Ingen kan idag säga hur datormolnsteknologin kommer att se ut om ett par år, men Economist gör ett försök att skåda in i kristallkulan och deras framtidsvy stämmer rätt bra överens men min egen syn på hur datormolnen utvecklas.
För grundpelaren i datormolnen är s.k. virtuella maskiner, dvs en mjukvaru-version av en riktig hårdvarudator som givetvis måste kunna köras på en riktig dator, men som lätt kan flyttas från en datorcentral till en annan.
Det här är något som blir allt vanligare och som jag själv har experimenterat med med min lilla blogg genom att flytta den från USA till Sverige. Detsamma kan man göra med mycket större program just tack vare den virtuella teknologin, och det kommer att driva på globaliseringen.
Amazon’s “Spot Instances” have also led to an animated debate among the cloud cognoscenti about how computing will evolve. Some argue that it will go the way of power and even financial markets, complete with arbitrage, derivatives and hedging. Reuven Cohen, a blogger and co-founder of Enomaly, a maker of software that allows firms to build public clouds, thinks that such things will come quickly as technology improves. In contrast, James Urquhart, a blogger who works for Cisco, argues that there are barriers that could prevent computing from becoming freely tradable.
Virtual machines may travel easily, but the related data is much harder to move. That is not just for technical reasons, but also for legal ones: some European countries, for example, do not allow certain types of data to be exported. Moreover, big cloud providers have no interest in turning computing into a true commodity
Just handeln med virtuella avbildningar finns som sagt redan och kommer att utvecklas allt snabbare. Tyska Zimory och San Franciscos Cloudkickmed endast fem anställda (!) är företag som jobbar med handel av virtuella maskiner och virtuella avbildningar, dvs de program som körs på de virtuella maskinerna.
Datormolnen, som är den mobila webbens baksida om vi så vill, det är där som de mobila applikationerna som vi accessar från våra smartphones ligger, kommer att driva på globaliseringen.
Ett exempel på det, och det här har ingenting direkt med handeln med virtuella avbildningar att göra, är Apples gigantiska datacentrum i Maiden i North Carolina som är avsett att hantera alla de applikationer som Apple hoppas skall driva utvecklingen av iPad och iPhone.
Även om känslig data som Economist skriver inte är så lätt att flytta på så finns det ändå mängder med applikationer som kan flyttas från datacentral till datacentral. Och det kommer att göra världen än mer sammankopplad.
Jag kommer förhoppningsvis att kunna rapportera litet om det senaste på molndatorfronten från Cloud Connect-mässan här i Santa Clara i Silicon Valley.
Det var givetvis oundvikligt att USA inte skulle kunna förbli världens enda supermakt i all evighet, men få insåg hur snabbt Kina skulle börja konkurrera med USA.
Det är helt klart att alltför många ledande politiker i USA trodde att man lätt skulle infoga Kina i ledet som ännu en USA-allierad, ungefär som EU. Dvs en andrarangsmakt som gör vad den blir tillsagt och följer USA:s ledning.
Washington trodde t.ex. tills för bara något år sen att Kina precis som EU skulle vara berett att skicka trupper för att lyda under amerikanskt befäl i USA:s Krig mot Terrorismen.
The idea that as China got rich it would simply become more like America, or at least more sympathetic to the U.S. agenda, is turning out to be wrong. China has never been transformed from without, and it’s unlikely to be now. Among ordinary Chinese, pride in their nation’s prospects is matched by a nagging feeling that it’s all still too new and precarious. The dizzying pace of change is having a particularly dramatic effect on younger Chinese, turning them inward and making them more nationalistic ‘a trend that experts like Hudson Institute fellow John Lee believe to be a factor in China’s new and more aggressive policies on security, trade, and foreign affairs.
Konflikten mellan USA och Kina kommer att eskalera framöver och till skillnad från det gamla penibla Sovjetunionen så är Kina redan en ekonomik stormakt som äger allt större delar av USA.
Den som är sketisk mot det amerikanska dominansen i världen har dock knappast någon orsak att jubla. För om den amerikanska dominansen kan bli kvävande så kommer den kinesiska att bli etter värre.
Ibland kan det djävul man känner vara bättre än den man inte känner. Ett problem som Kina kommer att få är hur man skall kunna konkurrera med USA:s oerhört starka mjuka makt, speciellt då Hollywood.
De senaste dagarna har bjudit på ett rent historiskt skådespel i Israel och Washingthon.
USA:s lilla klientstat Israel, som är helt beroende av USA:s militära och ekonomiska hjälp, har på ett spektakulärt sätt saboterat president Obamas försök att återuppta fredsförhandlingar mellan Israel och Palestina mitt under vicepresident Bidens besök i Israel.
