går det inte att förklara vad lagen handlar om!

Dvs det är kritikernas fel att Reinfeldt inte förmår förklara FRA-lagen.

Lagen handlar inte om att avlyssna svenskar, endast utländska medborgare utanför Sveriges gränser.

När sedan FRA-anställda går ut och säger att FRA redan har avlyssnat svenska medborgare under många år, en ren och skär lögn enligt FRA-ledningen och Reinfeldt alltså.

MUF-ordföranden Niklas Wykman protesterar mot lagen men Reinfeltd avfärdar protesterna med att MUF och Wykman inte förstår vad lagen handlar om. Varför inte, är det för att Wykman är alltför dum eller lat för att läsa lagtexten?

De enda som tycks förstå vad lagen handlar om är Reinfeldt och Sten Tolgfors, men de kan inte förklara vad den handlar om för att kritikerna är för upphetsade.

Bara om kritiken bara tystnar så kan Reinfeldt någon gång i framtiden kanske, förklara vad den handlar om.

FRA-ledningen säger att vi skall lita på dom, vi behöver inga domare att pröva om en avlyssning är laglig för FRA-ledningen skulle aldrig avlyssna svenskar i alla fall. De skulle vägra. Och när FRA-anställda säger att man redan har avlyssnat svenskar i många år så vänder sig FRA-ledningen till SÄPO.

Alla pratar i munnen på varandra, kritiken avfärdas och om vi bara litar på Reinfeldt och FRA så har vi inget att vara rädda för, för vi har väl rent mjöl i påsen, har vi inte det? Det är ju endast de svenskar, förlåt utlänningar, som inte har rent mjöl i påsen som har något att frukta.

Det finns en intressant parallell till FRA-skandalen och den inträffade här i Silicon Valley för 14 år sedan.

På hösten 1994 skakades Intel och dess VD Andy Grove av en kris som hotade att utplåna hela företaget, en s.k. strategisk inflektionspunkt. En helt okänd matematiker hade upptäckt ett fel i Intels nya Pentiumchip och USA:s första Internetstorm växte snabbt till en tsunami.

Only the Paranoid Survive blev Andy Groves mantra efter krisen. Endast den ledare som är inte försöker sopa krisen under mattan, läs Fredrik Reinfeldt, utan personligen tar tjuren vid hornen och lägger alla korten på bordet, läs Andy Grove, kan klara krisen och rädda företaget.

När vi idag ser på FRA-krisen så ser vi att Fredrik Reinfeldt helt klart inte har läst Andy Groves bok. I hans senaste framträdande skyller han t.o.m. krisen på Socialdemokraterna! Alla har fel utom han själv.

Fredrik Reinfeldt framstår som en ledare som ännu inte förstår att det här är den allvarligaste krisen hittills under hans regeringsperiod. Han är fortfarande “in denial”.

Istället för att som Andy Grove lägga alla korten på bordet så kan han inte ens förklara vad lagen handlar om. Han motsäger sig själv, lagen handlar enbart om om att spionera mot utlänningar utomlands, men i så fall, varför behövs det någon lag överhuvudtaget?

FRA-direktörerna verkar förbluffade, förvirrade, förtvivlade över att folk helt enkelt inte litar att de
vill folkets bästa.

Vi är inte som STASI säger de med sårat raseri, vi spionerar inte på svenskarna, men på tal om det så har svenskarna redan varit avlyssnade i många år säger de. Av vem? Ja det är svårt att förklara.

Varken Reinfeldt eller Tolgfors verkar ha den ringaste aning om de tekniska detaljerna, om de ens är intresserade.

Den alltid lika fjäskande Carl Bildt säger att hemlig avlyssning gör det möjligt för honom att framträda med en pondus som han annars skulle sakna. Hemlig avlyssning som inte existerar alltså och han han kan inte ge något bra exempel. Det är alltför komplicerat, ens för hans blogg.

FRA förstår givetvis man varken vill eller får förklara vad det hela går ut på.

Mats Carlbom skriver i DN om FredriK Reifnedlts senaste slingriga försök att förklara FRA-lagen:
Reinfeldt försvarar FRA-lag

Trots den massiva opinionsstorm som krävt att lagen rivs upp, står han fast vid att det var rätt att anta den. Däremot har det varit omöjligt att förklara vad lagen handlar om, eftersom medieklimatet varit så upphetsat, säger statsministern.

..

Men försvarsunderrättelsetjänst riktar sig inte mot enskilda individer, utan mot utrikes företeelser av mer diffus art inom ramen för vår säkerhetspolitik, säger Fredrik Reinfeldt.

Svenskan skriver mer om statsministerns fumliga uttalande om FRA-lagen:Reinfeldt vill ha kvar FRA-lagen. Över sex miljoner protestmejl har skickats till riksdagen. Men statsminister Fredrik Reinfeldt tycker inte att FRA-lagen behöver ändras. Han menar att lagens kritiker inte förstått vad den går ut på.

Jag drar mig oförhappandes till minne den östtyske STASI-chefen Erich Mielkes sista framträdande i DDR:s “parliament” på hösten 1989:

His final Kafkaesque appearance before the East German parliament in autumn 1989, as he announced to an astonished public: “I love you all anyway”, was the expression of this deeply internalised self-understanding exaggerated to absurdity.

Så varför tvivla på Reinfeltd, Tolgfors och FRA och deras hemliga avlyssning, de älskar oss ju?