Efter att Biden, Hillary Clinton och Obamas chefsstrategy David Axelrod alla nu har kritiserat Israel och begärt att Netanyahu stoppar de nya bosättningarna, så svarar Netanyahu nu ikväll, måndag, “make me”, eller för att uttrycka det litet mer diplomatiskt “fuck off”.
Det här är märkligt nog, ingen sittande amerikansk president har någonsin behandlats såhär av en klientstat och konsekvenserna för Obama om han återigen lägger sig platt för Netanyahu som han gjorde för ett år sen, kommer att bli vittgående. Ingen utländsk makt kommer längre att respektera honom.
Mark Perry skriver i Foreign Policy om hur general David Petraeus, chefen för Pentagons viktiga Centralkommando som inbegriper större delen av arabvärlden, nu försöker få Obama och Vita Huset att förstå att Israels bosättningar och ständiga övergrepp mot den palestinska civilbefolkningen hotar USA:s ställning i arabvärlden och att USA till yttermera visso får betala för den israeliska ockupationen med amerikanska liv i Kriget mot Terrorismen: Petraeus Asks that Palestinians be Considered Middle Eastern and Not European – Politics Prevail over National Interest
On January 16 … a team of senior military officers from the U.S. Central Command… arrived at the Pentagon to brief JCS Chairman Michael Mullen on the Israeli-Palestinian conflict. The team had been dispatched by CENTCOM commander David Petraeus to underline his growing worries at the lack of progress in resolving the issue. The 33-slide 45-minute PowerPoint briefing stunned Mullen. The briefers reported that there was a growing perception among Arab leaders that the U.S. was incapable of standing up to Israel, that CENTCOM’s mostly Arab constituency was losing faith in American promises, that Israeli intransigence on the Israeli-Palestinian conflict was jeopardizing U.S. standing in the region, and that Mitchell himself was … “too old, too slow…and too late.”
Det här mötet på Pentagon har rapporterats från flera håll och rapporterna verkar vara autentiska.
Det är tydligen på grund av påtryckningar från Pentagon som den vanligtvis så försiktige Obama den här gången vågade kritisera Netanyahu, något han avstod från för ett år sen när Netanyahu likaledes vägrade att gå med på Obamas fredsinitiativ.
Ethan Bronner skriver i New York Times om hur Netanyahu nu häpnadsväckande nog synar Obamas bluff om de 1600 bostäderna i Östra Jerusalem: Israel Affirms Plan to Build in East Jerusalem
American anger at Israel deepened Monday when a demand that Israel put off a plan to build new Jewish housing in East Jerusalem was met with a speech by Prime Minister Benjamin Netanyahu asserting that Jerusalem construction was not a matter for negotiation.
Det här är en kosmisk katastrof för Obama. Netanyahu har hans ballar i sina händer och trycker på allt han kan. Obama tvingas nu gå till strid inte bara mot Israel utan också mot den mäktiga AIPIAC-lobbyn i Washington, en av USA:s allra mäktigaste lobbyorganisationer som i sin tur har mycket starka band med Den Kristna Högern.
Obama har bara sig själv att skylla. Han verkar vara helt rudis på det utrikespolitiska området och har aldrig formulerat en klar plan för vad det är han verkligen vill åstadkomma i Mellanöstern.
Robert Dreyfuss skriver i The Nation om Obamas spektakulära misslyckande i Mellanöstern: US-Israel Showdown?
Obama didn’t deliver. He never stated the end goal. Now, he has another chance. His new opportunity was handed to him last week when Netanyahu’s government slapped visiting Vice President Biden in face by announcing, during a high-stakes, delicate trip, a plan to build 1,600 new Jewish homes in occupied East Jerusalem. In the aftermath of that event, the entire Obama administration has been mobilized against Israel. The key question is not whether Obama and Co. will slam Israel rhetorically, as they’ve done, buy whether there will be concrete consequences for Israel and whether the Obama team will finally relaunch the all-but-dead peace process by declaring the president’s own vision of the terms that Israel, the Palestinians, and the Arab states must agree to.
* News Israel’s ambassador to the US, Michael Oren, has said the row over new housing in East Jerusalem has triggered the worst crisis in US-Israeli relations in 35 years, despite attempts by Binyamin Netanyahu to project a sense of “business as usual”. The question is whether the US will move beyond criticism to take punitive action if its demands are not met. Israel is the largest recipient of US foreign aid “ $2.4bn annually, rising to $3bn in 2011 “ much of it for the military. No US president since George Bush Sr has tried to make aid to Israel contingent on the country’s adherence to international law. Oren, a historian before taking up Israel’s most important diplomatic post, reportedly characterised the crisis as the most serious since a 1975 confrontation between Henry Kissinger and the prime minister, Yitzhak Rabin, over a US demand for a partial Israeli withdrawal from Egypt’s Sinai peninsula.