Någonstans i USA

Allt färre svenska tidningar har råd att hålla sig med heltidskorrespondenter i USA.

Orsakerna är flera: landet är inte lika viktigt som det en gång, Beijing och Bangalore konkurrerar och med Internet och Webben kan svenska läsare ofta lika gärna läsa New York Times och Washington Post som DN eller SvD.

Eller kanske t.o.m. med bloggar som denna.

Men utländska reportrar fortsätter att vara viktiga just på grund av att de ger ett perspektiv på nyheterna som inga inhemska reportrar kan ge. Amerikanska reportrar tar så mycket för givet som utländska reportrar finner intressant, bisarrt, förbluffande.

Utländska reportrar spelar därför en oerhört viktig roll som t.ex. under upprinnelsen till Irakkriget när miljoner amerikaner fick sina nyheter, de enda själv-ocensurerade nyheter de kunde få, från bl.a. Der Spiegel.

Svenska USA-reportrar har av hävd varit lågmälda, försiktiga och allt annat än ambitiösa. Undantaget är DN:s Erik Ohlsson som inte verkar kunna sitta stilla utan jämt är på jakt efter nytt stoff och som just nu är på en rundresa i USA tillsammans med fotografen Chris Maluszynski.

Erik Ohlsson skriver i DN om sitt påsök på en bokstavstrogen dinosauriepark i Kentucky som jag själv har skrivit om: Museet där skapelsen tas bokstavligt

I dinosaurieparken möter vi Mildred Gleason, en av de mer långväga besökarna. Hon har flugit från San Francisco för att hälsa på son och barnbarn som bor i Cincinnati. Mildred är djupt gripen av sina upplevelser: – Jag har alltid trott på Bibelns bokstav, men det jag sett här har fått mig att inse hur viktigt det är att ha Bibeln som rättesnöre och att dessa tankar förs vidare till våra barn, säger hon och sneglar mot sondottern Rebecca, som dock bara har ögon för en modell av en brontosaurus en bit bort, med kaxigt rest ryggsköld.

Mildred Gleason är långt ifrån ensam om sin trosuppfattning. För tre år sedan presenterades en undersökning av opinionsinstitutet Gallup som visade att var tredje amerikan tror att texterna i Bibeln är sanna, ord för ord. Och ett av stjärnskotten i den republikanska primärvalskampen, den tidigare baptistpastorn Mike Huckabee, förkastar öppet evolutionsläran: – Om någon vill tro att han eller hon härstammar från en apa så står det den personen fritt. Jag vet att jag i n t e gör det, sade Huckabee i en av de inledande debatterna inför primärvalen.

Jag är förvånad att DN och SvD inte översätter sina USA-reportage till engelska som Der Spiegel gör med sina. Jag är säker på att man skulle få många nya läsare just från USA.

Tips: Jag är säker på att den hör rundturen plus många av Erik Olhlssons artiklar i DN kommer att utgöra stommen till en ny välbehövlig bok om dagens USA.

Om Erik Ohlssons USA-bok blir bättre än min egen planerade USA-bok låter jag vara osagt. Vem vet, det kanske finns plats för två?

För sådär en 10 år sedan blev jag vegetarian. Valet var inte svårt, vegetarianism har gått i familjen.

Min ryska mormor Lisa Bensin blev vegetarian när hon avtjänade sitt som vi tyckte alltför grymma straff för majestätsbrott på Långholmen .

Så jag har lärt av henne.

Intressant nog så fick jag ett mejl från en vänlig läsare när jag hade skrivit om hur min mormor hade suttit på Långholmen.

Det här är alldeles sant, ja mejlet alltså. Han hade en farbror också hade suttit på Långholmen och nu undrade han om jag kunde hjälpa honom ta reda på vad hans farbror hade suttit inne för. Man hade undrat i släkten men inte vågat fråga. Kanske vist.

Jag googlade som besatt och kunde skicka honom vidare till den svenska kriminalvården.

Så kan det alltså gå om man har mormödrar som begår majestätsbrott i familjen. Man blir vegetarian på bara kuppen. Och när man ser en så här stor kyckling är det väl inte så konstigt.

Långholmen Hotel

Men det finns en annan orsak också. För när man går på bjudning eller sitter på något av de små idylliska utomhuskafèerna bland alla avgaserna på University Avenue i Palo Alto och säger att nej tyvärr, jag vill inte ha vändstekt oxe så får man alltid frågan, ofta från mycket söta tjejer, jasså är du vegetarian, varför då?

Det är alldeles sant, tydligen är köttätare fascinerade av vegetarianer. Så man säger förstås att om du flyttar dig lite närmare så skall jag förklara.

Hur som helst, en väldigt stor kyckling får avsluta söndagens bloggande.

Reklamvideon har utvecklats med stormsteg de senaste åren.

Idag lägger man ut såna här videon på webben och om man har tur så sprider sig videona genom sk. viral marknadsföring.

Hondas colla Honda Cog-vido har redan fem år på nacken men jag har inte sett den tidigare och här kommer den:

Honda Cog. Hondas reklamvideo från 2003.

Hur gör man en sån härvideo, videon här under förklarar:

The Making of Hoda Cog.

Alok Jha har skrivit i Guardian om Hondavideon: (2003)Did they really make that Honda advert in one take?