I think that ‘ rather than fuming and making up ‘ would have sent a very useful message for two reasons. First, what the Israelis did played right into a question a lot of people are asking about the Obama team: how tough are these guys? The last thing the president needs, at a time when he is facing down Iran and China ‘ not to mention Congress ‘ is to look like America’s most dependent ally can push him around. And second, Israel needs a wake-up call. Continuing to build settlements in the West Bank, and even housing in disputed East Jerusalem, is sheer madness.
Så hur kommer den här krisen att sluta? Obama har nu bara ett val om man han väljer att inte kapitulera inför Natanyahus påtryckningar och det är att dra tillbaks USA:s ambassadör i Israel och vägra att släppa in Netanyahu till USA för att tala till AIPAC om ett par veckor.
Obamas problem är att Netanyahus uppträdande är så rent obegripligt kränkande och förnedrande att även om Obama själv kanske inte vågar gå till motattack så tvingas han nu att göra mer än bara prata. Om han kapitulerar för Netanyahu nu så ger han Kina, Iran och Ryssland en blank check att göra vad de vill var som helst i världen. Han kommer att bli ett åtlöje av historiska proportioner.
Han helt enkelt måste göra något annat än bara hålla ännu ett tal. Vi får se om han är så modig.
[tags]Mellanöstern, Palestina, Gaza, Israel, Västbanken, Syrien, Iran, Irak, Jerusalem, Middle East, West Bank, Hamas, Fatah, Likud, Obama Netanyahu, Israel USA, Netanyahu bosättningar[/tags
Den mobila webben är inte en version av den gamla välkända stationära webben utan något helt och totalt nytt.
Din mobil, idag oftast en smartphone, vet alltid var du befinner dig eftersom den har GPS.
Trivialt och litet onödigt kan det kanske tyckas tills man inser att man kan bygga mycket spännande tjänster kring detta enkla faktum.
Beatrice Ask kan t.ex. samköra en jäkla massa databaser, tjuvläsa dina mejl och sen enkelt och smidigt arrestera dig där du står i vimlet kring Stureplan, om du inte har rent mjöl i påsen vill säga.
Roligare då kanske är att ICA, MediaMarkt, Ikea eller H&M vet när du stiger in i butiken och kan tipsa dig om spännande varor som du är intresserad av, avancerad fildelningsutrustning t.ex.
Du kan checka in automatiskt på Arlanda och sen kan SAS skicka dig ett meddelande om att man plötsligt har bytt gate och visa dig vägen till den nya gaten.
M.G. Siegler skriver på TechCrunch om striden mellan två närvaro-fokuserade startupföretag: Gowalla och Foursquare , från Austin och New York respektive, vad är det för fel på dom som är baserade här i Silicon Valley?
It’s important to remember that while Gowalla uses GPS data to verify a person is actually at the venue they say they are, Foursquare does not. That’s how this guy can check-in all over the world and steal mayorships for places he’s never been. The downside to Gowalla’s system is that sometimes it prevents you from being able to check-in at all, if they can’t verify you’re at a place. Or sometimes places are created in the wrong spot, so you can’t check-in some places even if you’re really there.
Närvaro, min egen term för Location, gör det busenkelt att upptäcka kompisar i vimlet ute på stan. Är det inte den världsberömde konstnären Lars Vilks som sitter och skändar Muhammet i hörnet där borta, t.ex. och Rottingmajoren Lars Björklund på väg till någon skola i full uniform för att skrämma livet ur de stackar eleverna?
Mjukvaruagenter till din smartphone kommer snart: Du kommer inspringande genom dörrarna på Centralen i Stockholm och eftersom din smartphone vet att du bor i Uppsala så tipsar den dig blixtsnabbt om att nästa tåg går från plattform två med avgång om fem minuter.
Hade jag bara haft en smartphone när jag läste kinesiska på Stockholms universitet hade jag inte blivit tvungen att tillbringa timmar med dödtid på Centralen. Ja en turlista hade givetvis också hjälpt.
Men “närvaro” på den mobila webben är ett nyckelbegrepp tillsammans med Förstärkt Verklighet som kommer att förändra våra liv och samhället kring oss.
Barack Obama är utan tvekan USA:s mest begåvade, välmenande och intelligente president på mannaminne, kanske någonsin.
Men samtidigt saknar han det sinne för brutal maktpolitik som gjorde Lyndon Johnson, Ronald Reagan och George W Bush så framgångsrika, , för att bara nämna några amerikanska presidenter.