Sorry to taint the wow factor slightly, but the answer is no. The sequence of events in the advert is actually split into two shots – shooting the whole thing in one go would have been too expensive.

“It was a damage limitation idea to snip it into two [parts],” says Rob Steiner, head of television at Wieden & Kennedy, the agency responsible for the advert.

Having said that, the shoot was still a major feat of technical planning. The two minute ad took six months to plan and almost a week to film. The production needed over 600 takes, 20 sets of alloy wheels, 10 bonnets, 15 pots of paint and two handmade pre-production models of the new Honda Accord. One was used for the final shot and the other was taken apart for the bits you see crashing into each other.

Inte dumt alls.

Den renläriga amerikanska högern är något av det pinsammaste som finns.

Dessa människor som vältrar sig i sin egen intoleranta förträfflighet härstammar från de tokkristna kolonisterna från 1600 och 1700-talet, människor som snart skulle förinta lokalbefolkningen och skapa ett samhälle som efter snart 400 år skulle producera George Bush och den Kristna Högern.

Har dom alltid varit bindgalna, svaret är tyvärr ja, som videon ovan från 1965 visar. Det är en synnerligen udda blandning av kristen fundamentalism, vapenskrammel, kommunisthysteri och ren och skär hyckleri från lågutbildade och okunniga människor.

Dör de aldrig ut de här pinsamma människorna? Svaret är nej, det gör ingenting hur mycket världen förändras, de överlever och fortplantar sig som aldrig förr.

Men ni som tänker osunda tankar, annars skulle ni inte läsa den här bloggen, kommer säkert att inse hur fel ni har när ni har sett den viktiga videon ovan.

Kanske KD kan använde den i nästa valet?

FRA-lagen är så lik Bush-regeringens här i USA att vi har all anledning att fråga oss om regeringen inte kommer att följa USA-regeringen ännu ett steg på vägen till det totala avlyssningssamhället.

Regeringen Reinfeldt har varit så öppen om att stärka det “Transatlantiska sambandet” att det finns all anledning för oss att uppmärksamma att FRA-lagen inte skulle bli speciellt effektiv annat än om man också börjar kontrollera laptop- och USB-diskar vid gränsen.

Det gör man redan här i USA, och det är helt logiskt eftersom det är möjligt att föra med sig stora datamängder på allt mindre USA-diskar.

Austin Bogues skriver i New York Times om de amerikanska FRA-lagarna:
Laptop Searches in Airports Draw Fire at Senate Hearing

Advocacy groups and some legal experts told Congress on Wednesday that it was unreasonable for federal officials to search the laptops of United States citizens when they re-enter the country from traveling abroad.

Civil rights groups have said certain ethnic groups have been selectively profiled in the searches by Border Patrol agents and customs officials who have the authority to inspect all luggage and cargo brought into the country without obtaining warrants or having probable cause.

IT-tekniken utvecklas med rasande fart och det betyder att FRA-lagen också kommer att utvecklas och bli alltmer närgången allteftersom det tillkommer nya metoder att transportera data in och ut från Sverige.

FRA-lagen som den står idag kommer med all säkerhet att bli allt mer finmaskig och närgången framöver. Det är tyvärr något vi får vänja oss vid.

Amazons digitala boklä

Oman vill sammanfatta vad som är på gång i datavärlden så är det att all information nu håller på att förvandlas från analog till digital.

Det är f.ö. det som har gjort den groteska FRA-lagen och allmän avlyssning av alla svenskar möjlig.

Det är en intressant utveckling: för 100 år sedan musicerade man i de finare hemmen, för 50 år sedan lyssnade man på stora grammofoner men när musiken sedan digitaliserades så blev det plötsligt möjligt att framställa pyttesmå musikspelare och idag har vi alla en liten iPod i örat.

Världen förändras. Tidningarna digitaliseras och flyttas till webben, men en av de få informationskällor som ännu inte har digitaliserats är den analoga boken. Ja böcker är egentligen redan digitaliserade innan de når tryckeriet men de distribueras sedan som de alltid har gjort, på gammalt hederligt papper.

Många är de som har förutspått bokens nära förestående död men nu kan Amazons Jeff Bezos kanske verkligen vara på väg att döda boken med sin ebokläsare Kindle.

Kindle kan hålla 200 böcker så länge som de inte är illustrerade.

Problemet med Kindle som utvecklades i Cupertino här i Silicon Valley inte långt från där jag sitter och skriver den här bloggen är att produkten har mer än ett syfte.

Minst lika viktigt som att göra det enkelt att ladda ner texter från Amazon är att göra det så svårt som möjligt för läsaren att kopiera texter från Kindle till andra medier t.ex. i PDF-format.

Men låt oss inte stirra oss blinda på Kindle som kostar hela $359. Boken är på väg att digitaliseras även om pappersboken givetvis kommer att finnas kvar i åtskilliga år framöver.

Bara det faktum att det är möjligt att söka igenom en digital bok och leta efter namn eller fakta är ett oerhört viktigt plus. Att kunna ändra fontstorleken är ett annat, och att kunna ladda hem en bok från säg Sverige hit till Kalifornien på några minuter istället för på en vecka är ytterligare en fördel.

Och det går bra för Kindle:

I en intervju med Wall Street Journals Walter Mossberg i Wall Street Journal den 9:e Juni sade Jeff bezos att 6% av alla böcker som Amazon nu säljer är i Kindle-format. Vilket inte alls är dumt.

Jag tror att vi står på tröskeln till en ny kulturell guldålder om vi bara kan få fram en öppen ebokstandard och förhindra att företag som Amazon låser in oss i deras privata format.

Om copyright sedan kunde förkortas till vad det en gång var så skulle eletroniska böcker kunna få samma revolutionerande effekt som Gutenbergs boktryckarkonst en gång hade.

Eller som iPodden och den digitaliserade musiken har fått. Talböcker blir allt populärare här i USA och det kan vara ett sätt för digitaliserade böcker att finna fotfäste.

Den digitaliserade boken är här för att stanna.

Ttrots att Internet som bekant uppfanns här i USA så har det tagit alltför länge för flygbolagen att erbjuda sina kunder luftburet WiFi.

Men efter många om och men så stundar nu den en ny tidsålder i luften, som Walter S. Mossberg rapporterar i Wall Street Journal: Internet-a-Gogo: Airlines to Offer In-Flight Access

Beginning this summer, as soon as next month, wireless Internet access will arrive in the passenger cabins of some commercial U.S. airliners.

On these Internet-equipped planes, any passenger with a Wi-Fi enabled laptop — or a cellphone with Wi-Fi — will be able to do almost everything he or she could do online at home or at the office. That includes surfing the Web, using email, having instant-messenger text chats, downloading and uploading files, and streaming video and audio.

Det här är en mycket välkommen utveckling, nu är det bara viktigt att flygplanen också erbjuder eluttag och större avstånd mellan stolarna.

Amerikansk TV och film har upptäckt Webben och vissa filmer från den mäktiga Disney-organisationen liksom Comedy Centrals Colbert Report finns nu på webben – gratis.

Det är viktigt att Sveriges Television också expanderar sitt utbud på nätet och speciellt att man gör det enklare att navigera den ofta alltför komplicerade webbsajten.

En annan oroväckande utveckling på SvT är att man har börjat spärra alltfler program för oss utlandssvenskar “av upphovsrättsliga skäl”.

Det är också ledsamt att man inte verkar ha upptäckt vikten av att göra det möjligt för bloggare och webbsajter i allmänhet att inkapsla SvT-program som jag har gjort med Colbert Report här ovan.

Dawn C. Chmielewski skriver i Los Angeles Times om Disneys nya initiativ: Disney puts movies online for free

“Finding Nemo” –- currently available online through June 13

“Monsters, Inc.” –- airs on ABC June 14 at 8 p.m.; available on Disney.com June 16-20

“Haunted Mansion” -– airs on ABC June 28 at 8 p.m.; available on Disney.com June 30-July 4

“Confessions of a Teenage Drama Queen” –- airs on ABC July 5 at 8 p.m.; available on Disney.com July 7-11

“Princess Diaries 2” -– airs on ABC July 12 at 8 p.m.; available on Disney.com July 14-18

“Freaky Friday” –- airs on ABC July 19 at 8 p.m.; available on Disney.com July 21-25

“Peter Pan” –- airs on ABC Aug. 2 at 8 p.m.; available on Disney.com Aug. 4-8

Vad jag kan se har Svensk Filmindustri inte ens börjat tänka på att lägga ut gamla filmer på nätet.

Dags för nytänkande både inom SvT och SF.

Jag minns hur mycket jag tyckte om den första Indiana Jones-filmen och jag tror att jag har sett de flesta sedan dess.

De påminner mig mycket om TinTin-serierna som vi har varenda en både på franska och engelska.

Den nya filmen Indiana Jones and the Kingdom of the Crystal Skull har hittills gått på 4190 biografer här i USA och tjänat in 253 miljoner åt Paramount Pictures, en av de stora Hollywoodstudiorna.

En av mina söner har sett den och var inte imponerad. Jag väntar nog till den kommer på DVD.

Jeanne Aufmuth recenserar filmen på Palo Alto Online:Indiana Jones and the Kingdom of the Crystal Skull

.. Ford reprises his role of the derring-do professor of archaeology with wry panache, kicking it off circa 1957 with a dazzling escape from a group of Russian Communist soldiers searching for an ancient artifact that may hold the key to mysterious intelligence of the great beyond.

…

the relentless stream of exaggerated action is as taxing as the punchline-laden script. The production design is a mind-boggling display of computer-generated overkill: D.W. Griffith’s “Intolerance” meets George Lucas’ madcap psyche and sure to be playing at a theme park near you.

Men det här är typiskt för Hollywood. Man gör gärna s.k. sequels och nu även prequels av filmer och den värsta syndabocken där är väl James Bond som aldrig verkar sluta. Filmen blir ett varumärke och kan sedan vattnas i åratal.

Dags att hitta på något nytt i Hollywood, i alla fall inga fler Indiana Jones tror jag.

Men för den som vill bli arkeolog är filmen kanske värd att ses Men vem vet, det kanske går så här till när man gräver i Birka också.

Vet inte om filmen har kommit till Sverige än?

San Franciscos nya Contemporary Jewish Museum har just öppnat i sina nya lokaler på 736 Mission Street (mellan Third och Fourth streets) alldeles bakom St. Patricks Church.

Museet öppnades ursprungligen 1984 men har nu flyttat in i nya lokaler designade av den internationellt kände arkitekten Daniel Libeskind.