Den skrattretande lätthed med vilken Benjamin Netanyahu, en av Mellanösterns största busar, igen och igen har utmanövrerat Obama visar att denne inte riktigt är redo för Allsvenskan.
Men det är inte bara i Mellanöstern som Obama har gått på pumpen. Hans försök att reformera det skandalösa amerikanska sjukvårdssystemet har mött enat motstånd från republikaner och högerdemokrater. T.o.m. efter att ha backat från den s.k. single payer option så är det nu högst osäkert om Obama kan få igenom någon reform överhuvudtaget.
Peter Baker skriver i New York Times om vad som av allt att döma kommer att bli president Obamas ödesvecka vad beträffar sjukvårdsreformen: :
If the schedule being mapped last week holds – and Mr. Obama’s senior adviser, David Axelrod, said on Sunday that it would — the fate of the president’s health care plan should be decided within the week. “I believe we will have” the votes, Mr. Axelrod said on ABC’s “This Week,” though Republicans and even some Democrats have questioned whether the votes are there now.
But the plan’s fate could depend on how a couple dozen Democratic congressmen answer the questions Mr. McConnell and Mr. Obama raised: Would passing health care devastate Democratic chances in the fall? Would rejecting it devastate a Democratic presidency?
Misslyckas Obama, som han redan har misslyckats i Mellanöstern, så kommer konsekvenserna att bli brutala. För demokraterna väntas förlora stort i kongressvalen i november och sen börjar presidentvalet några månader efter och Obama förvandlas snabbt till en s.k. lame duck.
Precis varför Obama har misslyckats tvistar de lärde. Min åsikt är att USA helt enkelt inte är redo för en reformpresident, speciellt inte en afroamerikansk dylik.
Obama har en framtoning som inte är riktigt vad amerikanerna väntar sig av en amerikansk president. Han är inte xenofobisk och nationalistisk nog, han är för internationell, har en intellektuell framtoning som inte går hem bland väljarna.
Den som har läst den ryske författarens Ivan Gontjarovs klassiska roman Oblomov har en bra bild av dagens lata och självgoda amerikaner som tror sig leva i världens bästa land. Står det inte så i bibeln kanske?
Nu bör det tilläggas att om ekonomin bara förbättras i tid till nästa val så är det inte helt omöjligt att Obama kan återväljas. Men säkert är det inte.
[tags]
President Obama, Barack Obama, Vita Huset, Breaking News, Political News, White House, Joe Biden, Rahm Emanuel, Vita Huset, Obamas Budget, Obama Budget, Amerikansk Politik, Obama Sjukreform, Obama Sjukförsäkring, Sjukreform USA[/tags]
Apples Steve Jobs är en av Silicon Valleys allra mest framgångsrika men samtidigt mest explosiva företagschefer, om något ännu värre än Oracles legendariske Larry Ellsion.
Så när Steve Jobs och Googles Eric E. Schmidt nu kämpar om kontrollen av framtidens mobila Internet så svallar känslorna skyhöga på båda sidorna. Det här är en episkt holmgång mellan två ambitiösa företag som hoppas kunna dominera framtidens oerhört lukrativa Internet.
INSIDE both Apple and Google, employees say, the sense of rivalry is intense and a peacemaker is sorely needed. ‘I’ve never seen anything quite like it in my life, ‘ one Apple employee says. ‘I’m in so many meetings where so many potshots are taken. It feels weird. ‘ At Google, which counts Microsoft, Facebook and Yahoo on an ever-expanding list of rivals, the enmity toward Apple is not quite as widespread. After all, the iPhone has helped to fuel the popularity of Google mobile services and ads. The spat over Google Voice, along with other confrontations, sharpened one of Google’s worst fears: that a rival could keep millions of people from accessing its services. A Google executive vowed to bring Google Voice to the iPhone ‘one way or the other, ‘ and the company quickly developed a workaround to circumvent the Apple block.
Google står för öppen kod och reklamfinansierade datormolnbaserade tjänster, Apples lösningar är alla låsta och hårt kontrollerade. Apple har ett krympande försprång på designområdet och kommer att få det svårt att behålla sitt allmänna försprång på det mobila Internet nu när alla IT-företag under solen inser att det är där som framtiden ligger.
Det enda vi kan vara säkra om är att den striden mellan Apple och Google kommer att intensifiera under de närmaste månaderna och åren.
Istället för att se bredband som ett sätt för USA att behålla sin ekonomiska position som världens enda supermakt så harregeringen i Washington överlåtit bredbandsplaneringen till privatföretag som vill hålla bandbredden så låg och kostnaderna så höga som de överhuvudtaget kan.
Vilket är orsaken till att jag sitter här i hjärtat av Silicon Valley med en pinsam bandbredd på 1500 Kbps!