Museet ligger i anknytning till Yerba Buena Gardens som bl.a. annat innehåller SFMOMA, San Franciscos fina moderna museum, den stora mässhallen Moscone Center, en fin liten park mitt i stan samt affärer och lekplatser för barnen.

Jesse Hamlin skriver i San Francisco Chronicle om det nyöppnade museet Jewish museum sees light after years of delays

Unlike other Jewish museums around the country, this one, founded in 1984 and formerly housed in modest quarters on Steuart Street, doesn’t collect objects, have a permanent collection or focus on the Holocaust. It puts on contemporary exhibitions and programs exploring Jewish art and culture from many viewpoints, involving Jewish and non-Jewish artists and audiences.

“We’re looking at contemporary perspectives on Jewish culture, history, art and ideas,” Wolf said. “We’re about opening our doors to everybody and creating dialogues. Everything we do is rooted in a Jewish tradition, but we’re really looking at a range of artistic voices to participate. We invite people to look at a Jewish concept and reinterpret it afresh, building on the history.”

Det är aspekten på den judiska kulturen i det moderna Kalifornien som gör museet originellt och intressant.

Det finns inom parentes ett utomordentligt bredd utbyte mellan Silicon Valley och den israeliska IT-industrin f.n. och ett stort antal judiska skolor bl.a. i Palo Alto och Sunnyvale.

Det skulle vara roligt om svenska staten eller privatintressen kunde tänka i samma banor om museer för de olika invandrarkulturerna i Sverige.

San Francisco Chronicle har flera andra artiklar om museet:
Contemporary Jewish Museum starts with Genesis, Museum’s bold design vibrantly blends old, new och Contemporary Jewish Museum opens

Det tar 72 sekunder innan den börjar.
Är du kvar här då? eller har du surfat bortom horisonten?

När dammet lagt sig, hypen blivit vardag, upptäcker jag
denna något för mig i alla fall i början, bisarra video.

Jag ger den tid, för Lars Lantz sade att tid är det enda vi har.
Tyvärr förstod jag aldrig honom.
Det är någonting speciellt med denna video som jag inte kan sätta ord på.
Det är någonting som det finns så lite av här ute.
Där damkornen yr.

Universal Studios i Hollywood.

Branden på Universal Studios i Hollywood i Los Angeles här i Kalifornien verkar lyckligtvis inte vara riktigt så allvarlig som man skulle tro om man läser rubrikerna.

Allt som har med Hollywood att göra är ju automatiskt viktigt i dagens mediafokuserade värld.

Men även om det här är en rejäl brasa så har inge filmkändisar behövt fly för sina liv och de filmlager som har skadats lär kunna återställas.

Associated Press rapporterar om den stora eldsvådan på Universal Studios i Hollywood: Fire Rages at Los Angeles Movie Lot

A large fire tore through a back lot at Universal Studios early Sunday, destroying a set from “Back to the Future,” the King Kong exhibit and thousands of videos and reels in a vault.

The blaze broke out on a backlot sound stage around 4:30 a.m. Sunday at the 400-acre property, but was contained later in the day, said Los Angeles County Fire Chief Michael Freeman.

Roughly 40,000 to 50,000 videos and reels were damaged in the video vault, but there are duplicates stored in a different location, said NBC Universal President and Chief Operating Officer Ron Meyer.

“Nothing is lost forever,” Meyer said.

The videos included every film that Universal has produced and footage from television series’ like “Miami Vice” and “I Love Lucy.”

DN skriver om storbranden via TT Storbrand i Hollywoodstudio liksom SvD Storbrand förstörde Hollywood-historia medan Aftonbladet har en initierad rapport signerad Pär Karlsson : Universal Studios i Los Angeles i lågor

Däremot påminner branden oss om att stora delar av Kalifornien faktiskt har vad som närmast liknar ett ökenklimat, däribland Silicon Valley och med den vattenbrist som nu hotar kan det komma att bli många fler storbränder här under sommaren. Vi har redan haft en uppe i Santa Cruzbergen här utanför Silicon Valley.

Video: Multi-Touch in Windows 7

Nu när sommaren officiellt har kommit till Kalifornien så fullkomligt exploderar det av IT-mässor av olika slag.

Java One för ett par veckor sedan visade att Sun Microsystems och Java är fast beslutna att förbli en viktig aktör på webben med RIA-teknologi, dvs Rich Internet Applications som kan skapas med Javas JavaFX Teknologi.

Kolla den här länken till en stor PDF-fil om du är intresserad av vad man kan göra med JavaFX：Build Your Own Multi-Touch Interface with Java and JavaFX Technology

Jag har redan skrivit om den spännande och just avslutade Google I/O- mässan . Alla som är det minsta intresserade av att utveckla programvara för webben.

Den tredkje viktiga IT-mässan är Wall Street Journals All things digital i Carlsbad mellan San Diego och Los Angeles i södra Kalifornien.

All Things Digital är betydligt mer generell än de båda andra konferenserna och de som framträder är oftast på VD-nivå som Rubert Murdock, Bill Gates, Steve Ballmer, Steve Jobs och de allerstädes närvarande Jeff Bezos.

View Larger Map

Nätneutralitet mellan orföranden i USA:s Mäktiga Federal Communications Committee Kevin Martin och Verizon Wireless VD Lowell McAdam

Om man tittar på de här tre mässorna så ser man man att den amerikanska Webb-baserade IT-industrin utvecklas i allt snabbare takt. Huvudpelarna är cloud computing kopplad till det mobila Internet samtidigt som Web 2.0.-teknologin också utvecklas allt snabbare.