Brian Stelter och Jenna Wortham skriver i New York Times så kommer Federal Communications Commission, som representerar regeringen på det är området att försöka lansera ett modernt bredband över hela USA: :
The plan envisions a fully Web-connected world with split-second access to health care information and online classrooms, delivered through wireless devices yet to be dreamed up in Silicon Valley.
But to get there, analysts say the F.C.C. must tread carefully with companies like Comcast and AT&T that largely control Internet pricing and speeds. Already, there are questions about the extent to which the F.C.C. has jurisdiction over Internet providers.
Chanserna att Obama kommer att lyckas på bredband området är ungefär lika stora som hans ambitiösa försök att förbättra den amerikanska sjukvården och ge självständighet till palestinierna, dvs nära noll. De stora telekomföretagen md benägen hjälp från republikanerna kommer att gå i döden för att stoppa varje försök att modernisera USA:s undermåliga bredband.
En av New York Times läsare, Alex Schievink
Utrecht, NLD, skriver från Nederländerna: This plan is too little too late. Here in the Netherlands we already have 120 megabits per second since last year. By the end of this decade we most likely will have gigabit access, putting the US further behind.
När jag kom hit till USA för några år sen så var det till ett land som i mångt och mycket faktiskt låg före Sverige. Idag håller USA på att steg för steg att förvandlas till ett U-land. Nåja, eftersom det inte står något om bredband i vare sig det nya eller gamla testamentet, så vad kan man vänta sig?
Det är helt oförsvarbart att Europa inte lyfter ett finger för att ingripa mot Vatikanen och den katolska kyrkans ständigt återkommande sexuella övergrepp mot barn över hela världen!
De här övergreppen kommer bara att fortsätta år ut och år in så länge som påven vägrar att ge sina präster rätten till ett normalt sexualliv.
Rachel Donadio och Nicholas Kulish skriver i New York Times om hur de sexuella övergreppen nu kommer allt närmare den vedervärdige påven Benedictus XVI som mest tycks vara intresserad av att köpa så många röda hattar som möjligt: Vatican Sees Campaign Against the Pope – NYTimes.com
In a rare and unusually frank interview that appeared on the front page of L’Avvenire, the Italian Bishops Conference newspaper, on Saturday, Monsignor Scicluna acknowledged that the Vatican had received about 3,000 accusations of abuse by priests of minors in the past decade, 80 percent of them from the United States.
Det enklaste är för EU att invadera Vatikanstaten och tvinga påven att reformera.
Schweizergardet består idag av 134 lättbeväpnade man. Det är något som de flesta fotbollshuliganer skulle klara av på några minuter.
Prästerskapet måste öppnas för kvinnor och alla präster få rätt att gifta sig. Är det verkligen rätt att tusentals barn skall utsättas för sexualövergrepp bara för att EU vägrar att tvinga påven och den katolska kyrkan att reformera?
En gång i seklets barndom, om det är någon som kan minnas så långt tillbaks, så satt man vid skrivbordet, rak i ryggen på en kontorsstol och hamrade på något som mest liknade en skrivmaskin med en teve ovanpå.
Vad gör du lille vän frågade ens blida mamma, du bloggar väl inte? Nej då inte alls kära mamma svarade man, jag fildelar. Ja men då så, då är det bra svarade mamma, bara du inte bloggar som de där stygga barnen i vinkeln.
När jag var liten så bodde alla stygga barn i vinkelhuset till Tegnergatan 38B i Uppsala och alla vi snälla barn i vad vi ansåg vara huvudbyggnaden.
Men idag har vi för länge sen slängt ut skrivbordet genom fönstret och nu kan vi blogga var vi vill. Bilden ovan visar dock på problemet. Det är sannerligen inte enkelt att skriva ett helt inlägg på de pyttelilla tangentbordet, som visserligen blir aningen större när man vänder mobilen horisontellt.
Så det viktigaste med mobilen är faktiskt bilden ovan, att man kan läsa kommentarer och själv kommentera direkt från sin mobil. Kommentarer är vanligtvis kortare och med mobilen behöver man inte traska hem genom halva Uppsala bara för att svara på en kommentar. Man kan göra det i kassan på ICA om man så vill.
Däremot saknar Wordpress-applikationen, som man laddar ner från Androids programvarubutik genom att söka på Wordpress, en funktion som jag själv skulle vilja ha, nämligen förmågan att kommentera sitt eget inlägg innan någon annan har gjort det.
Om man vill blogga bilder från mobilen så kan man inte göra det direkt på WordPress, om man har den på sitt eget webbhotell, eftersom man först måste ha en plats att lägga upp bilderna på. Men med Posterous här i San Francisco så går det bra. Så man tar bilden med sin mobilkamera och sen trycker man på “share” och sen väljer man GMail, och därifrån mejlar man till sin posterous-blogg.