Viktiga innovationer kommer med HTML 5 och PHP 6 och en uppsjö med nya teknologier som Adobe Air.

Baskomponenterna blir lättare och billigare vilket i sin tur betyder att det blir billigare att för entreprenörer att starta eget.

Nu blir det litet lugnare över sommaren men sedan kan vi vänta oss en explosiv utveckling under hösten, kanske ännu explosivare än förra årets Facebookhysteri.

Candace Bushnells bok Sex and the City som blev en framgångsrik tvålopera på TV handlar om fyra amerikanska kvinnor i New York, Carrie Bradshaw, Samantha Jones, Charlotte York och Miranda Hobbes och deras liv i New York: vänskap, shopping, mode och givetvis sex.

TV-serien tog USA med storm från 1998 till 2004 och har nu resulterat i en ny film med samma titel.

Klicka på bilden.

USA har alltid varit ett utpräglat manssamhälle. Pojkarna spelar (amerikansk) fotboll och tjejerna är lättklädda cheer leaders som leder hejarklacken på läktarna. Pojkarna leker med skjutvapen medan tjejer leker med dockor.

Och kvinnor får givetvis inte vara intresserade av sex, det har varit helt tabubelagt och förbehållet männen.

Så har det alltid varit men så har det inte riktigt förblivit, till den kristna Högerns och republikanernas stora förtret, för USA:s kvinnor håller på att bli jämställda.

Vi är för Obama

Idag är 74 av representanthusets 435 medlemmar och 16 av senatens 100 medlemmar är kvinnor. I båda fallen ett nytt rekord och som jag skrev för några dagar sedan så är amerikanska tjejer idag helt jämställda männen i kriget i Irak .

I Kalifornien är båda senatorerna kvinnor, Barbara Boxer och Dianne Feinstein och Vincent Bzdek har just skrivit en bok om USA:s mäktigaste politiska kvinna Woman of the House: The Rise of Nancy Pelosi från San Francisco som idag är Representantshusets ordförande.

Jag har bläddrat i boken som saknar bilder, är litet väl kort på 264 sidor, men ändå värd att läsa.

 

Nancy Pelosi

Julia Baird skriver i Newsweek om den nya filmen Girls Gone Mild: ‘Sex and the City’ Is Back

Yet for all the hype and adoration, was “Sex and the City” really all that revolutionary? The show definitely, and loudly, explored uncharted TV territory. It was naughty and bawdy and was one of the rare shows ”along with “The Mary Tyler Moore Show” and “Murphy Brown” ”to ask the provocative question: is it OK for a woman to be alone?

The fact that the four characters ”the thoughtful writer Carrie, the razor-witted lawyer Miranda, the defiantly romantic Charlotte and the sexually voracious Samantha ”demanded sexual satisfaction was refreshing, even empowering. But the fact is, the show really only asked questions.

When it came to answering them, the result was, well, old-fashioned. By the end of the series, all these women had husbands or lovers. The buildup to the movie has been based almost entirely on whether Carrie and Big finally get hitched. When you look back on it all, this doesn’t seem like the stuff of a revolution. By its conclusion, the show was not so much about being single as searching for The One.

Kvinnornas frammarsch i USA är viktigare än man kanske skulle tro för den amerikanska sociallagstiftningen är fortfarande helt mansdominerad. Om kvinnorna nu nödvändigtvis måste envisas med att ha barn så är det ingenting som samhället uppmuntrar genom att t.ex. ge dom föräldraledigt.

Och lågavlönade kvinnor med sjuka barn riskerar att förlora jobbet om de måste stanna hemma.

Men med kvinnor i högre befattningar så kan USA på sikt komma att bli mer barn- och familjevänligt och kanske, vem vet, mindre krigiskt.

På planet till Kalifornien slogs jag igen av den bisarra amerikanska attityden till liv och död. I ett flygplan fullt med småbarn på väg hem från DisneyWorld visade man utan att blinka en film med människor som sköt ihjäl varandra med maskingevär.

Passande underhållning för barnen tydligen. Mycket bättre än att visa bilder på människor som skapar liv.

Kanske filmen Sex and the City kan hjälpa till att förändra den sjuka attityden och göra USA litet mjukare och mindre krigiskt.

Efter en serie allt mer häpnadsväckande uttalanden de senaste dagarna som kulminerade i det groteska påstående att hon fortsätter sin presidentkampanj därför att någon kan komma att mörda Barack Obama börjar nu allt fler amerikaner undra om Hillary Clinton är riktigt klok.

Det faktum att Hillary Clinton med berått mod har kastat en tänd fackla mot USA:s afroamerikaner och Barack Obama är så skrämmande och häpnadsväckande att den kände TV-kommentatorn Keith Olbermann nu har tagit bladet från munnen och sagt vad miljoner amerikaner tycker om Hillary och Bill Clinton och deras allt desperatare försök att vinna den nominering de redan har förlorat.

Men jag tror att situationen är betydligt värre än de flesta anar. För Hillary Clinton har de senaste dagarna visat att hon inte längre är rationell. Någonting har tydligen inträffat för fyra-fem dagar sedan och det kan vara som jag spekurade om för två dagar sedan att hon nu har fått veta att hon inte kommer att bli Obamas vicepresidentkandidat.

För första gången inser hon att hon har förlorat allt, både chansen att bli president eller ens vice president och samtidigt kontrollen över det demokratiska pariet.

Det enda som återstår nu är att med alla medel försöka skada Obama och det betyder att hon om ingen stoppar henne kommer att fortsätta sin valkampanj in i juli och sedan hela vägen till det demokratiska konventet i slutet av Augusti.

Hon har visar att hon metaforiskt håller en laddad revolver mot Barack Obama och det demokratiska partier och kommer att använda den om partiet inte väljer henne.

Det står nu klart att Hillary Clinton som redan har förlorat valet kommer att göra precis vad som helst för att hålla sig kvar i ramljuset och för att skada Obama så mycket hon överhuvudtagek kan.

Vad vi ser är en mental härdsmälta framför världens TV-kameror.

Lyssna på Keith Olbermans utmärkta kommentar. Det här kommer att bli en Wagneropera utan like innan det är över. Men Clinton sätter dagligen nya bottenrekord. Ingen hade väntat sig att hon bokstavligt skulle räkna med att Obama skulle mördas.

Det enda positiva i Clintons härdsmälta är att hon nu definitivt har förlorat den minsta chans att bli Obamas Vicepresidentkandidat.
Hon är helt enkelt inte rationell nog.

Anne E. Kornblut skriver i Washington post om stormen kring Clintons uttalande:
Clinton Sorry For Remark About RFK Assassination. Comment Was Made in Reference to Primaries

Sen. Hillary Rodham Clinton on Friday invoked the 1968 assassination of Sen. Robert F. Kennedy in explaining her decision to remain in the race for the Democratic presidential nomination, comments that drew criticism from aides to Sen. Barack Obama and cooled speculation that the two may form a joint ticket for the general election.

Clinton, asked during a meeting with the editorial board of the Argus Leader newspaper in Sioux Falls, S.D., about continuing to run despite long odds of winning the nomination, said that while the media and Obama’s campaign have urged her to withdraw, “historically, that makes no sense.”

“My husband did not wrap up the nomination in 1992 until he won the California primary somewhere in the middle of June, right?” she continued. “We all remember Bobby Kennedy was assassinated in June in California.”

…

But in a campaign where the safety of the most viable African American candidate ever to pursue the presidency has been a subtext and in which critics have blamed Clinton for exacerbating racial tensions, her words added a new element of tension to the Democratic contest….

Obama officials quickly called the comments out of bounds. “Senator Clinton’s statement before the Argus Leader editorial board was unfortunate and has no place in this campaign,” campaign spokesman Bill Burton said.

Robert Rauschenberg, en av USA:s stora efterkrigskonstnärer är död. Han influerades av Marcel Duchamp, Kurt Schwitters, Joseph Cornell och andra och skapade en helt unik konsttil som inte bara omfattade måleri utan också skulptur och dans.

Han har spela en stor roll inom det amerikanska popmålerit.

Hans död uppmärksammas i alla de stora amerikanska tidningarna liksom även Time Artist Robert Rauschenberg Dies och Newsweek: He Made Art Pop. Honoring the pre-eminent American artist of the 20th century.

Robert Rauschenberg

Michael Kimmelman skriver i New York Times om Robert Rauschenberg, Titan of American Art, Is Dead at 82 – New York Times

He died of heart failure, said Arne Glimcher, chairman of PaceWildenstein, the artist’s gallery in Manhattan.

Mr. Rauschenberg’s work gave new meaning to sculpture. ‘Canyon,  for instance, consisted of a stuffed bald eagle attached to a canvas.

‘Monogram  was a stuffed Angora goat girdled by a tire atop a painted panel. ‘Bed  entailed a quilt, sheet and pillow, slathered with paint, as if soaked in blood, framed on the wall. They all became icons of postwar modernism.

Peter Plagens skriver mer om Robert Rauschenberg och hans konst i NewsWeek: He Made Art Pop. Honoring the pre-eminent American artist of the 20th century.

Historically, Rauschenberg got us from Abstract Expressionism to Pop Art—one of the greatest stylistic leaps ever—by introducing those bits of the readymade and the already-seen into the meaty coherence of such abstract “action painters” as Willem de Kooning. With a restless creative energy to rival Picasso’s he then crunched, stretched, pounded and exploded the combination of objects and paint into a kind of art full enough and big enough to go way beyond what the critics first called his art—”Neo-Dada”—and to almost get its own “ism”: Rauschenbergism.

(But we won’t call it that, because Rauschenberg hated categorical boxes.) Finally, there was a time, from about 1964, when he was the first American ever to win the grand prize at the Venice Biennale, to the mid-1970s, when just about every ambitious young artist was imitating Rauschenberg’s techniques (such as putting solvent on a newspaper photograph and rubbing the image into a drawing, or chaining a found object to the frame of a painting) or his look (the orderly randomness of a sock drawer).

And when you look around today and see Damien Hirst’s rectangular tanks containing pickled animals, Chris Burden’s agglomeration of street lamps, Jeff Koons’s “Easy Fun” paintings or Ann Hamilton’s cavernously melancholic installations, what you’re seeing is actually, in the lingo of cable television sports, X-treme Rauschenberg.