På sin posterous-blogg har man nämligen lagt in ett filter som skickar inlägget vidare till ens Wordpressblogg med en länk tillbaks till bilden.
Enkelt och smidigt. Och tro mig, att blogga mobilt är något helt annat än att sitta framför skrivbordet.
Detta har hänt: USA:s viceprecident Joe Biden har varit i Israel, som han kallar sitt andra hemland, för att prata gemensamma aktioner mot Iran och för att få de motsträviga palestinierna att gå med på förhandlingar med Israel.
Det sistnämnda är något som varken Biden eller Obama och minst av allt Netanyahu, är speciellt intresserade av, men för att blidka arabvärlden så vill man få det att se ut som om man brydde sig. Så är det ofta i politiken.
Vad som däremot inte är acceptabelt är att en av USA:s allra minsta klientstater, som är helt beroende av USA, efter Bidens gråtmilda utsvävningar om hur mycket han älskar Israel svarar med ett gigantisk snyting mitt i ansiktet inför alla världens medier i form av en gigantisk ny bosättning på 1600 bostäder precis under Bidens besök.
Det står nu helt klart att Obama och Biden fortfarande inte har den ringaste aning om vem de har att göra med. De är helt och totalt aningslösa. Men under fredagen har alla världens busar nu insett att om Netanyahu kan håna Obama på det här makalöst sättet utan ett pip från Obama då är det fritt fram för Kina, Ryssland, Iran och alla andra att ta för sig. Obama kommer bara att lägga sig platt så fort som han möter minsta motstånd. Obama är den nya Neville Chamberlain. Han vågar inte ens höja rösten oberoende av vad Netanyahu gör.
Den ineffektive Biden protesterade genom att låta Netanyahu vänta i 90 minuter under statsmiddagen, men trots att han sen även protesterade verbalt så vågade han inte be Israel att ställa in bosättningarna, och Netanyahu vägrade att stoppa dom.
Nu har Netanyahu bett om ursäkt, men han har inte backat om bosättningarna och Obama tvingas nu till en makalös reträtt inför världens alla medier med svansen mellan benen.
WASHINGTON ‘ In a tense, 43-minute phone call on Friday morning, Secretary of State Hillary Rodham Clinton told Prime Minister Benjamin Netanyahu that Israel’s plans for new housing units for Jews in East Jerusalem sent a ‘deeply negative signal ‘ about Israel-American relations, and not just because it spoiled a visit by Vice President Joseph R. Biden Jr. … Mrs. Clinton went a good deal further in her conversation with Mr. Netanyahu, saying it had harmed ‘the bilateral relationship, ‘ according to the State Department spokesman, Philip J. Crowley. … But they place the administration in a delicate political position, two weeks before the most influential pro-Israel lobbying group, the American Israel Public Affairs Committee, holds its annual meeting in Washington. Both Mrs. Clinton and Mr. Netanyahu are scheduled to speak at the gathering.
Nu är det här till en stor del ett spel för kulisserna och speciellt för arabvärlden. Den tafatte och timide Obama måste skyddas. Presidenten må vara hur rädd för Netanyahu som helst, vilket han redan har visat, men en liten småbuse får inte hunsa med en sittande president som Netanyahu och den israeliska regeringen har gjort.
Det bryter mot alla diplomatiska konventioner. Så kanske man kan bete sig mot Sverige men så får man helt enkelt inte bete sig mot världens enda supermakt.
Det här är en gigantisk motgång för Obama som nu kommer att få republikanerna och hela den kristna Högern på halsen inför kongressvalen i november.
South by Southwest SXSW, är en unik amerikansk medie och IT-festival i Austin i Texas, med både musik, video och IT; kanske idag mest känd för att vara platsen där Twitter fick sitt genombrott för några år sen.
… some of the most talked-about services are location-based social networks ‘ services that allow users to ‘check in ‘ on their phones and broadcast their location to friends. For example, Gowalla, a social network that doubles as an interactive scavenger hunt, allowing users to find virtual goods each time they check in, has hidden virtual items around downtown Austin … Foursquare, another mobile social network … has unleashed a new set of South by Southwest-specific badges for players to unlock.
Alltså, plats- och positionsbaserade tjänster kring smart- och mobiltelefonin är idag de hetaste tjänsterna som finns.
SXSW-mässan med alla olika former av media är ett intressant grepp som även skulle kunna lanseras i Sverige.
Austin är inom parentes en av USA:s förvånansvärt få IT-städer, med starka band till Silicon Valley. Silicon Valley och Seattle leder ligan, på behörigt avstånd följt av Research Triangle Park och sen på fjärde plats Austin. Sen finns det inte mycket mer. Litet IT i New York och Boston men det är i stort sätt vad som finns i detta jättestora land.
Dennis Kucinich är en av de ytterst få progressiva medlemmarna i USA:s Representanthuset, en av de få amerikanska politikerna som skulle kunna platsa i svensk eller EU-politik.
Nu har Kucinich drivit igenom en omröstning om president Obamas Krig mot Terrorismen i Afghanistan och Pakistan och som väntat förlorat stort. Efter sju års krig under president Bush och ett under president Obama så har Kriget mot Terrorismen fortfarande ett mycket brett stöd här i USA.
A plain reading of yesterday’s vote on the Kucinich war powers resolution is that an overwhelming majority of the House has authorized the Afghanistan war, including a majority of Democrats. The war now has greater legitimacy. The vote was 356-65-9.
Men trots nederlaget är det här en viktig omröstning. Precis som Bush så kringgår Obama regelbundet Kongressen och nu kan nästa generation se att det faktiskt fanns några modiga politiker i Representanthuset som vågade rösta emot Kriget Mot Terrorismen som nu sprider sig till allt fler muslimska länder.
Och det här är bara den första av många kommande omröstningar. Obama har nära tre år kvar vid makten, han kommer inte att omväljas. Från januari nästa år kommer han att vara en s.k. lame duck med starkt begränsad makt.
Så vi ser kan redan skönja början till slutet på den mycket pinsamma Obama-perioden i amerikansk politik.
Virginia var en gång i tiden sydstaternas nyckelstat med Richmond som huvudstat och genernal Robert E Lee och hans Army of Northern Virginia som kämpade för rätten att hålla afroamerikaner som slavar.
Robert E Lee förlorade lyckligtvis mot norsidans general U.S. Grant, men det verkar inte Virginias guvernör har insett. För som Sophia Yan skriver i Time Magazine så ville guvernör Bob McDonnell göra ett undantag till förbudet mot hatbrott och tillåta hatbrott mot HBT människor: Virginia Is for Lovers. But How About Gay Ones? – TIME . Det gick dock inte riktigt hem bland Virginias studenter som har demonstrerat för mänskliga rättigheter för alla amerikaner:
First, Republican Governor Bob McDonnell issued an executive order last month that “specifically prohibits discrimination on the basis of race, sex, color, national origin, religion, age, political affiliation, or against otherwise qualified persons with disabilities.” Left out of the list, notably, was particular mention of sexual orientation….
The back and forth came after more than 1,500 students and supporters rallied Wednesday at Virginia Commonwealth University to protest Cuccinelli’s letter. Waving rainbow flags, chanting “Down With Hate” and wielding signs that read “Jesus Had 2 Dads, Too” and “Homophobia Is A Sin,” the animated band assembled near the student union, before 200 later broke away and marched down a main road within blocks of the Virginia State Capitol.
Virginias justitieminister Ken Cuccinelli Jr. gick sen ut med ett uttalande om att delstaten Virginia inte tillåter att HBT människor omfattas av skyddet mot hatbrott.
Demonstrationerna fick guvernören kapitulera och gå med på att även HBT-människor skall omfattas av skyddet mot hatbrott, något som dock Virginias justitieminsiter Cuccinelli vägrar att erkänna. Framtiden får utvisa vem av de två som vinner.
Jag har redan skrivit, för döva öron verkar det som, om de omfattande studentdemonstrationerna i Kalifornien mot nedskärningar på University of California och rasismen på University of California at San Diego, som vad jag kan se ingen svensk USA-journalist eller tidning vill ta upp.
Nu förstår jag givetvis att det är viktigare att skriva om prinsessbröllop och Hollywoodkändisar, men jag vill bara påpeka att studentdemonstrationer är något som man inte har sett här i USA sedan Vietnam-eran.
Studentaktivism är något helt nytt i USA och om studenter i sydstaterna gör något så ovanligt som att demonstrera mot guvernörer för HBT-människors rättigheter så är det något som borde uppmärksammas. Det här kan mycket väl vara början till en ny period av studentaktivism, något som sannerligen skulle behövas i det sönderfallande amerikanska samhället.
Ännu en datormolnsmässa, den här gången i Santa Clara här i Silicon Valley.
Nu är det så att om en mässa är riktigt stor så hålls den på Moscone Center i San Francisco. Silicon Valley har inga stora mässlokaler, så det faktum att den här molnmässan hålls i Santa Clara visar att den är mindre, vilket givetvis inte behöver betyda att den inte också är viktig.