Erik Sidenbladh uppmärksammar Rauschenbergs död i SvD: Robert Rauschenberg död
Skapade ”Geten” på Moderna museet och även DN skriver om den viktiga Rauschenberg i en osignerade artikel: Robert Rauschenberg död

USA har länge dominerat film och TV, men man har också haft en dominerande ställning inom den moderna konsten med namn som Rauschenberg, Edward Hopper Jasper Johns Willem de Kooning Jackson Pollock, och Grant Wood, för att inte tala om Andy Warhol.

Jag har skrivit om några av USA:s konstnärer och dess syn på USA och det amerikanska samhället: Fyra målare ser på USA

Man kan fråga sig varför USA har varit så dominerande just inom modern konst. Film, TV och musik kanske man kan förklara med Hollywood och den amerikanske TV-industrin, men modern konst?

Ledsamt att vi inte längre kan glädja oss över Robert Rauschenbergs sprudlande konst.

Klicka på bilden

Den 3/5 skrev jag ett inlägg om den senaste Hollywoodfilmen Iron Man som handlar om en superhjälte. Filmen spelar till fulla hus och två av mina tre barn har sett det och gillar den skarpt, inte minst för att den är rolig.

Superhjälten uppfanns i USA under den stora depressionen och har fascinerat amerikaner och oss andra ända sedan dess. Själv växte jag upp med serietidningar om Fantomen och Stålmannen och mina barn har sovit tryggt i sina amerikanska sängar klädda i stålmanspyjamas.

Superhjältarna, både män och kvinnor, har haft ett inte helt oviktigt inflytande på modet i USA och just nu visas en litet ovanlig utställning på Moderna Museet (MOMA) i New York, Superheroes, Fashion and Fantasy som verkar vara värd ett besök även för oss alla som inte sover i Stålmannspyjamas.

Så här skriver MOMA om utställningen som pågår till den 1/9 i år

Fashion not only shares the superhero’s metaphoric malleability, but actually embraces and responds to the particular metaphors that the superhero represents, notably that of the power of transformation. Fashion celebrates metamorphosis, providing unlimited opportunities to remake and reshape the flesh and the self.

Through fashion and the superhero, we gain the freedom to fantasize, to escape the banal, the ordinary, and the quotidian. The fashionable body and the superhero body are sites upon which we can project our fantasies, offering a virtuosic transcendence beyond the moribund and utilitarian.

Cathryn Horn recenserar utställningen i New York Times:

Superheroes emerged in the late 1930s, the hinge years between the misery of the Great Depression and the start of World War II, and American utopianism literally colored the costumes and avenging exploits of the comic heroes as they hurled bowling balls and other objects at the heads of the Axis dictators.

Wonder Woman, created by William Moulton Marston, first appeared against a patriotic Washington skyline in January 1942. The drawn version — unlike Lynda Carter’s television character with her 22-inch waist and ample bust — looks wholesome and cute in her flirty star-patterned skirt and bustier. Clark Kent, when trouble loomed, slipped out of his street clothes and into Superman’s sleek, empowering unitard.

Since speed and flight were crucial to his mission, it’s possible that his attire owed something to circus acrobats’ costumes of the era.

Själv undrar jag om superhjältarna kan ha något med amerikanernas längat efter Jesus att göra, den ultimativa superhjälten som botar sjukdomar, bekämpar ondska och räddas människor undan jordbävningar och storkrig.

Hur som helst så verkar det här vara en originell utställning som är värd ett besök.

Klicka på bilden.

Årets Web 2.0.-mässa har just avslutats på Moscone Center i San Francisco.

Web 2.0.-teknologin är grundpelaren för den globaliserade webbekonomin som på sikt kommer att förändra USA, Sverige och resten av världen mer och snabbare än den har förändras sedan Medeltiden.

Den stora idèn som ligger bakom Web 2.0. är att folket inte längre är passiva mottagare av information utan aktiva deltagare i en global diskussion.

The read-write web, Mashups, Öppen Kod, fri mjukvara, bloggar, wikin, sociala nätverk, vi befinner oss i en rent historisk renässans som på några korta år har gjort det möjligt för miljoner människor att dra sitt strå till den globala meme-stacken och för en tidigare helt okänt afroamerikansk politiker att hota USA:s mäktiga Clintondynasti.

Sociala nätverk är fortfarande ledstjärnan för Web 2.0.-teknologin som även märktes på mässan men även den mobila webben är stor. Till det kommer den nya stora flugan, Cloud Computing, som lättast kan förstås som gigantiska datacentra med tiotusentals servrar som kör gratis- och reklamfiansierade program som Google Mail och Blogger.

Hand i hand med Cloud Computing går den mobila webben, för det är via mobila prylar som iPhone som vi kommer att accessa programvaran i datormolnen.

I det här sammanhanget vill jag slå ett slag för Marc Andreessens Ning som är ett verktyg med vilket man bygger sina egna sociala nätverk.

Och även om Java-språket idag inte längre har samma dominans inom Webb-världen som det hade för bara några år sedan så är det värt att påpeka att årets Java One går av stapeln i San Francisco den 6-9 Maj, även det på Moscone Center.

Hand i hand med Web 2.0.-teknologin så har vi fått ett snabbt växande antal futuristiska IT-samhällen från Silicon Valley till Seattle, Research Triangle Park, Kista, Dublin, Krakow, Israel, Bangalore, osv osv osv.

De här samhällena, deras sociala inflytande och kontakterna dom emellan är ett oerhört fascinerande ämne som jag hoppas kunna belysa framöver.