Jag har själv fått tag på en biljett så jag kommer att delta på tisdag och blogga litet från mässan.
Nu är datormoln inte längre en lika glödhet grej som det var för två år sen. Det betyder inte att datormolnen inte längre är viktiga, snarare tvärt om, bara att den första hajpen nu har lagt sig och att de flesta stora företag nu håller på att utveckla sina egna datormoln.
Det finns en direkt länk mellan datormolnen och den mobila webben som sporrar på utvecklingen i båda riktningarna. Det är allt mer med smartphones som vi accessar applikationerna i datormolnen.
Israel-muren som liksom Berlinmuren kommer att stå i tusen år.
Joe Bidens statsbesök i Israel hade mycket litet med palestinierna och allt med Iran att göra.
Bakgrunden är Israels enträgna begäran att USA ger Israel grönt ljus och militärt stöd för att bomba de iranska atomanläggningarna och den timide Obamas vägran att liksom George Bush gå till krig mot Iran.
Så Biden var i Israel för att övertyga Netanyahuregeringen att inte bryta med Obama utan ge USA ännu en chans att på ett eller annat sätt få Iran att avstå från att framställa atomvapen. Något som CIA f.ö. har sagt att man inte är säker på att Iran ens försöker göra.
Biden var INTE i Israel för att prata fred för palestinierna, det var mer ett spel för kulisserna. Det är viktigt att det verkar som om Obama är intresserad av fredsförhandlingar, det är betydligt mindre viktigt att sådana förhandlingar verkligen leder någonstans.
Clearly, the Obama administration feels that it has burnt its fingers, at least publicly, by giving the impression of seeking rapprochement with Iran and distancing itself from Israel. Although this might have been the right strategy or the necessary bold shift to reinvent the Middle East region, the Obama administration hasn’t been ready to pay the political price in terms of the Israeli lobby’s backlash domestically or the geopolitical costs in terms of accommodation with Iran.
It’s in that sense that the speech at Tel Aviv University is the culmination of half a year of rethinking of US Middle East strategy and actual retreat from the ambitious plans at the outset. Facing several hot and cold fronts at home and in the Greater Middle East region, the Obama administration hopes to improve the atmosphere with Israel, put the heat on Tehran, and enlist the support of so-called moderate Arabs.
Obama är inte längre intresserad av att söka fred för palestinierna eftersom den amerikanska kongressen med överväldigande majoritet stöder fortsatta israeliska bosättningar på Västbanken. I Senaten är siffran 100%, i Representanthuset nära 90%.
Att Netanyahu trots Obamas alla försök att stödja Israel mot Iran inte kunna motstå frestelsen att ge Obama ett tjuvnyp genom att öppet håna honom med nya massiva bosättningar visar helt klart att det är Netanyahu och inte Obama som är huvudparten i den israelisk-amerikanska axeln mot Iran.
Obama is in real danger of seeing his allies lose respect for the United States once they see that Israel can treat him in this humiliating way with impunity. The security implications for the US are enormous. Many European allies feel strongly that Israel is an aggressor state in the region, and when Obama asks them for help in the fight against al-Qaeda, they may feel that Washington’s coddling of Israeli colonialism produced much of the radicalism that they are now asked to spend blood and treasure combating. Moreover, many leaders may be emboldened to treat Obama and Biden just as Netanyahu did, if the latter faces no consequences for his impudence.
Den palestinske presidenten har beslutat att han inte vill gå in i förhandlingar nu. Den palestinska sidan är inte redo att förhandla under nuvarande omständigheter, säger Arabförbundets ordförande Amr Moussa. Enligt Arabförbundets delegater hänger återupptagandet av fredssamtalen på om Israel stoppar bosättarexpansionen i Östra Jerusalem och de ockuperade områdena.
Israel är inte längre Mellanösterns enda supermakt. Israels försök att få först Bush och nu Obama att gå med på krig mot Iran har misslyckats. USA kommer förr eller senare att tvingas att förhandla med mullorna i Iran, precis som man gjorde med Kina.
Det är den dagen som Netanyahu till varje pris vill skjuta på framtiden. Och som tack för att Netanyahu inte själv bombar Iran så ger Obama honom alltså grönt ljus att fortsätta ockupationen av Västbanken.
Vad Obama däremot inte hade väntar sig är att Netanyahu så öppet skulle håna honom med nya massiva bosättningar under Bidens besök i Israel.
Men det var bara ett litet tjuvnyp för att visa vem det är som verkligen bestämmer.
Det här är alltså början till en omfattande omorientering av USA:s utrikespolitik i Mellanöstern. En omorientering som förr eller senare kommer att leda till detente med Iran och en enstatslösning för vad som eufemistiskt kallas Mellanöstern.